Samling

20120913 09:27:20
Ordførerindlæg (Kandidatforbundet)

Kattusseqatigiit

Kandidatforbundet                                                                                         Den 11.04.2002 

UPA 2002 / 21 – 1

Ove-Karl Evaldsen

Forslag til landstingsforordning om omdannelse af Hjemmestyres og kommunernes udlejningsboliger til ejerboliger.

Da vi finder forordningen interessant, støtter Kattusseqatigiit forslaget fuldt ud, da man på denne måde arbejer for at minimere den store boligmangel og da dette vil betyde, at huslejen, som lejerne aldrig genser bliver mere synlig endvidere bliver der åbnet mulighed for at borgeren nu kan sige, at pågældende har eget hus. Vi er jo også alle sammen bekendt med, at vi er mere nænsomme overfor vores eget.

Alligevel vil vi spørge om en køber får fuld råderet, når og hvis pågældende køber en udlejninigsbolig ? Der står nemlig i forordningen om udlejningsboligers § 4 stk. 4 og § 5 stk. 5, jeg citerer: Når en lejer flytter til et andet sted skal boligen annoceres åbent  til salg og sælges til den højstbydende.

Hvis det bliver tilfældet, vil man som tidligere ikke få fordel af huslejebetalingerne. Det vil være mere hensigtsmæssigt, hvis boligen overtages af barnet eller børnene.

I § 5 skt. 2 står der, at en 3 rums udlejningsbolig kan afhændes såfremt køberen kan præstere 66 2/3 % af købesummen og 75 % ved køb af en 4 rums. Hvad med de resterende 33 1/3 % og 25 %, hvad bliver der af dem, specielt hvis lejerne ikke ønsker at flytte ? Vi kan ikke sådan uden videre udsætte lejere der ikke vil fraflytte deres boliger, men som ansvarsfuldt har passet deres huslejeforpligtelser, som genstande. Vi ønsker derfor i Kattusseqatigiit, at der tilvejebringes muligheder for, at dette ikke sker. Vi må også tænke på, at lejlighederne velsagtens kan være beboet af sociale klienter, og i disse tilfælde kan der være risiko for, at hjemmestyre og kommune kan forhandle sig frem til en løsning udenom interesserede købere.

Vi er i Kattusseqatigiit overbevidst om, at sammenlignelige problemstillinger vil være til stede i starten af forordningens tiltrædelse, vi ønsker naturligvis, at der bliver fundet reelle og brugbare løsningsmodeller.

Kattusseqatigiit ønsker ligeledes også at vide på forhånd, hvornår man er blevet bekendt med boligvurderingerne både hvad angår ældre og nyere lejligheder ? Det vi vil vide er, om priserne har været stigende eller om de har været faldende, her må heller ej forglemme, at der  fortsat er inflation.

Vi vil naturligvis tilslutte os, at køberen skal betale en vis %-del til vedligeholdelsen og skal anbefale og det også skal være et krav at der skal tegnes brandforsikring som skal om nødvendigt fremvises ved indskudsbetalingen.

Vi vil endvidere gerne vide, om der vil være mulighed for om personer der har været lejere i mange år, om som muligvis vis lejebetalingerne allerede har indfriet vurderingssummen eller mere,  kan få prisnedslag ved eventuel køb.

Med disse ord skal Kattusseqatigiit meddele vores fulde tilslutning til forslaget og anbefale at sagen sendes videre til andenbehandling.

Partiit oqaaseqaataat (Kattusseqatigiit)

K

KATTUSSEQATIGIIT                                                                       Ulloq 12.04.2002


KANDIDATFORBUNDET


 



UPA 2002 / 21 - 1


OVE-KARL EVALDSEN


Namminersornerullutik Oqartussat kommunillu inissiaataasa attartortittakkat nammineq pigisassanngortinnissaat pillugu Inartsisartut peqqussutissaattut siunnersuut nr. xxx.xxx 2002-meersoq.


Peqqussusiaq Kattusseqartigiinniit soqutigilluinnaratsigu  tapersersorparput, tassami taamaa-lilluni Kalaallit-Nunaanni inissaaleqinerujussuaq akiorneqarmat, aammalu ineqarnemut akiliu-taasartut takoqqinngisaannakkat, takussutissaqalersinnaanngormata, inuullu  namminineq pi-gisaminik illoqarnerminik oqarsinnaanngorneranik  ammaassimmat. Aammami nalunnginnat-sigu kialluunnit nammineq pigisani peqqissaarullugit pigisarmagit.


Kisianni paaserusupparput inissiaq taanna pisiniartumut tunineqartoq nammineerluni pigili-vinneqarsinnaanersoq? Tassami  §4 stk, 4 aamma §5 stk, 5-mi Kommunep Pisortallu inissiaataat attartortittakkat pillugit allaqqammat, issuaaneq: Attartortoq allamut nuuppat inigisaq tamanut ammasumik tuniniarneqassaaq akigissaartinnerpaamut tunineqarluni.


Taamaanngippammi inigisamut akiliutit qangatut takoqqinneqarnavianngimmata.Soorluluunnit kinguaajusumut kinguaajusunulluuniit kingornussassatut inissineqarsinaagaluarmat.


Aammalu §5 stk,  2,  inissiat pingasoriit aatsaat pisiarineqarsinnaasut pisiumasut 66,2/3 %


aammalu inissiat sisamaasut 75%-tii pisiumappata. Sinneruttummi 33,1/3% aamma 25% sumut piniarpagut pingaartumik nuukkusunngippata? Sutut atortutut tigoriarlugit piumanngitsut  nuutiinnarsinnaanngilagut, massalu  piffissaq eqqorlugu akiliiuartarsimasut. Taamaattumik tamatuma qulakkerneqarnissaa Kattusseqatigiinniik kisaatiginartipparput. Kiisalu ilanngullugu eqqarsaatigineqarsinnaavoq, Kommunemit isumaginnittarfimmiit akiliunneqartartunit taakku inissiat inigineqartut, taamaalilluni Pisortat Kommunellu tassani immikkut isumaqati-giittariaqalersut, inissiamik pisiniartut avaqqutiinnarlugit.


 


Taamaattumik Kattusseqatigiinniit qularinngilarput tunisaqaqqaarnermi pisisoqaqqaarnermilu tamanna ajornartorsiutaajumaartoq neriuutigaluguli kusanartumik eqqarsaatigilluakkamillu qaangerniarneqarumaartoq.


Kattusseqartiigiinnit aamma soqutiginartutut siumungaaq paaserusunnartipparput qanga inis-sialiat taavalu inissialiat nutaanerusut nalingi ilisimaneqarnersut? imaappoq, inissiat nalingi qaffakkiartorsimanersut imaluunnit naleerukkiartorsimanersut, uani aamma eqqarsaatigine-qassaaq aningaasat nalikilliartortuarneri.


Soorunami isumaqatigilluinnarparput inissiamik pisisoq aserfallatsaaliinissamut x-%-mik akiliisarnissaa aammalu inassutigissalugu taassuma saniatigut piaarnerpaamik ikuallattoor-sinnaanermut sillimmasiinissaa pisariaqarpallu akileeqqaarnermut ilanngullugu takutitassamik.


 


1


Kiisalu ineqartoq ukiorpassuarni ineqarsimaguni arlaannik akikillisaavigineqarsinnaanersoq paaserusunnarpoq, inoqarpormi ukiorpassuarni inissiat sanaartorneqalermatali ineqartunik, aammalu akiliutiminnik malinnaasunik immaqalu inigisamik nalinga arlaleriarlugu akilee-reersimasunik.


Taamatut oqaaseqarluta siunneersuut Kattusseqatigiinniit isumaqatigalugu  tamakkiisumik taperserparput. aappassaaneerneqarnissaanullu innersuussutigalugu.


 


2