Samling

20120913 09:27:21
02FM/01.25.01-55 Beslutningsforslag om dækning af omkostninger ved afdødes hjemtransport til Grønland. Fra Olga Poulsen

3. marts 2002       FM 2002/55        

I medfør af forretningsorden for Grønlands Landsting § 32 fremsætter jeg hermed følgende beslutningsforlag:

Forslag til landstingsbeslutning om, at Landsstyret pålægges at udarbejde regler med henblik på fuld offentlig dækning af udgifter i forbindelse med transport til hjembyen af  pårørende, der er afgået ved døden, mens de var patienter enten i det grønlandske sundhedsvæsen eller på Rigshospitalet.

(Landstingsmedlem Olga Poulsen)

I forbindelse med FM01 har jeg spurgt Landsstyremedlemmet for Sundhed  om han  har iværksat tiltag til, at Grønlands Hjemmestyre kan overtage betalingen af udgifterne i forbindelse med hjemstransport af de afdøde.

Det jeg henholder mig til ved spørgsmålet er, at grønlandske borgere der grundet deres sygdom var sendt til behandling  enten til Rigshospitalet eller DIH, eller der grundet deres sygdom under behandlingen var afgået ved døden.

Et af de væsentligste grunde til at stille spørgsmålet er, at jeg mener, at man må have til hensigt at stoppe for udgifter afholdt af familien i forbindelse med hjemtransport af lig af de patienter der var sendt til behandling fra Grønland til Rigshospitalet, og som var afgået ved døden under opholdet i Rigshospitalet. Ligeledes mener jeg, at der skal herske samme regler for dem der er sendt fra enten en by eller bygd i Grønland til behandling i DIH. Idet hvem som helst - syge eller familierne - på forhånd ikke kan vide, at deres syge pårørende kan afgå ved døden, mens de opholder sig enten i Rigshospitalet eller DIH.

Det skete er jo ikke let at bære for familien , for det første afgår den syge pårørende i det fleste tilfælde uden at de nærmeste pårørende er tilstede, til stor sorg for familien. Derudover får familien stillet til udsigt at få meget store udgifter, i det fleste tilfælde der ikke kan bæres af familien.

I forbindelse med min forespørgsel præciserede Landsstyremedlemmet for Sundhed i sin besvarelse, at sundhedsvæsenet i forbindelse med hjemtransport af de i Danmark afdødes lig yder tilskud i samme størrelsesorden som til en almindelig billetpris. Men udgifterne derudover er sundvæsenet uvedkommende og har ej hjemmel til at afholde udgifterne.

Transportudgifterne udover udgiften til billetten er ikke ubetydelige, og det er netop disse der i stort omfang bliver til en byrde for familierne. Eksempelvis koster en kiste i DK omkring 4000,- eller derover, indsættelse af kisten i en zinkkiste 15.000,-. Såfremt den syge var afgået ved døden på Sana i Nuuk og denne skal transporteres til hjembyen eller hjembygden får familien endnu flere udgifter at skulle bære udover disse, (da rejseomkostninger er høje i Grønland), eller hvis den afdøde har haft en formue bliver udgifterne betalt gennem denne.

Landsstyremedlemmet for Sundhed henviste til § 19 i Landstingsforordning vedrørende hjælp fra det offentlige. Denne har følgende ordlyd: citat starter

“Der kan ydes hjælp til dækning af rimelige udgifter til begravelse i det omfang, der foreligger trang” citat slut.

Det at der gives mulighed for hjælp efter denne paragraf er iorden, men der er ingen bestemmelser om hvilken hjælp der kan ydes i forbindelse med begravelse. Alt andet lige, er der behov for en løsning, kun til denne del. Eksempelvis burde der udarbejdes en bekendtgørelse om, på hvilke områder kommunerne kan afholde udgifter i forbindelse med begravelser.

Jeg kan fremdrage med et eksempel, i henhold til forordning om hjælp fra det offentlige ydes der hjælp fra Nuup Kommunea. Der er følgende udgifter: udgifter til gravearbejde 3.700, kiste 5.400,- transport 1.273,- det vil sige fra kirken til kirkegården, i alt 10.373,- Der kan opnås tilskud til disse ved henvendelse til Socialforvaltningen (Nuup Kommunea). I dag har man i Grønland ikke ensartede regler ved ydelse af hjælp, i henhold til hjælp fra det offentlige, og dette bør ændres. Derudover bør man stoppe med at pålægge udgifter vedrørende transport til det efterladte.

Som jeg har nævnt ved patienten eller familien ikke hvorvidt patienten ville dø efter at sendt fra sit hjemsted. Derfor bør det anses som en knægtelse af et menneskes selvværd, hvis man bliver henvist til socialforvaltningen samt at der påføres store udgifter, udover den store sorg. Da denne situation er skabt af os lovgivere, bør vi finde en løsning, derfor foreslår jeg:

At Landstinget tager beslutning om, at Landsstyret udarbejder regler om at få stoppet de pårørendes udgifter i forbindelse med transport til hjembyen og Grønland af deres afdøde pårørende der er afgået ved døden, mens de var patienter enten i de grønlandske sundhedsvæsen eller i Rigshospitalet.

02FM/01.25.01-55 Toqukkut qimaguttut KalaaIlit Nunaannut assartorneqarneranni aningaasartuutit akilerneqartarnissaat pillugu aalajangiiffigisassatut siunnersuut. Olga Poulsen

3. marts 2002       UPA 2002/55


Kalaallit Nunaanni Inatsisartut Suleriaasianni § 32 naapertorlugu aalajangiiffigisassat siunnersuummik imaattumik matumuuna saqqummiussaqarpunga:


Qanigisat nunatsinni peqqinnissaqarfimmi Rigshospitalimiluunniit uninngatillutik toqukkut qimagussimasut illoqarfigisaminnut assartorneqarneranni aningaasartuutaasartut pisortanit tamakkiisumik akilerneqartalernissaat siunertaralugu Naalakkersuisut malittarisassioqquneqarnissaannik Inatsisartut aalajangiiffigisassaattut siunnersuut.


(Inatsisartuni ilaasortaq Olga Poulsen)


UPA01 Inatsisartut ataatsimiinnerannut atatillugu, Peqqinnissamut Naa1akkersuisumut apeqqutigissavara, toqusut timaasa nunatsinnut assartorneqartarnerisa akiler­neqartarnerat, Namminersornerullutik Oqartussanit tiguneqarsinnaanissaat anguniarlugu, Peqqinnissamut Naalakkersuisoq iliuusissanik aallartitsisimanersoq.­


Taamatut apeqquteqarnermi tunngaviusutut pisakka ­tassaapput, nunatsinni inuit nappaateqarnertik peqqutigalugu Rigshospitalimut DIH‑mulluunniit suliaritikkiartoraluar1utik, imaluunniit katsorsartikkiartoraluarlutik nappaatertik peqqutigalugu toqukkut qimagutissanersoq.


Taamatut apeqquteqarninnut peqqutaaqataalluinnarpoq isumaqarama, napparsimasut nunatsinniit, Rigshospitalimut inger1anneqarsimasut, Rigshospitalimiinnermillu nalaani toqusut, timaasa nunatsinnut utertinneqarnerini ilaqutaasut aningaasartuuteqartinneqartarnerisa unit­sinneqarnissaa anguniarneqartariaqartoq. Taamatuttaaq pineqartussatut isumaqarfigisakka tassaapput, nuntsinni illoqarfiit nunaqarfiilluunniit arlaanniit DIH‑mut ingerlatinneqarsimasut. Tassami kikkulluunniit napparsimasut ilaqutaasulluunniit ‑ siusinaareerlutik ilisimaneq ajorpaat napparsimasortatik Rigshospitalimiinnermi DIH‑miinnermiluunniit nalaani toqukkut qimagutissanersoq


Taamatut pisoqartillugu ilaqutaasumut atukkat oqitsuuneq ajorput, siullermik napparsimasoq qanigisaminit qaninnerpaanit najorneqarani amerlasuutigut qimaguttarpoq, ilaqutaasunut alianaqisumik. Taassumap saniatigut i1aqutaasut annertuumik aningaasartuuteqar­tinneqalersarput, amerlaqisutigut ilaqutaasunit nammanneqarsinnaaneq ajortunik.


Apeqquteqaatigisimasannut atatillugu Peqqinnissamut Naalakkersuisup akissuteqarnermini erseqqissarpaa napparsimasut Danmark‑imi toqusimasut timaasa assartorneqartarnerinut atatillugu napparsimaveqarfik, naliginnaasumik inuup bilitsiata akiatut annertutigisumik tapiissuteqartarlutik. Taassumap saniatigut aningaasartuutigineqartut napparsimaveqarfiup susassarinngikkai aammalu ­aammalu aningaasartuutiginissaannut tunngavissaqaratik.


Assartuinermi bilitsimut aningaasartuutaasup saniatigut aningaasartuutaasartut ­annikinngillat, tamakkuuppullu ilaqutaasunut annertuumik nammakkiisartut. Assersuutigalugu DK‑mi iliveq 4.000,- missaani qaangerlugilluunniit akeqartarpoq, ilerrup Zink-imut ilineqarnera 15.000,- Taassumap saniatigut, soorlu napparsimasoq Nuummi napparsimavissuami toqusimaguni illoqarfianut nunaqarfianulluunniit angallanneqassappat ilaqutaasut suli annertunerusumik aningaasartuuteqartinneqalersarput, (nunatsinni angallanneq akisoqimmat) imaluunniit toqusoq aningaasaateqarsimappat taakkuninnga aningaasartuutigineqartut akilerneqartarlutik.


Peqqinnissamut Naalakkersuisup innersuussutigaa pisortanit ikiorsiissutit pillugit Inatsisartut peqqussutaanni § 19. Taanna ima oqaasertaqarpoq, issuaaneq aallartippoq: “Pisariaqartitsisoqartillugu ilisinermut aningaasartuutinut pisariaqarluinnartunut ikiorsiissuteqartoqarsinnaa­voq” issuaaneq naavoq.


Taassumap §-ip ikiorsiissuteqarsinnaanermik periarfissaqartitsinera ajunngilaq, taamaattorli aalajangersarneqanngilaq ilisinermut atatillugu sutigut ikiorsiissuteqartoqarsinnaanersoq. Taamaattumik taassamaannaalluunniit aaqqiissuteqarfigineqarnissaa pisariaqarpoq. Soorlu Nalunaarusiortoqartariaqarpoq ilisinermut atatillugu sutigut kommunit aningaasartuuteqartussaatitaanersut.


Assersuuteqassaanga, Nuup Kommuniani pisortanit ikiorsiissutit pillugit peqqussut naapertorlugu, ima aningaasartuuteqartoqartarpoq: Assaaneq­ 3.700,- iliveq 5.400,- Angallassineq 1.273,- tassa oqaluffimmiit iliveqarfimmut, katillugit 10.373,- Inunnik isumaginnittoqarfimmut saaffiginninnikkut ­tapiissutigisiarineqarsinnaapput (Nuup Kommuia). Ullumikkut inunnik ikiorsiisarneq naapertorlugu tapissuteqartitsisinnaaneq nunatsinnut assigiiaartumik aaq­qisuussiffigineqarsimanngilaq, tamannalu allanngortinneqartariaqarpoq. Taassumallu saniatigut assartuisarnermi qimataasut akiligassaqalersinneqartarnerat initsinneqartariaqarpoq.


Inuup napparsimasup ilaqutaasullumi oqareernertuut ilisimaneq ajorpaat, napparsimasoq aallartinneqaruni angerlarsimaffimmi avataani toqukkut qimagutissanersoq. Taamaattumik alianartumik misigisaqarnermik qaavatigut, Inunnik isumaginnittoqarfimmut saaffiginnittussanngortinneqartarneri aammalu aningaasarpassuarnik ­akiliisussanngortinneqartarnerat inuup naleqassusianik innar1iinertut isigisariaqarpoq. Tamanna uagut inatsisiliortut pilersitarigatsigu aaqqiiffigisariaqarparput, taamaattumik siunnersuutigaara:


Kalaallit nunaanni napparsimaveqarfinni Rigshospitalimilu uninngasut toqukkullu qimagussimasut, illoqarfigisaminnut nunatsinnullu assartorneqarnerinut atatillugu ilaqutaasut akiliisinneqartarnerisa unitsinneqarnissaa siunertaralugu, Naalakkersuisut malittarisassiornissaannik Inatsisartut aalajangiissasut.