Samling

20120913 09:26:20
Svarnotat

20. februar 2006                                                                                                      VM 2006/96

 

Landstingsmedlem Augusta Salling, Ellen Christoffersen, Godmand Rasmussen, Thomas Kristensen, Kristian Jeremiassen har i medfør af § 32 i Landstingets Forretningsorden stillet følgende forslag til landstingsbeslutning:

 

Forslag til Landstingsbeslutning om at Landsstyret pålægges at fremlægge et ændringsforslag til gældende lovgivning om valgbarhedsnævnet, således at valgbarhedsnævnet fremover udelukkende kommer til at bestå af personer med juridisk baggrund, og at kandidater opstillede til valg skal give samtykke til at indhente oplysninger fra Det Centrale kriminalregister hos politimesteren i Grønland.

 

Svarnotat

(Landsstyreformanden)

 

I Landstingsforslaget fra Augusta Salling, Ellen Christoffersen, Godmand Rasmussen, Thomas Kristensen, Kristian Jeremiassen om ændring af  gældende lovgivning om valgbarhedsnævnet rejses to forslag. Det ene forslag vedrører ændring af sammensætningen af valgbarhedsnævnet, mens det andet forslag vedrører en hurtigere adgang til at prøve kandidaternes valgbarhed. Jeg vil redegøre for Landsstyrets holdning til forslagene.

 

Den ene forslag er, at valgbarhedsnævnets nuværende sammensætning med landsdommeren som formand samt fire politisk udpegede medlemmer skal ændres således at nævnet fremover alene skal bestå af medlemmer med juridisk baggrund.

 

Forslagsstillerne finder, at der med den nuværende sammensætning er en risiko for at nævnets medlemmer vil træffe beslutninger om de folkevalgtes valgbarhed på et subjektivt grundlag og ikke på et objektiv grundlag, hvilket forslagsstillerne ikke anses som holdbart i forhold til et moderne demokratisk samfundssystem.

 

I henhold til Landstingslov nr. 10 af 31. oktober 1996 om valg til kommunalbestyrelser, bygdebestyrelser og menighedsrepræsentationer, § 53, nedsætter Landsstyret et valgbarhedsnævn, der består af landsdommeren i Grønland som formand og 4 andre medlemmer, hvoraf De Grønlandske Kommuners Landsforening udpeger 2 blandt kommunalbestyrelses- og bygdebestyrelsesmedlemmerne og Landstinget udpeger 2 blandt sine medlemmer. Samtidig udpeges en stedfortræder for hver af de 4 medlemmer. Valgene gælder for 4 år. Biskoppen over Grønlands stift er tilforordnet i sager der vedrører valgbarhed til menighedsrepræsentationerne.

Valgbarhedsnævnet træffer afgørelse om et medlem af en kommunalbestyrelse, en bygdebestyrelser samt menighedsrepræsentationerne har fortabt sin valgbarhed grundet en kriminel handling.

 

Det er ikke alle kriminelle handlinger som vil medføre tabet af valgbarhed. Valgbarhedsnævnet opgave er nærmere at vurdere, om en kriminel handling er af en sådan karakter at handlingen skal medføre tab af  valgbarheden. Valgbarhedsnævnet må ved afgørelsen således foretage et skøn, og herunder vurdere om den kriminelle handling har en sådan karakter, at det vil krænke befolkningens retsopfattelse såfremt lovovertræderen indtræder i en kommunalbestyrelse, en bygdebestyrelser eller en menighedsrepræsentation.

 

Det skal hertil bemærkes, at det er almindeligt anerkendt, at befolkningens retsopfattelse ikke er en fast målbar størrelse, men derimod påvirkes af tidens begivenheder og strømninger. Ved vurderingen af en persons valgbarhed vil der derfor, ud over juridisk konstatering af en lovovertrædelse, også skulle træffes afgørelse baseret på mere generelle præmisser såsom vurderingen af befolkningens retsopfattelse, gældende moral og befolkningens accept af kriminel adfærd.

 

Landsstyret har forståelse for forslagsstillernes ønske om at sikre en objektiv vurdering af valgbarheden. Landstyret finder dog, at den nuværende sammensætning, med landsdommeren som formand samt fire folkevalgte medlemmer, er bedst egnet til at foretage dels den juridiske vurdering, og dels den mere generelle vurdering af befolkningens retsopfattelse, gældende moral og befolkningens accept af kriminel adfærd.

 

Landstyret finder derfor ikke at loven bør ændres som foreslået.

 

Med hensyn til forslagsstillernes andet forslag om en hurtigere adgang til at prøve kandidaternes valgbarhed, ved at samtlige kandidater skriftligt ved opstilling giver skriftligt samtykke til at der indhentes oplysninger fra Politimesterembedet kan jeg oplyse, at denne procedure allerede er indført administrativt. Landsstyret finder på dette grundlag ikke årsag til at ændre lovgivningen som foreslået.

Akissuteqaat

20. februar 2006                                                                                                      UA 2006/96

 

Inatsisartuni ilaasortat Augusta Salling, Ellen Christoffersen, Godmand Rasmussen, Thomas Kristensen aamma Kristian Jeremiassen Inatsisartut Suleriaasianni § 32 naapertorlugu Inatsisartut aalajangiiffigisassaattut imaattumik siunnersuuteqarput:

 

Qinigaasinnaassuseq pillugu ataatsimiititaliaq inatsisilerinermik ilinniagaqarsimasuinnarnik siunissami ilaasortaqarsinnaaqqullugu aammalu nunatsinni politimestereqarfimmi Det centrale Kriminalregisterimit paasissutissanik pissarsiniarnissamut qinigassanngortittut akuersissuteqartarnissaat eqqarsaatigalugu qinigaasinnaassuseq pillugu ataatsimiititaliaq pillugu inatsimmut atuuttumut allannguutissatut siunnersuummik saqqummiussinissamik Naalakkersuisut peqquneqarnissaannik Inatsisartut aalajangiiffigisassaattut siunnersuut.

 

Akissuteqaat

(Naalakkersuisut siulittaasuat)

 

Augusta Sallingip, Ellen Christoffersenip, Godmand Rasmussenip, Thomas Kristensenip aamma Kristian Jeremiassenip qinigaassinnaasuseq pillugu ataatsimiititaliaq pillugu inatsimmut atuuttumut allannguutissatut Inatsisartunut siunnersuutaanni siunnersuutit marluiit qaqinneqarput. Siunnersuummi siullertut pineqarpoq qinigaasinnaassuseq pillugu ataatsimiititaliami ilaasortat katitigaanerata allanngortinnissaa siunnersuutillu aappaattut pineqarluni qinigassanngortittut qinigaasinnaanerisa piffissaq sivikinnerusoq atorlugu misissuiffigisarnissaat. Naalakkersuisut siunnersuutinut isummersuutaat nassuiaateqarfigissavakka.

 

Siullertut siunnersuutigineqarpoq qinigaasinnaassuseq pillugu ataatsimiititaliap ilaasortaasa katitigaasarnera massakkut atuuttoq, tassa landsdommerimik siulittaasulerlugu kiisalu politikkikkut toqqakkanik sisamanik ilaasortalerlugu, allanngortinneqassasoq taamaalilluni siunissami  ataatsimiititaliami ilaasortaasartussat inatsisilerinermik ilisimasaliinnaasalissasut.

 

Siunnersuuteqartut isumaqarput maannakkut katiterinerup kingunerisaanik ilaasortat aalajangiiniarnerminni misigissutsit aallaavigalugit aalajangiisinnaanerat aarlerinartuusoq taamaalilluni tamatigoortumik nalilersuinatik aalajangiisinnaallutik taamaammallu siunnersuuteqartut isumaqarlutik inuiaqatigiit demokratiimik aallaaveqarlutik nutaaliaasumik aqutseriaaseqarnerannut taamaattoqarnera naleqqutinngitsuusoq.

 

Kommunalbestyrelsinut, Nunaqarfinni Aqutsisunut aammalu Ilagiit sinniisaannut qinersineq pillugu Inatsisartut inatsisaat nr. 10,  31. oktober 1996-imeersumi § 53 naapertorlugu qinigaasinaassuseq pillugu ataatsimiititaliami ilaasortassanik Naalakkersuisut inuttaliisussaapput, taakkulu tassaassallutik Kalaallit Nunaanni landsdommeri siulittaasutut kiisalu ilaasortat allat sisamat, taakkunannga marluk kommunalbestyrelsimi aamma nunaqarfinni aqutsisuni ilaasortaasut Kalaallit Nunaanni Kommunit Kattuffiannit toqqakkat kiisalu Inatsisartut toqqassallugit ilaasortamik akornanni marluk. Peqatigitillugu toqqarneqassapput ilaasortanut taakkununnga sisamaasunut ataasiakkaanut sinniisussat. Qinersinerit ukiuni sisamani atuutissapput. Kalaallit Nunaata biskoppia aalajangeeqataasinnaanani peqataasassaaq suliassani ilagiit sinniisaannut qinigaasinnaassusermut tunngasuni. Qinigaasinnaassuseq pillugu ataatsimiititaliap aalajangertarpaa kommunalbestyrelsimi, nunaqarfinni aqutsisuni aammalu ilagiit sinniisaanni ilaasortap pinerluttuliorsimanini peqqutigalugu qinigaasinnaassutsiminik annaasaqarnera.

 

Pinerluttuliornerit tamarmik qinigaassutsimik annaasaqaataasinnaaneq ajorput. Qinigaasinnaassuseq pillugu ataatsimiititaliap suliassaraa nalileqqissaassallugu pinerluttuliorneq ima innersoq allaat iliorsimanerup kingunerisariaqaraa qinigaasinnaassusermik annaasaqaataasariaqarluni. Qinigaasinnaassuseq pillugu ataatsimiititaliaq aalajangiinermini taamaalilluni nalilersuisariaqartassaaq, tassungalu atatillugu nalilersorlugu pinerluttuliorneq ima innersoq allaat inuiaqatigiit akornanni inatsisinik paasinneriaatsikkut kanngunarsaataasutut isiginnilersitsilluni inatsisinik unioqqutitsisimasoq kommunalbestyrelsimi, nunaqarfinni aqutsisuni imaluunniit ilagiit sinniisaanni ilaasortatut ikkukkaluarpat.

 

Tamatumunnga oqaatigisariaqarpoq nalinginnaasumik akuerisaammat inuiaqataasut akornanni inatsisinik paasinneriaaseq imaaliallaannaq oqimaalutarneqarsinnaanngimmat akerlianilli ulluni ingerlavigisani pisimasunit isummersuutaasartunillu sunniiffigineqartartuulluni.Taamaattumik inuup qinigaasinnaassusianik naliliinermi, inatsisaatsuliorsimaneranik inatsisilerinikkut paasinninnerup saniatigut, aamma soorlu nalilersuutigalugit innuttaasut qanoq inatsisinik paasinninnersut, nalinginnaasumik ileqqorissaarnerit suunersut innuttaasullu inatsisaatsuliornernik qanoq akuersaartiginerannut tunngaviusut qissimigaajutigalugit aalajangiisoqartariaqartarpoq.

 

Naalakkersuisut paasisinnaavaat siunnersuuteqartut kissaatigigaat qinigaasinaassuseq tamatigoortumik nalilersuinermik tunngaveqartoq qulakkeerneqassasoq. Naalakkersuisulli isumaqarput maannakkut inuttalersuisarneq, landsdommerimik siulittaasoqartitsilluni aamma sisamanik qinikkanik ilaasortaqartitsilluni, naleqqunnerpaajusoq ilaatigut inatsisit tungaasigut naliliisarnissaanut ilaatigullu nalinginnaanerusumik nalilersuutigalugit innuttaasut qanoq inatsisinik paasinninnersut, nalinginnaasumik ileqqorissaarnerit suunersut innuttaasullu inatsisaatsuliornernik qanoq akuersaartiginerannut nalinginnaasumik tamanut atuunnerusumik nalilersuinikkut.

 

Taamaammat Naalakkersuisut isumaqarput siunnersuutigineqartutut inatsit allanngortinneqartariaqanngitsoq.

 

Qinigassanngortittut tamarmik qinigassanngortinnerminni atsiorlutik piginnaatitsinerisigut Politimestereqarfimmit paasissutissanik aallernikkut qinigassanngortittut qinigaasinnaassusiannik sukkanerusumik misissuisarnissamik siunnersuuteqartut siunnersuutaasa aappaannut atatillugu

ilisimatitsissutigisinnaavara taamatut suleriaaseq allaffissornikkut atuutilereernikuummat. Tamanna tunngavigalugu inatsisereriikkap siunnersuutigineqartutut allanngortinnissaa Naalakkersuisut pisariaqarsorinngilaat.   

 

NAALAKKERSUISUT ISUMMERNISSAANNUT TUNNGAVISIAQ

 

Qinigaasinnaassuseq pillugu ataatsimiitialiap allanngortinnissaanut tunngatillugu qinigaasinnaassuseq pillugu inatsisip atuuttup allanngortinnissaanut siunnersuutip saqqummiunneqarnissaanut Naalakkersuisut peqquneqarnissaannik Inatsisartut aalajangiiffigisassaattut siunnersuut pillugu saqqummiussissummut siunnersuut.

 

Matumuuna saqqummiunneqarpoq qinigaasinnaassuseq pillugu ataatsimiitialiap allanngortinnissaanut tunngatillugu qinigaasinnaassuseq pillugu inatsisip atuuttup allanngortinnissaanut siunnersuutip saqqummiunneqarnissaanut Naalakkersuisut peqquneqarnissaannik Inatsisartut aalajangiiffigisassaattut siunnersuut pillugu saqqummiussissummut siunnersuut.

 

 

Inassutigineqarpoq:

 

Siunnersuut taamatut isikkoqarluni akuersissutigineqassasoq.

 

 

Hans Enoksen /  Kaj Kleist