Samling

20120913 09:26:19
IA

VS 2006/56

3. marts 2006

Agathe Fontain

Forslag til landstingsbeslutning om at Landsstyret pålægges at arbejde for oprettelse af en børneombudsmand.

(Landstingsmedlem Astrid Fleischer Rex, Demokraatit)

(1. behandling)

 

Forslagsstilleren Astrid Fl. Rex begrunder sit forslag med, at selvom borgerne samt politikerne gentagne gange har diskuteret børnenes vilkår meget intenst, at folk står tilbage med et forvirret blik om, hvordan man skal komme videre.

 

Fra Inuit Ataqatigiits side skal vi præcisere, at vore repræsentanter I Landstinget som i kommunalbestyrelserne ikke har svært ved at prioritere. Siden dengang Inuit Ataqatigiit blev stiftet, har partiet prioriteret børn og unges vilkår og derfor har vi også altid, og primært i kommunalbestyrelsesarbejdet, arbejdet med henblik på at skabe forbedringer.

 

Under de Landsstyrekoalitionsforhandlinger som partiet igennem tiderne har deltaget i, har vi altid prioriteret børne- og ungdomsindsatsen, hvilket også kan konstateres i den eksisterende koalitionsaftale mellem Siumut-Atassut og Inuit Ataqatigiit.

 

Forslaget af 9. januar 2006 har følgende ordlyd (jeg citerer): "Landsstyret har ikke offentliggjort konkrete prioriteringer på området".

Vi skal i den forbindelse præcisere, at koalitionsaftalen af 30. november 2005 klart peger på hvilke indsatsområder, koalitionsparterne vil prioritere i deres arbejde, hvorfor finanslovsforslagene for i år samt de kommende år vil blive udarbejdet, med henblik på realiseringen af disse mål.

De familie- børne samt handicappolitiske målsætninger er nedfældet i et bilag til koalitionsaftalen, og vil blive fulgt op af Landsstyret.

 

I torsdags fremlagde Landsstyremedlemmet sine visioner og prioriteringer til familieudvalget, hvilke indsatsområder Landsstyret vil satse på indenfor herværende valgperiode. Da Direktoratet derfor bør bakke op om disse målsætninger, forventer vi, at det også bliver tilfældet.

 

Forslagsstilleren nævner I sit forslag at undersøgelser der er blevet iværksat og fremlagt som rapporter, ikke bliver nøje analyseret og fulgt op. Disse forhold kan en børneombudsmand ændre på.

 

Fra Inuit Ataqatigiits side mener vi, at alle relevante undersøgelser samt rapporter, bør analyseres nøje af de relevante instanser, medarbejdere og brugere og at man bør arrangere høringsrunder iblandt disse. Vi vil - med hensyn til at sikre borgernes medbestemmelse - altid have behov for at høre så mange synspunkter som overhovedet muligt omkring sådanne relevante undersøgelser, og at indsatsen herefter koordineres mellem berørte parter.

 

Vi er således enige med forslagsstilleren i, at disse undersøgelser bør bruges mere bredt. De bør analyseres og tilpasses de meget forskelligeartede forhold på kysten og benyttes tilpasset forholdene på stedet. Hvordan skal befolkningen prioritere og realisere på kortere og længere sigt. Hvordan skal man ændre forholdene og forebygge hensigtsmæssigt, så man kan undgå gentagelser og gøre dette klart. Vi politikere er vist ikke gode nok til at gøre brug af de undersøgelser o.lign. der er blevet foretaget, således disse kan komme alle til gavn.

 

Forslagsstilleren forestiller sig, at børneombudsmanden vil være det organ, der skal skabe kontakten mellem befolkningen og Landsstyret.

 

Vi mener, at Landsstyret bør have direkte kontakt til befolkningen, hvorfor vi fra Inuit Ataqatigiit ikke ønsker et mellemled.

 

Som forslagsstilleren forestiller sig, bør en evt. børneombudsmand ikke have en kontrolfunktion eller have kompetence som kan ligne det, f.eks. at skulle behandle klager. Pågældende instans bør kun indsamle oplysninger og relevante afgørelser, som kan bringes videre til Landsstyret. Derudover skal der udarbejdes årlige rapporter.

 

Vi er enige med Landsstyret I, at der via MIPI er skabt rammerne for Familiedirektoratets kommende indsats på området. MIPI vil have egen bestyrelse, dette bør man også bemærke sig. Såfremt en børneombudsmandsinstitution skulle blive placeret i direktoratet, ville man risikere, at direktoratet vil kunne bestemme, hvad børneombudsmanden skal lave, hvilket ikke kan være formålet.

Derfor er vi ikke enige med forslagsstilleren i, at en evt. børneombudsmand skal placeres som leder af MIPI.

 

Vi finder fra Inuit Ataqatigiits side det vigtigt, at indsatsen samt ansvaret i forhold til indsatsen for børn sker direkte mellem de relevante parter og børnene selv.

 

Med disse ord tilkendegiver vi, at vi ikke støtter forslagsstillerens forslag, hvorfor vi skal anbefale, at forslaget også bliver forkastet ved 2. behandlingen.

IA

UA 2006/56

3. marts 2006

Agathe Fontain

Meeqqanut ombudsmandimik pilersitsinissaq pillugu Naalakkersuisut suliniuteqarnissaanik peqquneqarnissaat pillugu Inatsisartuni aalajangiiffigisassanngorlugu siunnersuut.

Forslag til landstingsbeslutning om at Landsstyret pålægges at arbejde for oprettelse af en børneombudsmand.

(Inatsisartuni ilasortaq Astrid Fl. Rex, Demokraatit)

 

Siunnersuuteqartup Astrid Fl. Rex-p siunnersuutqarnermini tunngavilersuuteqarpoq, innuttaasut politikerillu meeqqat inuusuttuaqqallu atugarisaat pillugit sakkortuumik eqqartuiuartut, ajornartorsiutillu ima annertutigisut kikkorpassuit suut aallarniutigissanerlugit nalornissutigilersimagaat.

 

Inuit Ataqatigiit inatsisartuni , kommunalbestyrelsenilu sulinitsinni kikkut pingaartissallugit nalornissutigisimanngilagut. Inuit Ataqatigiit pilersinneqaqqaarnerminiit ilisarnaataasa ilagaat  meeqqat inuusuttuaqqallu atugarisaat pillugit suliniuteqatitsiniartarnerit minnerunngitsumik kommuneni.

 

Naalakkersuisooqatigiittarnermi isumaqatigiissusiortarnermi meeqaat inuusuttuaqqalu atugarisaat pingaartittatta ilagisuaannarpaat. Aamma kingullermik naalakkersuisooqatigiinnissamut pingaartitassatut suliniutissani, soorlu Naalakkersuisooqatigiit Siumut-Atassut-Inuit Ataqatigiillu atsioqatigiiffigigut.

 

9. Januar  2006 siunnersuut ullulerneqarsimasoq oqaasertaqarpoq (issuarpara): "Naalakkersuisut suliniutiminnik qanoq tulleriiutaarinermik erseqqissumik tusarliussimanngilaat".

Oqaatigissavarput suliassat pingaarnerutitat suuneri Naalakkersuisooqatigiit ulloq 30.november 2005  immikkut ilassutitut atsiorneqarmata, ukiunilu tulliuttuni aningaasanut inatsisissap suliarineqarneranut tunngatillugu piviusunngortikkiartuaarneqartussaallutik.

Ilaqutariit  meeqqat immikkut suliniuteqarfiginissaannut, innarluutilinnullu tunngatillugu Naalakkersuisooqatigiit tunngavissaat immikkut suliarineqarput.

 

Sisamanngormat Naalakkersuisoq ataatsimiititaliamut saqqumiussaqarpoq, qinigaaffiimi uani suliassat suuneri nassuiarlugit suullu pingaartinnerlugit, ilaatigullu qanoq suliarineqarnissaat ilanngullugit pisortaqarfimmi suliniarlutik.

Soorunami naalakkersuisooqatigiinermi  isumaqatigiissut naapertorlugu sulisoqassasoq naatsorsuutigaarput.

 

Siunnersuuteqartup eqqaavai, misissuinerit, ingerlanneqartartut,  immikkut sammisaqarfiit, nalunaarsuinerillu, paasisaqarfigineqaratik takussaasunik iliuuseqarfigineqaratillu iliuuseqarfigineqarneq ajortut. Tamannalu meeqqat ombudsmand-eqarlerneratigut aaqqiivigineqarsinnaasut.

 

Inuit Ataqatigiit isumaqarpugut, qaqugumulluuniit misissuinerit, nalunaarusiornerit, susassaqartunit tamanit atuisunillu immikkut sammisaqatarnissaat isumasioqatigiinnerilu pisariaqartuaannarummartut. Pisariaqartinneqarumaarput inuit tamat oqartussaaqataanerat, isummersuiqataasinnaatitaaffiallu katassanngikkaani, taamaattumillu pingaaruteqartut suliamut attuumassuteqartut peqataannissaat suleqatigiittarnissaallu.

 

Siunnersuuteqartorli isumaqatigaarput tamakku pitsaanerusumik atorneqarsinnaasut. Atorneqarsinnaapput sinerissatta isorartoqisup piffiit allaanerussuteqartarneri erseqissartarnissaannut, atorneqarsinnaapput pingaartitassat sunnerinik malussarniarnernut, inuiaqatigiit qanoq ingerlanerannut, minnerunngitsumik siunissaq qaninnerusoq ungasinnerusorlu eqqarsaatiginisaannut, pinaveersaartitassatta ersarissarnissaannut, upalungaarsimasassattalu suunerinik paasisaqarnissatsinnut. Sungiusimanngippallaarunarparput nalunaarusiat il.il qanoq atoqqissaannut paasisaattalu sumut atornissaannut.

 

Siunnersuuteqartup oqarneratuut, meeqqanut Ombudsmandip suliassarissagaa pingaarnerpaaq tassaavoq innuttaasut naalakkersuisunullu attaveqaanissaq.

 

Naalakkersuisut innutaasunut attaveqartarnissaa akunnermiliuttoqarani toqqaannartuusariaqartoq Inuit Ataqatigiinniit isumaqarpugut.

 

Siunnersuuteqartut kissaatigisaattut, siunertaasariaqanngilaq meeqqat ombudsmandia nakkutilliissasoq, tamakkununngaluunniit assingusunik piginaatitaaffeqassasoq, soorlu maalaarutinik suliaqarluni. Katersuiinnassaarli allaffissornikkut aalajangikkanik, oqallinnerit imaannik, Naalakkersuisunut ingerlateqqittagaasaminik, kiisalu ukiumoortumik nalunaarusiortoqartassaaq! 

Naalakkersuisut  isumaqatigaagut MIPI-mik Ilaqutariinnermut pisortaqarfimmi aaqqissuussaanerat iluanniittoq, naamminerli siulersuisoqarluni, tamanna maluginiagassaassasoq. Meeqqanut ombudsmandi pisortaqarfiup iluaniilluni inissinneqassagaluarpat, pisortanit aqunneqartutut inisseriataarsinnaanera ernumannanngitsuunngilaq, pisusissamisooranilu.

Tamaattumik siunnersuuteqartoq isumaqatiginngilarput, meeqqanut ombudsmandi MIPI-p iluani siuttunngorlugu piviusunngortinneqassappat.

 

Inuit Ataqatigiinniit pingaartipparput meeqqanut suliniutit meqqanut toqqaannarnerusumik soqutigisaqartut assigiinngitsut suleqatigiinnerisigut aallaaveqassappata, soorlu Naalakeersuisooqatigiit isumaqatigiissutaani eqqartorneqartut piviusunngortinneratigut.

 

Taamatut oqaaseqarluta siunersuut tapersinngilarput taamatullu iluseqarluni aappassaaneerneqarnissaa innersuussutigalugu.