Samling

20120913 09:26:20
Betænkning

 

BETÆNKNING

 

Afgivet af Landstingets Kultur- og Uddannelsesudvalg

 

vedrørende

 

Forslag til landstingsbeslutning om, at Landsstyret pålægges at ændre gældende regler på uddannelsesstøtteområdet, således at alle udeboende uddannelsessøgende får samme stipendiesats.

 

Afgivet til forslagets 2. behandling

 

 

 

Landstingets Kultur- og Uddannelsesudvalg har under behandlingen bestået af:

 

Landstingsmedlem Juliane Henningsen, Inuit Ataqatigiit, formand

Landstingsmedlem Kristian Jeremiassen, Atassut, næstformand

Landstingsmedlem Ruth Heilmann, Siumut

Landstingsmedlem Otto Jeremiassen, Siumut

Landstingsmedlem Astrid Fleischer Rex, Demokraterne

 

 

Landstingets udvalg har efter 1. behandlingen under VM 2006 gennemgået beslutningsforslaget og har følgende bemærkninger:

 

Forslagets indhold

Landstingsmedlem Johan Lund-Olsen, Inuit Ataqatigiit, har fremsat beslutningsforslag om, at det pålægges Landsstyret at ændre bestående lovgivning samt tilhørende bekendtgørelse om uddannelsesstøtte (Landstingsforordning nr. 5 af 14. november 2004 om uddannelsesstøtte samt Hjemmestyrets bekendtgørelse nr. 18 af 7. juli 2005 om uddannelsesstøtte).

 

Forslagsstilleren påpeger det uhensigtsmæssige i forskellene i de nuværende stipendiesatser. Forslagsstilleren påpeger, at tildelingskriterierne for stipendium for udeboende er unødigt skrappe.

 

Landstingsmedlemmet påpeger, at det nugældende regelsæt kun i begrænset omfang giver uddannelsessøgende på en studieforberedende uddannelse mulighed for at opnå status som udeboende. Forslagsstilleren påpeger specielt den skævhed, som manglen på kollegiepladser i de store uddannelsesbyer bevirker, specielt for uddannelsessøgende i hjembyen.

 

Forslagsstilleren påpeger endvidere det problematiske i, at kun Direktoratet for Kultur, Uddannelse, Forskning og Kirke kan give dispensation til uddannelsesstøtte som udeboende. Derudover siger gældende regelsæt, at en evt. klage fra en uddannelsessøgende ikke kan påklages til anden administrativ myndighed, men kun indbringes for domstolene.

 

Udvalgets behandling af forslaget

Landstingets Kultur- og Uddannelsesudvalg konstaterer, at samtlige partier samt Landsstyret som udgangspunkt støtter forslaget og har indstillet, at forslaget udvalgsbehandles.

 

I forbindelse med behandlingen EM 2004/39 om uddannelsesstøtte fandt et enigt udvalg det væsentligt, at de uddannelsessøgendes forhold ikke forringes. Udvalget fastholder denne holdning, og finder det vigtigt, at der foretages ændringer på området, således at alle udeboende uddannelsessøgende får samme stipendiesats.

 

Udvalget finder det problematisk, at den nuværende lovgivning er baseret på et system, hvor de uddannelsessøgende skal besværes med at skulle ansøge om dispensationer for at opnå status som udeboende.

 

Udvalget er derfor positivt over for forslaget om at sikre samme stipendiesatser til udeboende uddannelsessøgende - hvad enten vedkommende er under studieforberedende uddannelse eller kompetencegivende uddannelse. Udvalget finder det vigtigt, at der er klare regler for, hvornår en studerende kan få støtte som udeboende. Det er nødvendigt at finde en holdbar løsning for de uddannelsessøgende, uanset uddannelsestype og uanset hvor de bor, bør de have mulighed for at have nogenlunde samme vilkår. Udvalget finder det ligeledes vigtigt at de studerendes klageadgang forbedres.

 

Imidlertid oplyste Landsstyremedlemmet i sit svar: "I landsstyrets plan for den ekstraordinære uddannelsesindsats, som fremlægges i forbindelse med finanslovsbehandlingen på indeværende landstingssamling, er den primære målgruppe for indsatsen netop de unge, som landsstyret i højere grad vil motivere til at påbegynde og gennemføre en uddannelse umiddelbart efter, at de forlader folkeskolen." Udvalget finder det på denne baggrund vigtigt at der tilsvarende foretages forbedringer på uddannelsesstøtteområdet.

 

Landsstyret oplyser, at det i forbindelse med den løbende evaluering af uddannelsesreformens konsekvenser, vil inddrage den af forslagsstilleren beskrevne problematik. Evalueringen, som sker i tæt samarbejde med uddannelsesinstitutionerne og de uddannelsessøgendes organisationer, forventes at foreligge i løbet af foråret 2006 og vil indgå i arbejdet med Finanslovsforslaget for 2007. Landsstyret oplyser ligeledes, at det påtænkes at rette op på de skæve forhold i den eksisterende lovgivning på området.

 

Udvalget har endvidere noteret sig, at Landsstyremedlemmet i sit svar foreslår, at et af midlerne til at styrke de unge uddannelsessøgendes motivation til at påbegynde en uddannelse kunne være en generel højnelse af det månedlige stipendium. Udvalget er enigt i dette synspunkt, og finder det derfor positivt, at der er foretaget beregninger af, hvad det vil betyde bevillingsmæssigt at hæve uddannelsesstøtten for alle under uddannelse i Grønland til kr. 4.500,- pr. måned uanset bopælsstatus og uddannelsesniveau. En sådan højnelse er beregnet til at ville koste ca. kr. 18 mio. årligt. Udvalget ønsker i denne forbindelse oplyst det præcise antal udeboende uddannelsessøgende.

 

Udvalget finder det positivt, at den foreslåede ændring falder i tråd med Landsstyrets videre indsats på uddannelsesområdet. Udvalget bemærker, at Landsstyret agter at afvente udfaldet af den igangsatte evaluering af uddannelsesstøttereformen.

 

Udvalget har finder det positivt, at der således er fokus på problematikken samt at Landsstyret agter at foretage tiltag på området og udvalget ønsker løbende at blive orienteret om status på området.


 

Udvalgets indstilling

 

Et enigt udvalg indstiller på denne baggrund forslaget til vedtagelse.

 

Med disse bemærkninger skal Landstingets Kultur- og Uddannelsesudvalg overgive forslaget til 2. behandling.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Juliane Henningsen,

formand

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kristian Jeremiassen, næstformand

 

 

 

Ruth Heilmann

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Otto Jeremiassen

 

 

 

Astrid Fleischer Rex

 

Isumaliutissiissut

Ilinniagaqartut angajoqqaaminni najugaqanngitsut ilinniagaqarnersiutinik

assigiimmik annertussuseqartunik tamarmik pisaleqqullugit

ilinniagaqarnersiutit pillugit maleruagassanik atuuttunik allannguinissamik

Naalakkersuisut peqquneqarnissaannik Inatsisartut aalajangiiffigisassaattut siunnersuut

 

pillugu

 

Inatsisartut Kultureqarnermut Ilinniartitaanermullu Ataatsimiititaliaata

 

ISUMALIUTISSIISSUTAA

 

Siunnersuutip aappassaaneerneqarnerani saqqummiunneqartoq

 

 

 

Inatsisartut Kultureqarnermut Ilinniartitaanermullu Ataatsimiititaliaat suliarinninnermini ukuninnga inuttaqarpoq:

 

Inatsisartunut ilaasortaq Juliane Henningsen, Inuit Ataqatigiit, siulittaasoq

Inatsisartunut ilaasortaq Kristian Jeremiassen, Atassut, siulittaasup tullia

Inatsisartunut ilaasortaq Ruth Heilmann, Siumut,

Inatsisartunut ilaasortaq Otto Jeremiassen, Siumut,

Inatsisartunut ilaasortaq Astrid Fleischer Rex, Demokraatit.

 

 

 

Aalajangiiffigisassatut siunnersuut UKIU 2006-imi siullermeerneqareermat Inatsisartut Ataatsimiititaliaata misissuataarpaa, imalu oqaaseqarfigissallugu:

 

Siunnersuutip imarisaa

Inatsisartunut ilaasortaq Johan Lund-Olsen, Inuit Ataqatigiit, inatsisip atuuttup ilinniagaqarnersiutillu pillugit nalunaarutip (Ilinniagaqarnersiutit pillugit Inatsisartut peqqussutaat nr. 5 14. november 2004-meersoq kiisalu Ilinniagaqarnersiutit pillugit Namminersornerullutik Oqartussat nalunaarutaat nr. 18, 7. juli 2005-imeersoq) allanngortinneqarnissaannik Naalakkersuisut peqquneqarnissat pillugu siunnersuuteqarpoq.

 

Ilinniagaqarnersiutit aningaasartaasa maannakkut atuuttut assigiinngissuteqarnerat pitsaanngitsuusoq siunnersuuteqartup uparuarpaa. Angerlarsimaffiup avataani najugallit ilinniagaqarnersiutinik pissarsisarnerannut tunngaviutinneqartut pisariaqanngitsumik sakkortuallaartut siunnersuuteqartoq uparuaavoq.

 

Ilinniartut ilinniagaqalernissamullu piareersarlutik ilinniartut angerlarsimaffiup avataani najugalittut inissisimalersinnaanerannut periarfissaat maleruagassat maannakkut atuuttut killilimmik taamaallaat periarfissaqartimmatigit Inatsisartunut ilaasortap uparuarpaa. Illoqarfinni amerlasuunik ilinniartoqarfinni ilinniartunut kollegiassaaleqineq, ingammik illoqarfigisami ilinniartunut, inissaqarnikkut assigiinngisitsinermik kinguneqartartoq siunnersuuteqartup pingaarnerutillugu uparuarpaa.

 

Aammattaaq Kultureqarnermut, Ilinniartitaanermut, Ilisimatusarnermut Ilageeqarnermullu Pisortaqarfik ilinniartunut angerlarsimaffiup avataani najugaqartunut kisimi immikkut akuersissuteqarsinnaammat tamanna siunnersuuteqartup ajornartorsiutitut uparuarpaa. Tamatumattaaq saniatigut ilinniartut naammagittaalliutigisimasinnaasaasa pisortatut oqartussaasunut allanut naammagittaalliutigineqarsinnaanngitsut, taamaallaalli eqqartuussivinnut suliassanngortinneqarsinnaasut, maleruagassat atuuttut oqaatigaat.

 

Ataatsimiititaliap siunnersuummik suliarinninnera

Partiit tamarmik taamatullu Naalakkersuisut siunnersuut aallaavittut isigalugu taperseraat siunnersuullu ataatsimiititaliamit suliarineqaqqullugu inassutigigaat Inatsisartut Kultureqarnermut Ilinniartitaanermullu Ataatsimiititaliaata malugaa.

 

ilinniagaqarnersiutit pillugit UKA 2004/39-imik suliarinninnermut atatillugu ilinniagallit atugarisaasa ajorseriartinneqassannginnissaat ataatsimiititaliap isumaqatigiittup pingaartutut isigaa. Tamatuma allannguuteqartinneqarnissaa, taamaalillunilu ilinniagallit angerlarsimaffimmik avataani najugallit tamarmik assigiimmik ilinniagarsiuteqartinneqarnissaat taamatut isumaqarnerup aalajangiusimavaa pingaartillugulu.

 

Ilinniagallit angerlarsimaffimmik avataani najugalittulli immikkut akuersissuteqarfigineqarnissamik qinnuteqaateqarnermikkut pisarissersorneqarlutik aaqqissuussivigineqarnissaannik inatsisikkut aalajangersakkat atuuttut tunngaveqarnerat ataatsimiititaliap ajornartorsiutitut isigaa.

 

Taamaammat angerlarsimaffimmik avataani najugallit ilinniagaqarnersiutaasa assinginik qulakkee-rinninnissamik siunnersuut ataatsimiititaliap iluarisimaarpaa - apeqqutaatinnagu pineqartoq ilinniagaqarnissamut piareersarluni ilinniartuunersoq naammassiniagaqarluniluunniit ilinniartuunersoq. Ilinniagallip qaqugukkut angerlarsimaffimmi avataani najugalittut erseqqissunik maleruagassaqartariaqarnera ataatsimiititaliap pingaartutut isigaa. Ilinniagaqarneq suugaluarpalluunniit ilinniartullu sumiluunnit najugaqaraluarpata assigiikannersunik atugassaqartitaanissamut periarfissaqarnissaat pillugu ilinniartunut atuussinnaasumik aaqqiinissaq pisariaqarpoq. Ilinniartuttaaq naammagittaalliorsinnaanerisa pitsaanerulersinneqarnissaa ataatsimiititaliap taamatuttaaq pingaartutut isigaa.

 

Naalakkersusiunulli ilaasortap akissummini ilisimatitsissutigaa: "Naalakkersuisut ilinniartitaanikkut immikkut ittumik suliniuteqarnissamut pilersaarutaanni Inatsisartut maannakkut ataatsimiinneranni aningaasanut inatsimmik oqaluuserinninnerannut atatillugu saqqummiunneqartussami pingaarnertut suliniuteqarfigisat tassaapput inuusuttut meeqqat atuarfiannit aninermik kingunitsianngua ilinniartitsinermik aallartitsinissamut naammassinninnissamullu annertunerusumik Naalakkersuisunit kaammattorniarneqartut." Tamanna tunngavigalugu ilinniagaqarnersiutinut tunngasut taamatuttaaq pitsanngorsaavigineqartariaqartut ataatsimiititaliap pingaartutut isigaa.

 

Ilinniagaqarnerit iluarsartuunnerisa kingunerisaasa ingerlaavartumik nalilersorneqarnerannut atatillugu siunnersuuteqartup ajornartorsiutitut nassuiaatigisai ilaatinneqassasut Naalakkersuisut ilisimatitsissutigaat. Nalilersuineq ilinniarfiit ilinniagaqartullu kattuffii qanimut suleqatigalugit pisussaq 2006-imi upernaap ingerlanerani saqqummertussatut naatsorsuutigineqarpoq, 2007-imullu Ani-ngaasanut inatsisissatut siunnersuummik suliarinninnermut ilaatinneqarumaarluni. Pineqartumut tunngatillugu inatsisini pioreersuni pissutsit equngassutillit iluarsineqarnissaat eqqarsaataasoq Naalakkersuisut ilanngullugu ilisimatitsissutigaat.

 

Ilinniagaqarnersiutinik qaammatikkaartumik qaffaasinnaaneq inuusuttut ilinniagaqalerniartut ilinniagaqalernissamut kajumissuseqarnerulersinniarnerannut sakkugineqarsinnaasut ilagisinnaagaat Naalakkersuisunut ilaasortap akissummini siunnersuutigigaa ataatsimiititaliap ilanngullugu maluginiarpaa. Isuma tamanna ataatsimiititaliap isumaqatigaa, qanorlu najugaqarneq ilinniartitaanerullu qaffasissusia apeqqutaatinnagit nunatsinni ilinniagaqartunut tamanut ilinniagaqarnersiutit qaammammut 4.500 kr.-inut amerlinerisa aningaasaliissutinut qanoq sunniuteqarnissaat naatsorsorneqarsimammat pitsaasutut isigalugu. Taamatut qaffaaneq ukiumut 18 mio. kr.-inik akeqartussatut naatsorsorneqarpoq. Tassunga atatillugu ilinniagaqartut angajoqqaaminni najugaqanngitsut qanoq amerlatigerpiarnersut ataatsimiititaliap misissugassatut paasititsissutigineqartussatullu isumaqarfigaa.

 

Allannguutissatut siunnersuut Naalakkersuisut ilinniartitaanermut tunngasuni suliniutaannut naapertuummat ataatsimiititaliap pitsaasutut isigaa. Naalakkersuisulli ilinniagaqarnersiutit pillugit iluarsaaqqinnerup atuutilernerata kingornagut misilittakkat pillugit misissuinerup aallartinneqareersup inernissaa utaqqiniarmassuk ataatsimiititaliap maluginiarpaa.

 

Taamaalilluni tassunga tunngasut sammineqarmata kiisalu tassunga tunngatillugu Naalakkersuisut iliuuseqalersaarmata ataatsimiititaliap pitsaasutut isigaa, killiffillu pillugu ingerlaavartumik ilisimatinneqartarnissani ataatsimiititaliap kissaatigaa.


 

Ataatsimiititaliap inassuteqataataa

 

Tamanna tunngavigalugu siunnersuut akuersissutigineqassasoq ataatsimiititaliap isumaqatigiittup inassutigaa.

 

Taama oqaaseqarluni Inatsisartut Kultureqarnermut Ilinniartitaanermullu Ataatsimiititaliaata siunnersuut aappassaaniigassanngortippaa.

 

 

____________________

Juliane Henningsen,

Siulittaasoq

 

 

____________________                                                                        ____________________

   Kristian Jeremiassen,                                                                            Ruth Heilmann

      siulittaasup tullia                                                                                                      

 

 

 

 

____________________                                                                        ____________________

     Otto Jeremiassen                                                                         Astrid Fleischer Rex