Samling

20120913 09:27:08
Ordførerindlæg(Demokrater)-2

Nuuk, onsdag den 26. Marts 2003                                                        FM  2003 / 40 - 2.




Forslag til landstingslov om frie grundskoler og undervisning i hjemmet m.v.


2. behandling


Udfra Landstingets Kultur- og Uddannelsesudvalg´s betænkning op til andenbehandlingen af forslaget, konstaterer Demokraterne med glæde og tilfredshed, at et klart flertal i udvalget indstiller forslaget til godkendelse.


Der er dog fortsat en forhindring, der skal forceres, førend det kan sikres, at lovgivning gør det muligt for friskoler at kunne starte op efter hensigten.


Under førstebehandlingen af forslaget, gjorde Demokraterne det klart, at vedtagelsen af lovforslaget formentlig kun kan føres til virkelighed i vort land, såfremt der også åbnes op for hensigtsmæssige lånemuligheder til de nødvendige anlægsarbejder forbundet med en etablering af en friskole.


Demokraterne bekendtgjorde derfor, at de her til andenbehandlingen ville fremkomme med et ændringsforslag desangående. For hvad skulle det nytte at skabe rammer på det lovmæssige område, hvis det ikke kan føre noget  med sig.


Men før vi fremsætter dette, vil vi gerne lige vende blikket tilbage til den tid, hvor Siumut og IA var koalitionspartnere før sidste valg.


Under dette samarbejde fremkom de to partier med et digert værk kaldet: "En vision for fremtiden"



oplæg til strukturpolitisk Handlingsplan, som den nye koalition efter sidste valg Siumut og



Atassut påstår også  at læne sig op ad i forbindelse med deres koalitionsaftale.


I handlingsplanen - som i øvrigt et glimrende værk - er der en hel del ting om Friskoler, som er værd at kikke på før en evt. debat slippes løs.


Og jeg vil gerne citere følgende fra denne:



"Det er Landsstyrets opfattelse, at friskoleforsøg bør gennemføres som alternativ til grundskolen og initiativ bør komme fra organisationer, private m.v.."


"Endvidere skal der skabes de fornødne rammer for friskoleforsøg m.v. SNAREST muligt"


"En række af de foreslåede initiativer vil være kostbare".


"Tre-sproget strategi"



Alle disse sider er at finde på side 41 og 42 samt 48 og 50 i den danske del.


Vi lægger op til en 10-30-10-50 ordning, fordi den store vinder i dette spil er Hjemmestyret, der som eneste alternativ har en 100% finansiering de steder, hvor en friskole kan være en kærkommen hjælp de steder, hvor der er akut brug for nye skoler, sådan som det også er tilfældet i landets hovedstad, hvor en friskole ligger nøgleklar med udgangspunkt i et kæmpestort frivilligt initiativ fra organisationer og privatpersoner (altså "lige efter bogen") og hvor op imod et par hundrede forældrepar , hvoraf op imod 80% er hjemmehørende, bare venter på at de fornødne rammer - læs lovgivning samt finansiering - bliver klargjort af den lovgivende forsamling (altså os her i salen). 


Afslutningsvis vil jeg gerne komme med et hjertesuk, idet jeg kan se i betænkningen, at de to koalitionspartier ikke vil støtte vores ændringsforslag vedr. muligheden for at tilbyde 10-40-50-lån. Som I alle sikkert kan erindre,  er det blevet nævnt igen og igen, at det mest sandsynligt ikke er muligt at drive en friskole, uden at der bliver stillet nogle hensigtsmæssige lånemuligheder til rådighed.


Jeg vil gerne vide af koalitionsregeringen, hvilke begrundelser I har for ikke at støtte ændringsforslaget.  Specielt taget i betragtning af, at der på samme tid er mulighed for at spare mange penge, idet der som nævnt kun er et alternativ – en 100%´s finansiering.


Med disse bemærkninger og med vores lovændringsforslag indstiller vi at punktet sendes til viderebehandling i Landstingets Kultur- og Uddannelsesudvalg før den bringes op til 3. og sidste


behandling i Landstinget.


Per Berthelsen


Demokraatit/Demokraterne


Partiit oqaaseqaataat(Demokraatit)-2
Nuuk, ulloq 26. marts 2003                                             UPA 2003 / 40 - 2.
 
 
Tunngaviusumik atuarfiit namminersortitat angerlarsimaffimmilu atuartitaaneq il.il pillugit Inatsisartut inatsisissaattut siunnersuut.
 
Aappassaaneerinninneqtc "Aappassaaneerinninneq"
 
 
Inatsisartut Kultur-imut Ilinniartitaanermulu Ataatsimiititaliaata aappassaaneerinnissamut isumaliutissiissutaani nunannaarutigalugu Demokraatinit maluginiarparput, ataatsimiititaliami amerlanerussuteqavissut siunnersuut akueralugu inassuteqartut.
 
Sulili aporfissamik anigorniagassamik ataatsimik peqarpoq, inatsisissaq atuarfiit namminersortitaasut pilersinneqarnissaannut ammaassisussaasoq kinguneqartitsisinnaassappat.
 
Oqaluuserisap siullermeerneqarnerani Demokraatit erseqqissaateqarput, tassani nalunaarutigalugu nunatsinni inatsisisikkut ammaassinissaq qularnanngitsumik aatsaat timitalerneqarsinnaassasoq saniatigut taarsigassarsisinnaanermik naleqquttumik, atuarfiit sanatissinnaajumallugit ikorfartuutaasinnaasumik, pilersitsisoqarpat.
 
Taamaattumillu Demokraatit nalunaaruteqarput aappassaanerinninnissamut inatsisissatut siunnersuutaasumut allannguutissamik saqqummiussaqarniarlutik.  Ilami inatsisiliorneq sumut iluaqutaassava piviusunngortitsisinnaanissamut pisariaqartunik allanik tikkuussinertaqanngikkuni.
 
Kisiannili allannguutissatut siunnersuut erseqqissaatigitinnagu,  Siumukkut IA-kkullu qinersivimmi siuliusumi  naalakkersuisooqatigiineranni pisut kingumut qiviaqqaalaarusuppakka.
 
Taaneqartummi naalakkersuisooqatigiinneranni saqqummiunneqarpoq suliangaatsiarsuaq taaneqartoq:  ¿Siunissamut takorluukkat¿ -Inuiaqatigiit aaqqissugaanerat pillugu iliuusissatut pilersaarutissatut siunnersuut aamma maanna naalakkersuisooqatigiiissut iigarsimaarfigisamittut taakkartullattaagarisaat.
 
Pilersaarutissatut siunnersuummi - suliatsialassuartut nalilertariaqartumi - ilaatigut takuneqarsinnaapput ¿Atuarfiit namminersortitaasut¿ pillugit isummersuuterpaaluit oqallittoqaleqqitsinnagu tusartissallugit piukkunnartuusut.
 
Tassanngalu  titarnerit sisamat issuaavigilaarusuppakka:
 
1)   ¿Naalakkersuisut isumaqarput, atuarfiit namminersortitaasut tunngaviusumik atuarfimmut taartissaasinnaasutut ingerlanneqartraiqartut, taamatullu suliniutit soqutigisaqatigiiffinnit inuinnarnillu ingerlanneqartariaqartut ¿
 
2)   ¿Kiisalu PIAARNERPAAMIK atuarfiit namminersortitaasut misilinneqarnissaannut pisariaqartunik sinaakkusiisoqartariaqarpoq¿
 
3)   ¿Pilersinniakkat ilaat akisoorujussuussapput¿
 
4)   ¿Oqaatsit pingasut tunngavigalugit atuartitsisinnaaneq ammaanneqartariaqarpoq¿
 
 
Isuaaffigisakka tamakkiisumik atuarneqarsinnaapput  ¿Siunissamik takorluukkami¿ quppernerni 47, 55 aamma 58-imi.
 
Demokraatit 10-30-10-50-imik tunngaveqartumik  taarsigassarsisitsisinnaaneq periarfissatut tikkuuppaat, tassanimi ¿iluanaarnerpaasussaq¿ tassaammat Namminersornerullutik Oqartussat, taarsiullugu aningaasaliissaguni taamaallaat atuarfiliornermi nammineq 100%-imik aningaasaliisussatut inissisimasuusoq.
 
Taamaammallu oqartariaqarpugut Namminersortitaasumik atuarfiit annertuumik oqalissaasussaassasut sumiffinni piaarluinnartumik nutaamik atuarfiliorfigineqarnissamik pisariqartitsiviusuni, soorlu nunatsinni illoqarfiit pingaarnersaanni.
 
 
Tassani namminersortitaalluni atuarfissaq aallarteriaannaasoq sananeqariaannaalluni utaqqivoq soqutigisaqaqatigiiffiit inuinnarpassuillu namminneq piumassutsiminnik sulerulunnerisigut  piareerluinnagaasoq (soorluli tamanna ¿Siunissamik takorluukkat¿-mi inassutaasoq).
 
Tassanilu tunuliaqutaapput angajoqqaat aappariit 200-jungajaasut, taakkunanngalu 80 %-it miss. nunatsinni najugaqavissuusut - maanna pisariaqartunik sinaakkusianik - tassa inatsisitigut aningaasalersuinissakkullu ammaassivigineqarnissamik  -  naalaaginnarlutik utaqqipput.
 
Sinaakkutassallu uagut inatsisartuusugut maani inimi pilersitassaraagut.
 
Naggataatigut anersaaruluuteqalaarusuppunga, isumaliutissiissusiamimi takusinnaagakku, maanna naalakkersuisooqatigiit allannguutissatut siunnersuusiornissami tunngaviusinnaasutut 10-40-50-imik taallugu taarsigassarsisiinnaaneq taatsiagarput, tapersersorsimanngikkaat.
 
Tamassimi eqqaamassajunnarsivarsi siusinnersukkut arlaleriarlugu taaneqarmat ajornakusuussangatinnartoq atuarfiit namminersortitaasut timitalerneqarsinnaanissaat, naleqquttumik taarsigassarsisitsisinnaaneq saniatigut periarfissiissutigineqanngippat.
 
Naalakkersuisoqatigiissunit paaserusuppara, suut patsisilersuutigiumaneqarnersut allannguutissatut siunnersuutaasumut taperseerusunnginnermi. Tapersiinikkummi aningaasarpassuit pisortanut sipaarutigineqassapput, taarsiullugumi aningaasalersuinissaq alla tassatuaammat tamakkiisumik, tassa 100%-imik aningaasalersuisariaqarnissaq.
 
Taamatut saqqummiussaqarlunga allannguutissaq, siunnersuuteqarnerput innersuussutigalugu,  inassutigissavara oqaluuserisap pingajussaaneerneqartinnani taamallu naggataarutaasumik oqallisigisassanngortinneqartinnani, Inatsisartut Kultur-eqarnermut Ilinniartitaanermullu ataatsimiititaliaanut suliassanngorteqqinneqassasoq.
 
 
                                                                 Per Berthelsen
                                                                   Demokraatit