Samling

20120913 09:27:20
Indredigeret forordningsforslag efter 2. behandling

11. maj 2002                                                                                                               FM 2002/17

Landstinget vedtog under 2. behandlingen af FM 2002/17 at lade forslaget overgå til 3. behandling i følgende form:


FM 2002/17

Forslag til Landstingsforordning nr. xx af xx.  xx 2002 om ændring af landstingsforordning om boligfinansiering.

(Anlægslån til privatpersoner, virksomheder og selskaber til opførelse af boliger)

                                                                         § 1.

I landstingsforordning nr. 4 af 30. oktober 1998 om boligfinansiering foretages følgende ændringer:

1.           § 1 affattes således:

  ”§ 1.  Denne forordning finder anvendelse på anlægslån til privatpersoner, private virksomheder, privatejede og offentligt ejede selskaber til opførelse af boliger.

  Stk. 2.  Lån kan endvidere ydes efter denne forordning til ejere af boliger til istandsættelse eller forbedring af deres allerede opførte bolig.”

2.           § 2 affattes således:

  ”§ 2.  Lån til opførelse af boliger, jf. § 1, stk. 1, kan maksimalt ydes til 105 kvadratmeter af en boligs boligareal, uanset om boligen er større, og maksimalt til en samlet opførelsesudgift på 13.500 kr. pr. kvadratmeter, jf. stk. 3 og 4.

  Stk. 2.  Såfremt en bolig enten overskrider det maksimale støtteberettigede areal eller overskrider den maksimale støtteberettigede opførelsesudgift, jf. stk. 1, eller overskrider begge dele, finansieres de samlede opførelsesomkostninger for det ikke støtteberettigede areal eller opførelsesudgift af låntager selv, jf. § 4, stk. 4.

  Stk. 3.  Såfremt en boligs areal overskrider det maksimale støtteberettigede areal, jf. stk. 2, opgøres boligens kvadratmeterpris på grundlag af gennemsnitsmetoden ud fra boligens totale opførelsesudgifter i forhold til boligens totale antal kvadratmeter.

  Stk. 4.  De samlede opførelsesudgifter skal indeholde udgifter til projektering, håndvær kerud gifter, byggelånsrenter, intern byggemodning, byggeadministration samt stempelafgifter.”

3.       § 4, stk. 1 affattes således:

  ”  Landsstyret og kommunalbestyrelsen kan yde lån på 40% af opførelsesudgifterne efter

§ 2, stk. 1.”

4.       § 5, stk. 3 affattes således:

  ”Stk. 3.  Lånet forfalder til betaling ved ejerskifte, jf. dog stk. 5. Lånet forfalder endvidere til

betaling, når:

1) renter og afdrag på lånet ikke betales, og låntager ikke har betalt restancen senest 7 dage efter, at skriftligt påkrav herom er fremkommet til låntager, eller

2) låntager undlader at holde boligen forsvarligt vedlige, og misrøgt og dermed forringelse af långivers pantsikkerhed er konstateret, jf. § 8.”

5.         I § 5 indsættes som, stk. 5:

  ”Stk. 5.  Lånet forfalder ikke til betaling, når ejerskifte sker i umiddelbar tilknytning til byggeriets færdiggørelse.”

6.         Overskriften til Kapitel 5 affattes således:

Istandsættelser eller forbedringer af opførte boliger”

7.         § 9 affattes således:

  ”§ 9.  Landsstyret kan yde privatpersoner lån på 40% af de samlede udgifter til istandsættelser eller forbedringer af boliger, der allerede er opført ved forordningens ikrafttræden, såfremt låneansøger ikke selv kan finansiere arbejdet.

  Stk. 2.  Lån efter stk. 1 kan kun ydes, såfremt låneansøger selv afholder den resterende del af de samlede istandsættelses- eller forbedringsudgifter.

  Stk. 3. Lån efter stk. 1 ydes som et rente- og afdragsfrit lån, der sikres ved pant i boligen med prioritet efter eventuelle andre lån i boligen. Lånet forfalder til betaling ved ejerskifte, medmindre långiver bestemmer andet.

  Stk. 4.  Landsstyret kan fastsætte regler for, hvilke istandsættelser eller forbedringer, der kan ydes lån til.”

8.       § 10 affattes således:

§ 10.  Ansøgninger om anlægslån til opførelse af boliger, jf. § 1, stk. 1, skal indsendes til behandling hos Landsstyret og kommunalbestyrelsen. Låneansøgningen skal være vedlagt:

1) programoplæg med oplysninger om antal boliger og boligareal,

2) overslag over udgifterne ved byggeriet med årsfordeling,

3) foreløbigt tilsagn om arealtildeling fra kommunalbestyrelsen, og

4) dokumentation for at egen finansiering kan tilvejebringes, jf. § 4, stk. 3 og 4.

  Stk. 2.  På baggrund af kommunalbestyrelsens sagsbehandling og stillingtagen til den indsendte låneansøgning, jf. § 4, stk. 2, tager Landsstyret stilling til, om og hvornår det ansøgte kan bevilges.”

9.       § 11, stk. 1 affattes således:

    Ansøgninger om lån til istandsættelser eller forbedringer af allerede opførte boliger,

jf. § 9, kan løbende indsendes til behandling hos Landsstyret.”

                                                                         § 2.

Forordningen træder i kraft den 1. juli 2002.

Grønlands Hjemmestyre, den xx. xx 2002.

Jonathan Motzfeldt                                               /

Jørgen Wæver Johansen

Aappassaaneerneqarnerani peqqussutissatut siunnersuut

11. maj 2002                                                                                                            UPA 2002/17


  UPA 2002/17-ip aappassaaneerneqarnerani Inatsisartut aalajangerput siunnersuut ima iluseqarluni pingajussaaneerneqarnissaminut ingerlatinneqassasoq:


 


                                                                                                                                                                                                                       UPA 2002/17


Illuliortiternernut aningaasalersuineq pillugu Inatsisartut peqqussutaata allanngortinneqarneranik Inatsisartut peqqussutissaattut nr. xx, uu. qqqq 2002-imeersussatut siunnersuut.


(Inunnut ataasiakkaanut, suliffeqarfinnut ingerlatseqatigiiffinnullu illuliortiternissanut taarsigassarsisitsisarneq)


§ 1.



Illuliortiternernut aningaasalersuineq pillugu inatsisartut peqqussutaanni nr. 4-mi, 30. oktober 1998-imeersumi makku allanngortinneqarput:


1.   § 1 ima oqaasertaqassaaq:


  “§ 1.  Peqqussut manna inuit ataasiakkaat, suliffeqarfiit namminersortut, ingerlatseqatigiiffiit namminersortunit pisortanillu pigineqartut ilaqutariinnut ataasiakkaanut illuliortiternissamut taarsigassarsiniartarnerini atorneqartartussaavoq.


  Imm. 2.  Aamma peqqussut manna naapertorlugu illuutillit illuutigeriikkamik iluarsartuunneqarnissaannut pitsanngorsarneqarnissaannulluunniit taarsigassarsisinnaatitaapput.”


2. § 2 ima oqaasertaqassaaq:


  “§ 2.  § 1, imm. 1 naapertorlugu illuliortiternermut taarsigassarsisitsisoqarsinnaavoq illup qanoq angitiginera apeqqutaatinnagu annertunerpaamik illup tunngavissaata 105 kvadratmeterianut, aammalu imm. 3 aamma 4 naapertorlugit sananeqarnerani aningaasartuutinut tamarmiusunut amerlanerpaamik kvadratmeterimut 13.500 kr.-inut.


  Imm. 2.  Illuliap tunngavissaata tapiiffigineqarsinnaatitaasup anginerpaaffissaa qaangerneqarpat imaluunniit imm. 1 naapertorlugu sananeqarnerani aningaasartuutit amerlanerpaaffissaat qaangerneqarpata tunngavissaata tapiiffigineqarsinnaatitaanngitsup sananeqarnerani aningaasartuutit imaluunniit sananeqarnerani aningaasartuutit tamarmiusut taarsigassarsisumit § 4, imm. 4 naapertorlugu nammineq aningaasalersorneqassapput.


  Imm. 3.  Illuliap tunngaviata imm. 2 naapertorlugu tunngavissatut tapiiffigineqarsinnaatitaasup anginerpaaffissaa qaangerpagu illuliap kvadratmeterianut tamarmiusunut atatillugu illuliap sananeqarnerani aningaasartuutit tamarmiusut agguaqatigiissinnerat aallaavigalugu illuliap kvadratmeterimut akia naatsorsorneqassaaq.


  Imm. 4.  Sanaartornerni aningaasartuutinut tamarmiusunut naammassiniakkap pilersaarusiorneranut, assassorlutik sulisunut, sanaartornernut taarsigassarsiat erniaannut, nammineerluni sanaartorfissagissaanernut, sanaartornerni aqutsinermut kiisalu naqissusiinernut akitsuutinut aningaasartuutit ilanngunneqartassapput.”



3. § 4, imm. 1 ima oqaasertaqassaaq:


  “Naalakkersuisut kommunalbestyresillu § 2, 11. 1 malillugu sanaartukkanut ataasiakkaanut aningaasartuutit tamarmiusut 40%-iinik taarsigassarsisitsisinnaapput.”



4. § 5, imm. 3 ima oqaasertaqassaaq:


  “Imm. 3.  Taarsigassarsiat piginnittut nikinnerini akilerneqartassapput, taamaattorli tak. imm. 5. Aammattaaq imaattoqaraangat taarsigassarsiat akilerneqartassapput:


1) taarsigassarsianut erniat taarsiissutissallu akilerneqartarsimatinnagit aammalu taarsigassarsisup akileeqqusissummik allakkatigut piumasaqarfigineqarnerminik allagarsiaminik tigusereernermigut kingusinnerpaamik ullut arfineq-marluk qaangiunnerisigut akiligassarilersimasaminik akiliisimatinnagu, imaluunniit


2) § 8 naapertorlugu taarsigassarsisup illu illulluunniit illersorneqarsinnaasumik aserfallatsaalisimanngippagu, paarinerlussimappagu taamaalillunilu taarsigassarsisitsisup qularnaveeqqusiissutaanik nalikinnerulersitsinera paasineqarpat.”



5. § 5-imi, imm. 5-itut ilanngunneqassaaq:


  “Imm. 5.  Taarsigassarsiat akilerneqartassanngillat, sanaartukkap naammassineranut atasumik piginnittut nikikkaangata.”



6. Kapitali 5-ip qulequtaa ima oqaasertaqassaaq:


  “Illulianik iluarsartuussisarnerit pitsanngorsaanerilluunniit”



7. § 9 imatut oqaasertalerneqassaaq:


  “§ 9.  Illuliat peqqussutip atuutilernerani naammasseriikkat iluarsartuunnerinut pitsanngorsarnerinulluunniit aningaasartuutit tamarmiusut 40 %-iinik Naalakkersuisut taarsigassarsisitsisinnaapput, taarsigassarsianik qinnuteqartup suliaq nammineq aningaasalersorsinnaanngippagu.


  Imm. 2.  Aatsaat imm. 1 naapertorlugu taarsigassarsisitsisoqarsinnaavoq  iluarsartuussinermut pitsanngorsaanermulluunniit tamarmiusumut aningaasartuutit sinneri taarsigassarsisup nammineq akilissappagit.


  Imm. 3.  Imm. 1 naapertorlugu taarsigassarsiat erniaqaratillu akilersugassaanngillat, illup qularnaveeqqusiunneratigut qulakkeerneqartussat, illu atorlugu allanik taarsigassarsisoqarsimappat taakkunannga pingaarnerutillugu. Taarsigassarsisitsisoq allatut aalajangiitinnagu piginnittut nikinnerisigut taarsigassarsiat akilerneqartassapput.


  Imm. 4.  Iluarsartuussinerit pitsanngorsaanerilluunniit qanoq ittut taarsigassarsisitsivigineqartarsinnaaneri pillugit naalakkersuisut malittarisassiorsinnaapput.”



8. § 10 ima oqaasertaqassaaq:


§ 10.  § 1, imm. 1 naapertorlugu illuliornissamut taarsigassarsianik qinnuteqaatit naalakkersuisunit kommunalbestyrelsimillu suliarineqartussanngorlugit nassiunneqartassapput. Taarsigassarsianik qinnuteqaatit makkuninnga ilaqartinneqartassapput:


1) pilersaarummut tunngavissiaq illut qanoq amerlatiginissaannik aammalu illup tunngavissaata qanoq annertutiginissaanik paasissutissartalik,


2) sanaartornermi aningaasartuutissanut missingersuutit ukiunut agguataakkat,


3) kommunalbestyrelsimit nunaminertamik atugassinneqarsimanermut neriorsuutaagallartoq, aamma


4) § 4, imm. 3 aamma 4 naapertorlugit nammineerluni aningaasaliissutissat pigineqarnerannut uppernarsaat.


  Imm. 2.  § 4, imm. 2 naapertorlugu kommunalbestyrelsip taarsigassarsinissamik qinnuteqaammik nassiunneqarsimasumik suliarinninnera tassungalu isummernera tunngavigalugit qinnutigineqartut tunniunneqarsinnaanersut qaqugulu tunniunneqarsinnaanerat pillugit Naalakkersuisut aalajangiissapput.”



9. § 11 ima oqaasertaqassaaq:


  “§ 9 naapertorlugu inissianik naammassineqareersunik iluarsartuussinernut pitsanngorsaanernulluunniit taarsigassarsianik qinnuteqaatit naalakkersuisunit suliarineqartussanngorlugit ingerlaavartumik nassiunneqartarsinnaapput.”




§ 2.



Peqqussut 1. juli 2002-mi atuutilerpoq.




Namminersornerullutik Oqartussat, ulloq uu. qqqq 2002.




Jonathan Motzfeldt


/


                      Jørgen Wæver Johansen