Samling

20120913 09:26:14
demokraterne

25. april 2006

FM 2006/61

 

Pkt. 61:

Forslag til landstingsbeslutning om at Landsstyret over en fireårig periode pålægges at omrokere i alt 100 millioner kroner til vejprojektet mellem Sisimiut og Kangerlussuaq.

(Landstingsmedlem Palle Christiansen, Demokraterne)

(1. behandling)

 

Siden Demokraternes dannelse har en velovervejet og velgennemtænkt trafikpolitik og infrastruktur været et af de vigtigste grundelementer for at danne grundlag for et godt og velfungerende erhvervsliv i hele Grønland.

 

Infrastruktur er mange ting. Det kan være el- og vandforsyning, telekommunikation og altså trafikanlæg som havne, lufthavne og veje.

 

Når man taler om større trafikale initiativer, så taler man oftest om udvidelse af havne og lufthavne. Det foreliggende projekt er af en noget anden karakter, da det ikke bare er en almindelig vej, men den første vej i Grønland, som reelt forbinder to trafikknudepunkter sammen rent fysisk.

 

Udover at forbinde byen Sisimiut med sin største bygd Kangerlussuaq, så skaber vejen adgang til enorme landområder mellem Sisimiut og Kangerlussuaq, der igen giver store muligheder for nye tiltag inden for turisme, minedrift og godstransport.

 

Demokraterne er vidende om, at en etablering af denne vej mellem Sisimiut og Kangerlussuaq vil have en indvirkning på resten af trafikstrukturen i Grønland, men ser man på de mange problemer på trafikområdet, så kan alle se, at det er på tide at gå andre veje ¿ så at sige.

 

Et vejprojekt af nævnte størrelse skal naturligvis indgå som en naturlig del af en national trafikplan, men Demokraterne er af den mening, at en fremtidig velfungerende trafik i Grønland også indeholder en vej mellem Sisimiut og Kangerlussuaq.

 

Sisimiut Kommune har tidligere fået lavet mange og grundige analyser af terrænet, hvor igennem vejen skal løbe, og Sisimiut Kommune har tidligere givet et skøn for en komplet anlæggelsespris på 250 millioner kroner. GLV har også lavet et skøn på en anlæggelsespris, men dette vejprojekt adskiller sig på så mange områder fra det ønskede vejprojekt, at Demokraterne ikke tillægger dette skøn nogen værdi.

 

Demokraterne er af den mening, at større projekter som vejanlæg, havneudvidelser og lufthavnsudvidelser alle skal finansieres af hjemmestyret og de pågældende kommuner, samt evt. private investorer, hvis sådanne er tilstede.

 

Demokraterne finder det passende, at Grønlands Hjemmestyre til dette projekt dækker 40 procent af vejprojektet, da også Grønlands Hjemmestyre vil kunne forøge indtægterne til Landskassen ved den vækst vejen mellem Sisimiut og Kangerlussuaq medfører. Efter Sisimiut Kommunes egne beregninger vil vejprojektet andrage 250 millioner kroner og med tilskuddet fra Landskassen skal Sisimiut Kommune selv betale de resterende 150 millioner kroner, som Sisimiut Kommune så selv må tilvejebringe.

 

I alle de valgkampe, der har været til Landstinget siden 2002, har alle partier udtalt deres støtte til dette projekt og Demokraterne er nu spændte på at se, om de andre partier også vil indfri deres løfter, som Demokraterne med dette forslag har gjort.

 

Vi anbefaler at hjemmestyret godkender at  finansiere 40% dog max. 100 millioner kroner.

 

Vejen vil give Sisimiut bedre muligheder for turisme samt minedrift. Derudover kan man holde op med at vedligeholde havnen i Kangerlussuaq. Så på sigt vil vejen tjene sig selv hjem.

 

Med disse indledende bemærkninger henviser Demokraterne forslaget til behandling i finansudvalget samt til udvalget for boliger og infrastruktur.

 

Esmar Bergstrøm, trafikordfører.

Demokraatit/Demokraterne

 

 

Demokraatit

 

25. april 2006

UPA 2006/61

   

Imm. 61:

Sisimiut Kangerlussuullu akornanni aqqusinniornissamut katillugit 100 millioner kr.-it ukiut sisamat ingerlaneranni nuunneqarnissaat pillugu Naalakkersuisut peqquneqarnissaannik Inatsisartut aalajangiiffigisassaattut siunnersuut.

(Inatsisartunut ilaasortaq Palle Christiansen, Demokraatit)

 

(Siullermeerneqarnera)

   

Demokraatit pilersinneqaqqaarneraniilli angallannikkut attaveqarnermullu politikkikkut eqqarsaatigilluaqqissaakkamik ingerlatsinissaq tunngavigalugu Kalaallit Nunaani inuussutissarsiornerup pitsaasumik ingerlalluartumillu ineriartornissaa ilaatigut pingaarnertut toqqammavigineqarput.

 

Attaveqarnermut tunngasut assigiinngitsorpassuusinnaapput. Innaallagissamik imermilluunniit pilersuinerusinnaavoq, tele atorlugu attaveqatigiinneq aammalu angallannikkut attaveqatigiinneq tamatumani umiarsualiviit, mittarfeqarfiit aqquserngillu ilanngunneqarsinnaallutik.

 

Angallannikkut iliuusissat annertuut eqqartorneqartillugit amerlanertigut eqqartorneqartarput umiarsualiviit mittarfeqarfiillu allineqarnissaat. Suliniutissatut saqqummiunneqartoq aqqusinniornerit nalinginnaasunit allaanerussuteqarpoq tassalu Kalaallit Nunaani angallannikkut aqqutit marluk attavilerneqarnissaat pineqarmat.

 

Illoqarfik Sisimiut nunaqarfigisami annersaanut attavilerneqarnissaata saniatigut aqqusinniornerup pineqartup Sisimiut Kangerlussuullu akornanni nuna annertoqisoq anguneqarsinnaalersissavaa, tamatumanilu takornariaqarnikkut, aatsitassiornikkut aammalu usinik angallassinikkut periarfissanik nutaanik ammaassissalluni.

 

Demokraatit ilisimalluarpaat Sisimiut Kangerlussuullu akornani aqqusinniornissap Kalaallit Nunaata sinnerani angallannikkut aaqqissuussaanerinut sunniuteqassasoq, taamaattorli angallannikkut ajornartorsiutit assigiinngitsut qivassagaanni - oqarluaannarluaannarluni - aqqutissanik nutaanik periarfissarsiornissaq piffissanngorpoq.

 

Aqqusinniornissaq taama annertussusilik soorunami nuna tamakkerlugu angallannikkut pilersaarusiornermut ilanngullugu suliarineqartariaqarpoq, Demokraatilli isumaqarput Kalaallit Nunaani siunissami angallannikkut pitsaasumik ingerlassinissat ilagigaat Sisimiut Kangerlussuullu akornani aqqusinniornissaq. 

   

Sisimiut Kommuneata siusinnerusukkut amerlaqisunik sukumiisunillu aqqusinniorfiusussap inissiffissaa misissuiffigitittareerpaa, aqqusinilornissallu aningaasartuutissartai tamakkiisumik missingiorlugu 250 mio. kr.-inut Sisimiut Kommuniat siusinnerusukkut inissiinikuuvoq.

GLV-ip aammattaaq aqqusinniornissaq missingiorlugu inissiinikuuvoq, aqqusinniornissalli kissaatigineqartumit arlalitsigut ima assigiinngissuteqartigaaq missingiusiarineqartoq naliliinermi ilanngunneqartariaqanngitsutut Demokraatinit isumaqarfigineqarluni.

 

Demokraatit isumaqarput suliniutissatut pilersaarutit annerit soorlu aqqusinniornerit, umiarsualivinnik alliliinerit aammalu mittarfinnik talliliinerit tamarmik Namminersornerullutik Oqartussanit aningaasalersorneqartariaqartut kommuunillu pineqartunit, aammalu periarfissaappat namminersortunit aningaasalersorneqassasut. 

 

Demokraatit pissusissamisoorsoraat Namminersornerullutik Oqartussanit suliniummi pineqartumi aqqusinniornissami suliniutissap 40 % -at matussusissagaa, aqqusinniornerummi Sisimiut Kangerlussuullu akornani kinguneqassagaluarmagu Nunatta Karsianut isertitsissutissat amerlineqarnissaat tamatumanilu Namminersornerullutik Oqartussat aqqutissiuusseqataalissallutik. 

 

Sisimiut Kommuneata nammineq naatsorsuusiai aallaavigalugit aqqusinniornissaq missingiorlugu 250 mio. kr.-inik naleqassaaq Nunatta Karsianiillu tapiissutit ilanngutereerlugit, Sisimiut Kommuuneata nammineerluni 150 mio. kr.-it sinneri akilissavai, Sisimiut Kommuneata nammineq pissarsiarisassai.

 

2002-mili Inatsisartunut qineqqusaarnerni tamani partiinit tamanit suliniut pineqartumut tapersersuillutik oqariartuuteqartarput, Demokraatillu pissanngatigalugu malinnaavigissavaat partiit allat neriorsuutiminnik eqquutsitissanersut, soorluttaaq Demokraatit siunnersuummi pineqartumi tamanna eqquutsikkaat.

 

Inassutigaarput namminersornerusut aningaasaliissutissat 40 %-ii aningaasaliiffigineqarnissaat akuersissutigissagaat, anerpaamilli 100 mio. kr.-inik aningaasaliiffigineqassasoq.

 

Sisimiunut aqqusinniornerup takornariaqarnermut aatsitassiornermullu ingerlatsinissamik pitsaanerusunik periarfissiissaaq. Tamatumalu saniatigut Kangerlussuarmi umiarsualiviup aserfallatsaalineqarnera unitsinneqarsinnaalissaaq. Ungasinnerusoq isigalugu aqqusinniorneq imminut akilissaaq.

   

Taamatut aallarniutaasumik oqaaseqaateqarluta Demokraatinit siunnersuut pineqartoq aningaasaqarnermut ataatsimiititaliami aammalu ineqarnermut attaveqarnermullu ataatsimiititaliami suliarineqarnissaa inassutigissavarput. 

 

Esmar Bergstrøm, angallannermut tunngasuni oqaaseqartartoq.

Demokraatit/Demokraterne