Samling
Ordførerindlæg
Forslag til forespørgselsdebat om nødvendigheden af en snarlig strukturtilpasning i fangererhvervet. Dette med henblik på at tilpasse antallet af fangere, således at princippet om bæredygtighed kan efterleves samtidig med, at det er rentabelt for både fangerne og for samfundet.
(Palle Christiansen, Demokraterne)
Forslag til forespørgselsdebat om hjælp til erhvervsfangere i Grønland.
(Anthon Frederiksen & Mads Peter Grønvold, Kattusseqatigiit)
Landstingsmedlemmerne Palle Christiansen og Mads Peter Grønvold har fremsat spørgsmål om henholdsvis behovet for en strukturtilpasning i fangererhvervet, rentabilitet for fangerne samt økonomisk bistand til fangerne. Landsstyret har udarbejdet et samlet svarnotat, da disse spørgsmål hænger sammen, og dette er vi i Siumut enige i.
Landsstyret gør ganske rigtigt opmærksom på, at Landstinget på sin efterårssamling i 2003 havde en omfattende forespørgselsdebat, som også berørte disse emner, og at spørgsmålene indgår i det løbende arbejde.
Landsstyret gjorde på det pågældende tidspunkt også opmærksom på, at grundlaget for en socioøkonomisk analyse af fangerhvervet ikke var på plads, men forventedes færdiggjort medio 2004. Vi husker i Siumut, at Landstinget dengang var enige om at afvente analysens færdiggørelse.
Vi mener også i Siumut, at vi bør afvente styringsgruppens udarbejdelse af handlingsplan og forvaltningsplaner for de levende ressourcer i et samarbejde med Fangstrådet, Naturinstituttet og organisationerne.
Når vi siger dette, er det fordi vi ønsker en grundig analyse af dette vanskelige arbejde. Men også fordi der i udviklingen af fangeerhvervet medtages turisme som et værktøj til bedring af fangernes økonomiske indtjening.
Et fangersamfund og fangst som erhverv er to sider af samme sag, hvorfor de ideer omkring fangerne og ikke mindst deres erhverv og livsvilkår, som blev fremlagt og drøftet for nylig under bygdekonferencen, vil indgå som interessante elementer i den videre diskussion og færdiggørelsen af arbejdet. Vi vil fra Siumut opfordre til, at man holder øjnene åbne overfor dette.
Med disse bemærkninger vil vi udtrykke, at vi er enige i Landsstyrets svarnotat.
Isak Davidsen, SIUMUT
|
INATSISARTUNI ILAASORTAATITAT/ LANDSTINGSGRUPPEN
20.14-2004 UPA 2004/57-77
Oqaaseqartartuusup saqqummiussaa
Imk.57
Piniartutut inuutissarsiuteqarnerup ilusiligaanermigut sapinngisamik piaartumik naleqqussarneqartariaqarnera pillugu apeqquteqaat aallaavigalugu oqallinnissamik siunnersuut. Taamaaliornikkut nungusaataanngitsumik iluaquteqarniarnermik tunngaviusoq malinneqarsinnaaqqullugu, tamatumalu peqatigisaanik piniartunut inuiaqatigiinnullu akilersinnaasumik piniartut amerlassusiisigut naleqqussaasoqarluni.
(Palle Christiansen. Demokratit)
Imk. 77:
Nunatsinni piniarnerinnarmik inuutissarsiuteqartut ikiorsiivigineqarsinnaanerat pillugu apeqquteqaaq aallaavigalugu oqallinnissamik siunnersuut.
(Mads Peter Grønvold Kattusseqatigiit)
Piniarnerinnarmik inuussutissarsiuteqartut inuussutissarsiutaasa naleqqussarneqarnissaat aammalu ikiorsiivigineqarnissaat aammalu ikiorsiivigineqarnissaat pillugu inatsisartunut ilaasortat Palle Christiansen aammalu Mads Peter Grønvold saqqummiussaqarput Naalakkersuisut ataatsimut akissusiorsimasaannik. Tamanna aamma Siumut-miit isumaqatigaarput sammiviat assigiimmat.
Naalakkersuisut eqqaasitsissutaat siulleq ilumoortoq tikkuarneqartoq tassaavoq ukiarmi apeqqutit taakkununnga tunngassuteqartut annertuumik inatsisartuni oqallissutigineqareersimammat, suliassatut ingerlanneqartutut nalunaarutigineqarlutik.
Naalakkersuisut tamatumani tikkuarsimavaat suliat makku pillugit tunngaviginiakkatik suli tamakkiisumik naammassineqanngitsut, kisiannili 2004-p qiteqqunnerani naammassineqarumaartut, tassalu piniarnermik aningaasaqarnikkut atukkat inuttut atugarisaannut sunniutigisartagaannut sunniutigisartagaannik misissueqqissaarneq.
Tamanna Inatsisartut utaqqimaaqqaarniarlugu nalunaartut Siumut-miit eqqaamavarput.
Aappassaanik pisuussutit uummassusillit pillugit iliuusissanut pilersaarutip aamma iluaquteqarniarnermik aqutsinissamut pilersaarutit suliarineqarnissaanni suliassarititat pillugit ataatsimiititaliat Piniarneq pillugu siunnersuisoqatigiit, Pinngortitaleriffik allallu kattuffiit peqatigalugit ilusilersorneqartoq naammasseqqaartariaqartoq Siumut isumaqarpoq.
Taama oqaaseqaratta suliassap ilungersunartup peqqissaartumik nalilersornissaa Siumut-mit pisariaqartipparput. Aammami piniartuunerup nutarterneqarneranut ilaatinniarneqartut ilaat, soorlu takornariartitsinerup piniartut aningaasarsiornerannut iluaqutaasinnaaneranik aamma ilaqartinniarneqarmat.
Piniartoqarneq piniartutullu inuussutissarsiorneq imminnut ataqatigiipput, taamaattumik piniartut pillugit eqqarsaatit, minnerunngitsumillu inuussutissarsiornerannut inuuniarnerannullu tunngasut, ippassaaninnguaq nunaqarfimmiut ataatsimeersuarnerannut atasumik saqqummiussukkat inaarsarniagassallu soqutiginassapput oqallinnerup matuma inaarnissaanut qanoq sunniuteqarumaarnersut, tamanna aamma Siumut-miit alaatsinaaqquarput.
Taama oqaaseqarluta Siumut-miit Naalakkersuisut akissuteqaataat isumaqatigaarput.
Isak Davidsen
Siumut