Samling

20120913 09:27:07
Forelæggelsesnotat

_27. februar 2003


                                                            FM 2003 / 24





Forslag til Landstingsbeslutning om Grønlands Hjemmestyres udtalelse til ikraftsættelse for Grønland af ny Lov om aktieselskaber, ny Lov om anpartsselskaber, ny Lov om visse erhvervsdrivende virksomheder, ny Lov om erhvervsdrivende fonde samt Lov om erhvervsdrivende virksomheders aflæggelse af årsregnskabet m.v. (årsregnskabsloven).




Forelæggelsesnotat



1. Behandling.




Landsstyret fremsætter hermed forslag til landstingsbeslutning om Grønlands Hjemmestyres udtalelse til ikraftsættelse for Grønland af nyere lovgivning om aktieselskaber, anpartsselskaber, lov om visse erhvervsdrivende virksomheder, lov om erhvervsdrivende fonde og årsregnskabslov.



I overensstemmelse med den af Landsstyret på FM 2002 fremlagte erhvervsfremmeredegørelse forelægges disse love som led i Landsstyrets program med ajourfø ring af erhvervslovgivningen i forbindelse med forbedring af erhvervslivets rammebetingelser.



Der er tale om en ajourføring af den i dag gældende lovgivning. På nær en enkelt ændring, der omtales senere, har Landsstyret ikke fundet anledning til at foreslå særlige ændringer for Grønland. Det er Landsstyrets opfattelse, at der på det selskabsretlige område kun bør væ re særlig lovgivning for Grønland, hvor dette konkret er begrundet i særlige grønlandske forhold.



Anordningsudkastene vedrørende de fem love har været udsendt i en bred høring. Høringsrunden har ikke givet anledning til særlige kommentarer, ud over at GrønlandsBANKEN har foreslået de hjemmestyreejede aktieselskaber omfattet af de særlige regler i aktieselskabsloven om statslige aktieselskaber.



Landsstyret har vurderet, at de i Danmark gennemførte regler i aktieselskabsloven om statslige aktieselskaber med forbedret offentlig indsigt i selskaberne ved halvårsrapporter og særlige



revisionskrav også bør være gældende for de store grønlandske hjemmestyreejede aktieselskaber. Små hjemmestyreejede aktieselskaber finder Landsstyret ikke på nuværende tidspunkt bør omfattes af de særlige regler, på grund af de forventede ekstraomkostninger til opfyldelse af kravene.


Grænsen mellem de små, mellemstore og store hjemmestyreejede selskaber foreslås fastsat på samme måde, som grænserne mellem små, mellemstore og store selskaber i årsregnskabsloven. Kriteriet for "små selskaber" er, at det enkelte selskab i to på hinanden følgende regnskabsår på balancetidspunktet ikke overskrider to af følgende størrelser:


a)  en balancesum på 20 mio. kr.


b)  en nettoomsætning på 40 mio. kr.


c)  et gennemsnitligt antal heltidsbeskæftigede i løbet af regnskabsåret på 50.



Selskaber, hvor Grønlands Hjemmestyre er minoritetsaktionæ r omfattes ikke af disse særlige regler, da disse selskaber ikke er ejet af Hjemmestyret.



På trods af, at ikraftsættelsen af de skærpede krav til de store og mellemstore hjemmestyreejede selskaber kan påføre disse selskaber ekstra omkostninger, er det alligevel Landsstyrets opfattelse, at de mellemstore og store hjemmestyreejede selskaber bør omfattes af de samme regler som de statslige danske aktieselskaber. Dette skyldes, at de grønlandske borgere b ør gives samme indsigt i de store og mellemstore hjemmestyreejede selskaber, som de danske borgere har vedrørende de danske statslige aktieselskaber.



For alle fem loves vedkommende vil lovenes ikraftsættelse ikke have administrative konsekvenser for den grønlandske administration.



Beslutningsforslag om ikraftsættelse af de fire førstnævnte love var fremsat på EM 2002, hvor forslaget efter en positiv modtagelse ved 1. behandlingen bortfaldt ved udskrivelse af landstingsvalg. Det er efterfølgende lykkedes at få også årsregnskabsloven klar til forelæggelse for landstinget, således at den samlede "pakke" kan forelæ gges Landstinget.



Ved den sidste store samlede opdatering af selskabslovgivningen i 1996 var konkursloven også med i den dengang samlede "pakke". Da konkursloven har stor sammenhæng med retsplejeloven, og da Retsvæsenskommissionen forventes snart at komme med et forslag til en ny retsplejelov for Grønland, er det fundet rigtigst at afvente retsplejeloven før der tages stilling til ændringer i konkursloven. Derfor er konkursloven ikke med i den her forelagte "pakke". Arbejdet med en eventuel ajourføring af konkursloven vil starte, så snart Retsv æsenskommissionens forslag til ny retsplejelov foreligger.



På denne baggrund skal Landsstyret herefter indstille, at Grønlands Landsting giver sin tilslutning til afgive udtalelse om at Grønlands Hjemmestyre gerne ser de forelagte forslag til Lov om aktieselskaber, Lov om anpartsselskaber, Lov om visse erhvervsdrivende virksomheder, og Lov om erhvervsdrivende fonde sat i kraft for Grønland ved kongelig anordning i den forelagte form.


Videre skal Landsstyret indstille, at Grønlands Landsting giver sin tilslutning til, at afgive udtalelse om, at Grønlands Hjemmestyre specielt i forbindelse med ikraftsættelse aktieselskabsloven ønsker indføjet en bestemmelse, hvorefter mellemstore og store hjemmestyreejede aktieselskaber omfattes af lovens bestemmelser om "statslige aktieselskaber".



Det er af Landsstyret vurderet, at en samlet ikraftsættelse af de her forelagte fem love,  bør ske samlet, og meget gerne pr. 1. januar 2004, således at erhvervslivet får en frist til at indrette sig og gøre klar til de nye reglers ikrafttræden.



Hermed overlades Landsstyrets indstilling til Landstingets velvillige behandling.


Saqqummiussissut

27. februar 2003                                                                                              UPA 2003/24





Aktiaateqarluni ingerlatseqatigiiffiit pillugit inatsisip nutaap, Piginneqataassuteqarluni ingerlatseqatigiiffiit pillugit inatsisip nutaap, Suliffeqarfiit inuussutissarsiummik ingerlataqartut ilaat pillugit inatsisip nutaap, Aningaasaateqarfiit inuussutissarsiummik ingerlataqartut pillugit inatsisip nutaap kiisalu Suliffeqarfiit inuussutissarsiummik ingerlataqartut ukiumoortumik naatsorsuutiminnik saqqummiussisarnerat il.il. pillugit inatsisip (ukiumortumik naatsorsuutit pillugit inatsit) Kalaallit Nunaanni atortuulersinneqarnissaannut Namminersornerullutik Oqartussat oqaaseqaataat pillugu aalajangiiffigisassatut siunnersuut.


(Inuusutissarsiornermut Naalakkersuisoq)




Saqqummiussissut



Siullermeerneqarnera




Aktiaateqarluni ingerlatseqatigiiffiit piginneqataassuteqarlunilu ingerlatseqatigiiffiit pillugit inatsisit nutaanerusut, suliffeqarfiit inuussutissarsiummik ingerlataqartut ilaat pillugit inatsisip aamma aningaasaateqarfiit inuussutissarsiummik ingerlataqartut pillugit inatsisip kiisalu ukiumoortumik naatsorsuutit pillugit inatsisip nunatsinni atortuulersinneqarnissaannut Namminersornerullutik Oqartussat oqaaseqaataat pillugu aalajangiiffigisassatut siunnersuut Naalakkersuisut saqqummiuppaat.



Upernaaq ataatsimiinnermi inuussutissarsiornermik siuarsaanissaq pillugu nassuiaat Naalakkersuisunit saqqummiunneqartoq naapertorlugu inatsisit uku saqqummiunneqarput inuussutissarsiornermut killiliussatigut atugassarititaasut pitsanngorsarneqarnerannut atatillugu inuussutissarsiornermut inatsisinik ullutsinnut naleqqussaanermik Naalakkersuisut suliniutaannut atatillugu.



Matumani pineqarput inatsisinik ullumikkut atuuttunik ullutsinnut naleqqussaaneq. Allanngortitsineq ataaseq kingusinnerusukkut tikitassara eqqaassanngikkaanni Naalakkersuisut pissutissaqarsorisimanngilaat nunarput eqqarsaatigalugu allannguutinik immikkut ittunik siunnersuuteqarnissamut. Naalakkersuisut isumaqarput ingerlatseqatigiiffiit pillugit inatsisini taamaallaat nunatsinnut immikkut inatsiseqartariaqartoq tamanna aalajangersimalluinnartumik nunatsinni pissutsinik immikkut ittunik tunngaveqaraangat.



Inatsisissat tallimat pillugit peqqussutissatut missingiutit amerlasuunut tusarniaatigineqarsi‑mapput. Tusarniaaneq immikkut oqaaseqaateqarnissamut pissutissaqalersitsinngilaq, taamaattorli GrønlandsBANKENip siunnersuutigaa aktiaateqarluni ingerlatseqatigiiffiit Namminersornerullutik Oqartussanit pigineqartut aktiaateqarluni ingerlatseqatigiiffiit naalagaaffimmit pigineqartut pillugit aktiaateqarluni ingerlatseqatigiiffiit pillugit inatsimmi immikkut malittarisas‑sanut ilaatinneqartariaqartut.



Naalakkersuisut naliliipput aktiaateqarluni ingerlatseqatigiiffiit naalagaaffimmit pigineqartut pillugit aktiaateqarluni ingerlatseqatigiiffiit pillugit inatsimmi malittarisassat kikkut tamat ingerlatseqatigiiffiit ukiup affakkaartumik nalunaaruteqartalernerisigut kukkunersiuisarnermullu immikkut piumasaqaatitigut pitsaanerusumik malinnaasinnaalernerannik kignuneqartut Danmarkimi eqqunneqarsimasut ingerlatseqatigiiffinnut angisuunut Namminersornerullutik Oqartussanit pigineqartunut aamma atuuttariaqartut. Naalakkersuisut isumaqarput aktiaateqarluni ingerlatseqatigiiffiit Namminersornerullutik Oqartussanit pigineqartut mikinerit massakkut immikkut malittarisassanut ilaatinneqartariaqanngitsut piumasaqaatit naammasinissaannut immikkut aningaasartuutissatut naatsorsuutigineqartut pissutigalugit.



Ingerlatseqatigiiffiit Namminersornerullutik Oqartussanit pigineqartut mikisut, akunnattumik angissusillit angisuullu akornanni killigititat siunnersuutigineqarpoq aalajangersarneqassasut ukiumoortumik naatsorsuutit pillugit inatsimmi ingerlatseqatigiifiit mikisut, akunnattumik angissusilit angisuullu akornanni killigititatut. AIngerlatseqatigiiffiit mikisut@ tassapput ingerlatseqatigiiffiit ukiuni naatsorsuuteqarfiusuni tulleriinni marlunni piffissami oqimaaqatigiissitsiviusumi ukua arlaannik marlunnik qangiisimanngitsut:



     oqimaaqatigiissitsinermi aningaasaatit 20 mio. kr.‑it


  ilanngaatissat ilanngaatigereerlugit kaaviiaartitat 40 mio. kr.‑it


  ukiup naatsorsuuteqarfiup ingerlanerani agguatigiissillugu 50‑inik piffissaq tamaat sulisoqarneq



Ingerlatseqatigiiffiit Namminersornerullutik Oqartussat ikinnerussuteqarlutik aktiaateqarfigisaat malittarisassanut taakkununnga ilaatinneqassanngillat, ingerlatseqatigiiffiit taakku Namminersornerullutik Oqartussanit pigineqanngimmata.



Naak ingerlatseqatigiiffinnut Namminersornerullutik Oqartussanit pigineqartunut angisuunut akunnattumillu angissusilinnut piumasaqaatit sakkortusineratigut ingerlatseqatigiiffiit taakku aningaasartuuteqarnerulersinnaagaluartut Naalakkersuisut isumaqarput ingerlatseqatigiiffiit akunnattumik angissusillit angisuullu aamma malittarisassanut Danmarkimi aktiaateqarluni ingerlatseqatigiiffinnut naalagaaffimmit pigineqartunut atuuttunut ilaatinneqartariaqartut. Tamatumunnga pissutaavoq aamma nunatsinni innuttaasut ingerlatseqatigiiffiit Namminersornerullutik Oqartussanit pigineqartut angisuut akunnattumillu angissusillit pillugit paasitinneqarsinnaasariaqarmata Danmarkimi innuttaasut Danmarkip naalagaaffiata aktiaateqarluni ingerlatseqatigiiffiutai pillugit paasitinneqarsinnaanerattulli.



Inatsisit tallimat tamaasa eqqarsaatigalugit inatsisit atuutilersinneqarnerat nunatsinni allaffis‑sornikkut aqutsinermut allaffissornikkut sunniuteqassanngilaq.



Inatsisit taaneqartut sisamat siulliit atulersinneqarnissaannik aalajangiiffigisassatut siunnersuut UPA 2002‑mi saqqummiunneqarpoq, tamatumani siunnersuut siullermeerneqarami ilassilluarneqareerluni Inatsisartunut qinersineqarmat atorunnaarpoq. Tamatuma kingornagut aammattaaq ukiumoortumik naatsorsuutit pillugit inatsisip Inatsisartunut saqqummiunneqarnissaminut piareerneqarnera iluatsippoq, taamaalillunilu "ataatsimoortut" tamarmiusut Inatsisartunut saqqummiunneqarsinnaalerlutik.



Selskabit pillugit inatsiseqartitsinerup 1996‑imi kingullermik ullutsinnut naleqqussarnerani tamarmiusumi akiliisinnaajunnaarneq pillugu inatsit aammattaaq taamanikkut "ataatsimoortuni" tamarmiusuniippoq. Akiliisinnaajunnaarneq pillugu inatsit eqqartuussisarnermik inatsimmut attuumassutilerujussuummat, aammalu Eqqartuussiveqarneq pillugu kommissionip Kalaallit Nunaanni eqqartuussisarnermik inatsisissatut nutaamik siunnersuutaata qanittukkut takkunnissaa ilimagineqarmat, eqqornerpaasorineqarpoq eqqartuussisarnermik inatsit utaqqimaarneqassasoq, akiliisinnaajunnaarneq pillugu inatsimmi allannguutit isummerfigineqannginneranni. Taamaattumik akiliisinnaajunnaarnermut inatsit "ataatsimoortuni" saqqummiunneqartuni ilaanngilaq. Akiliisinnaajunnaarneq pillugu inatsisip ullutsinnut naleqqussarneranik suliaq Eqqartuussiveqarnermut pillugu kommissionip eqqartuussisarnermik inatsisissamut nutaamut siunnersuutaa tiguneqarniariarpat aallartineqarumaarpoq.



Ilanngullugu Naalakkersuisut inassutigaat Inatsisartut ilalissagaat aamma ima oqaaseqaateqassasugut minnerunngitsumik aktiaateqarluni ingerlatseqatigiiffiit pillugit inatsisip atortussanngortinneqarneranut atatillugu Namminersornerullutik Oqartussat kissaatigigaat aalajangersakkamik ilanngussisoqassasoq taamalilluni aktiaateqarluni ingerlatseqatigiiffiit Namminersornerullutik Oqartussanit pigineqartut akunnattumik angissusillit angisuullu aktiaateqarluni ingerlatseqatigiiffiit naalagaaffimmit pigineqartut pillugit inatsimmi aalajangersakkanut ilaatinneqalissasut.



Naalakkersuisut naliliipput inatsisinik tallimanik matumani saqqummiunneqartunik atuutilersitsineq ataatsikkut pisariaqartoq ajornanngippat 2004‑mi jannuaarip ulluisa aallaqqaataanni.



Matumuuna Naalakkersuisut inassuteqaataat Inatsisartunut oqaluuserisassanngortinneqarpoq.