Samling

20120913 09:27:22
Svarnotat 1. beh.

20. juni 2002                                               FM 2002/69

Forslag til landstingsbeslutning efter ? 32 i Landstingets Forretningsorden, hvorefter Landsstyret tilpligtes til at ændrer ? 3, stk 2 i Hjemmestyrets bekendtgørelse nr. 38 af 6. december 2001 om beskyttelse af fugle, således at borgerne i Upernavik Kommune kan udøve jagt på polarlomvie og edderfugl i perioden 1. september ? 31. maj.

(Landstingsmedlem Godmand Jensen)

Svarnotat

(Landsstyremedlemmet for Sundhed og Miljø, Edward Geisler)

Landsstyret har fuld forståelse for, at dette spørgsmål bliver rejst. Det er forventeligt, idet jagten på polarlomvier i Upernavik kommunea har været det hyppigst debatterede emne angående fugle lige siden den første moderne fuglebekendtgørelse blev vedtaget i 1988. Landstinget har ved flere lejligheder behandlet forslag om ændring af reglerne, ligesom landsstyret ved flere lejligheder har behandlet ansøgninger om dispensationer fra de gældende regler, specielt hvad angår forårsjagten og jagten i starten af yngletiden.

Bestandene af polarlomvier i Upernavik kommunea er de mest undersøgte bestande i Grønland. Igennem 20 år har der været undersøgelser, som alle har påvist, at nogle bestande er forsvundet og andre bestande er gået tilbage. De største tilbagegange er registreret i den sydlige del af kommunen. Alle disse undersøgelser har konkluderet, at den væsentligste årsag til tilbagegangen har været jagten i Upernavik kommunea om foråret og i starten af yngletiden.

Det arbejde, der har ført frem til Hjemmestyrets bekendtgørelse nr. 38 af 6. december 2001 om beskyttelse af fugle har taget udgangspunkt i landstingets udmelding. I betænkningen fra Frednings- og Miljøudvalget som et enigt landsting tilsluttede sig under EM 1996 angives det meget klart at

      -     princippet om bæredygtig udnyttelse skal overholdes både nationalt og lokalt

      -     der skal sikres den bedst mulige ynglesucces, dvs. fred i hele yngletiden

                        -                      forsigtighedsprincippet skal overholdes

     

Disse principper har Frednings- og Miljøudvalget bekræftet for nylig på baggrund af en forespørgsel fra landsstyret.

Skal principperne udmøntes forvaltningsmæssigt må tilbagegangen i polarlomviekolonierne i Upernavik stoppes. Et afgørende element er at stoppe jagten på ynglefugle om foråret og i starten af yngletiden. Det er nemlig næsten udelukkende ynglefugle som ankommer til Upernavik om foråret, idet de tidligt søger nordpå for at yngle. De unge fugle interesserer sig ikke for kolonierne. Dette forhold er gældende for hele islægsområdet, og gælder alle arter af fugle. Også edderfugle, hvor nye undersøgelser fra Grønlands Naturinstitut har vist at ynglebestanden er gået tilbage med 80 % de sidste 50 år i Ilulissat, Uummannaq og Upernavik kommuner.

Landsstyret erkender, at Upernavik og resten af islægsområdet er underlagt et uløseligt forhold. Fuglene ankommer til området når de skal yngle, og for at stoppe tilbagegangen må de beskyttes. Gevinsten er, at der bliver flere fugle om efteråret, men desværre for befolkningen i området, trækker de hurtigt sydpå.

Det er landsstyrets opfattelse, at såfremt vi tager princippet om bæredygtig udnyttelse alvorligt, så må vi affinde os med konsekvenserne. Udnyttelsen af de levende ressourcer kan ikke reguleres således, at alle mennesker overalt i Grønland får lige store muligheder for fangst. De levende ressourcer må udnyttes, der hvor bestandene kan tåle det, og det værste vi kan gøre mod bestandene er at drive jagt på dem i yngletiden.

Afslutningsvis skal jeg sige, at Landsstyret har besluttet, at dele af den gældende fuglebekendtgørelse skal revideres, og landsstyret er selvsagt villig til endnu engang at se på reglerne for fangst i islægsområdet. I forbindelse med revisionen har Landsstyret anmodet kommunerne om at fremsende forslag til bekendtgørelsens udformning.

Med disse ord overgiver jeg sagen til landstingets behandling.

Akissuteqaat (1)
20. april 2002                                    UPA 2002/69
 
Upernaviup Kommuniani innuttaaasut piffissami septembarip aallaqqaataaniit maajip 31-ianut appanik miternillu aallaaniarsinnaalersillugit Timmissat illersorneqarnerat pillugu Namminersornerullutik Oqartussat nalunaarutaanni nr. 38-mi, 6. december 2001-imeersumi § 3, imm. 2-p allanngortinneqarnissaanik Naalakkersuisut pisussaaffilerneqarnissaannik Inatsisartut aalajangiiffigisassaattut siunnersuut.
(Inatsisartunut ilaasortaq Godmand Jensen)
 
 
 
 
Akissuteqaat
(Peqqinnissamut Avatangiisinullu Naalakkersuisoq Edward Geisler)
 
Naalakkersuisut pineqartup saqqummiunneqarneranut paasinnilluarput. Tamannami naatsorsuutigineqarsinnaavoq, pissutigalugu timmissat pillugit nalunaarut ullutsinnut naleqqussagaq siulleq 1988-imi akuersissutigineqarmalli Upernaviup Kommuniani appanniarneq timmissanut tunngasumik oqallinnermi oqallisaagajunnerpaasimammat. Inatsisartut arlaleriarlutik malittarisassat allanngortinneqarnissaannik siunnersuutit oqallisigisarsimavaat taamatullu Naalakkersuisut arlaleriarlutik malittarisassanit atuuttunit immikkut akuersissuteqartoqarnissaanik qinnuteqaatinik suliaqartarsimallutik, pingaartumik upernaakkut aammalu piaqqiorneranni piniarnissaq eqqarsaatigalugit.
 
Upernaviup Kommuniani appat Kalaallit Nunaanni misissorneqarnerpaajupput. Ukiut 20-t ingerlaneranni misissuisoqartarsimavoq taakkualu tamarmik takutippaat appaqartarfiit ilaat appaarussimasut ilaallu allat ikileriarfiusimallutik. Kommunip kujataatungaaniittut ikileriarnerpaatut nalunaarsorneqarsimapput. Misissuinerni taakkunani tamani inerniliunneqartarpoq ikileriarsimanerannut pissutaanerpaajusoq Upernaviup Kommuniani upernaakkut aammalu manniliulerfiisa aallartinnerani appanniartarneq.
 
Suliaq Timmissat illersorneqarnerat pillugu Namminersornerullutik Oqartussat nalunaarutaannut nr. 38, 6. december 2001-imeersumut killissimasoq Inatsisartut oqallittarnerannik aallaaveqarpoq. Eqqissisimatitsinermut Avatangiisinullu Ataatsimiititaliaminngaanniit isumaliutissiissummi 1996-imi ukiakkut ataatsimiinnermi Inatsisartunit tamarmiusunit taperserneqartumi erseqqivissumik oqaatigineqarpoq

1                                            piujuartitsinissamik tunngaveqarluni iluaquteqarniarnissamik periaaseq nuna tamakkerlugu sumiiffinnilu ataasiakkaani maleruarneqassasoq
2                                            sapinngisamik piaqqiorneruup iluatsilluarnissaa qularnaarniarneqassasoq, tassa piaqqiornerup nalaani timmissat eqqissisimatinneqassasut
3                                            mianersornissamik periaaseq maleruarneqassasoq

 
Periaatsit taakkua Eqqissisimatitsinermut Avatangiisinullu Ataatsimiititaliap Nalaakkersuisunit apeqquteqaateqarneq tunngavigalugu qanittukkut uppernarsarpai.
 
Periaatsit iluaquteqarniarnermik aqutsineq eqqarsaatigalugu timitalerneqassappata Upernavimmi appat piaqqiorfiini appat ikiliartornerat unitsittariaqarpoq. Tamatumani aalajangiisuussaaq upernaakkut manniliornerullu aallartinnerani timmissat piaqqisussat piniarneqartarnerisa unitsinneqarnissaat. Tassami Upernavimmut upernaakkut tikittartut tamangajammik piaqqisussaasarput, taakkua piaqqiartorlutik avannarpartiaartarmata. Timmissat piaraanerusut piaqqiorfinnik soqutigisaqarneq ajorput. Tamanna sikusartoqarfinnut tamanut timmissanullu sunulluunniit atuuppoq. Aammattaaq miternut, tamatumani Pinngortitaleriffiup misissuinerisa nutaat takutimmassuk piaqqiortartut ukiuni kingullerni 50-ini Ilulissat, Uummannap Upernaviullu kommuniini 80 %-imik ikileriarsimasut.
 
Naalakkersuisut nassuerutigaat Upernavimmi sikusartoqarfiullu sinnerani tamarmi pissutsit aaqqinneqarsinnaanngimmata. Timmissat piaqqiornialeraangamik tamaanga takkuttarput, ikiliartornerallu unitsinniaraanni illersorneqartariaqarlutik. Tamatuma iluaqutissartarissavaa ukiakkut timmiaqarnerulernera, Upernaviulli eqqaani najugalinnut ajoraluartumik, kujavajaartartunik.
 
Naalakkersuisut isumaqarput piujuartitsinissamik tunngaveqarluni iluaquteqarniarnissamik periaaseq ilumoorukkutsigu, taava aamma kingunerisassai akuerisariaqarivut. Pisuussutit uumassusillit iluaqutiginiarneqarnerat agguataarinissamik naalakkersuinikkut siunnerfimmik aqunneqarsinnaanngilaq. Pisuussutit uumassusillit iluaqutigineqartariaqarput uumasut tamanna attassinnaappassuk, uumasunullu ajornerpaamik iliuuserisinnaasarput tassaavoq piaqqior­nerannni piniarnissaat.
 
Naggasiutigalugu oqaatigissavara Naalakkersuisut aalajangermata timmissat pillugit nalunaarutip atuuttup ilaa iluarsaanneqassasoq, Naalakkersuisullu soorunami sikusartoqarfinni piniarnermut malittarisassat suli ataasiarlugit misissornissaannut piumassuseqarput.
 
Taamatut oqaaseqarlunga suliassaq Inatsisartunut oqallisigisassanngortippara.