Samling

20120913 09:27:22
1. beh 06-05-2002

19. april 2002                                                                                          FM 2002/70

Beslutningsforslag om, at Landsstyret pålægges at søge afsat midler på finansloven for 2003 til ansættelse af en konsulent for fangere i islægsområderne.

(Landstingsmedlem Godmand Jensen)

1. behandling

Svarnotat

(Landsstyremedlemmet for Fiskeri, Fangst og Bygder)

Hr. Godmand Jensen foreslår, at Landsstyret pålægges at søge afsat midler på finansloven for 2003 til ansættelse af en konsulent for fangere i islægsområderne.

Det er indlysende, at forslagsstilleren er vidende om, at det også er vanskeligt at skelne mellem fangere og fiskere i islægsområderne. Landsstyret er vidende om, at fangererhvervet eksisterer i flere islægskommuner. Ligeledes er Landsstyret vidende om at fangst i visse kommuner suppleres med fiskeri eller fiskeri med fangst i større eller mindre grad. Landsstyret er også vidende om, at indtjening ved fangst er i vækst, også i de kommuner, hvor islæg ikke eksisterer grundet mangel på fisk i nævnte områder.

Landsstyret er helt enige i, at der bør være konsulenter i islægskommunerne, som kan tage sig af fangernes henvendelser. Forslagsstilleren ønsker, at der skal arbejdes for forbedring af udnyttelse af fangernes bytte, og at dette sker ved at Landsstyret afsætter midler over Landskassen.

Det er mærkbart, at kommunerne, i den tid, hvor betingelserne til fangst og jagt er blevet skærpet, anser det meget vigtigt at have fiskeri- og fangstkonsulenter i deres kommuner, eftersom alle kommuner i forvejen har ansat sådanne. Landsstyret betragter dette forhold som en god kommunal ordning, og mener at dette bør beholdes og støttes gennem kurser, således at konsulentordningen konsolideres.

Forslagsstilleren nævner, at kommunale konsulenters arbejde og rådgivning kan være begrænsede. Landsstyret vil ikke modsige dette, men har også konstateret, at flere konsulenter i led i deres rådgivning for fiskere og fangere, også har opnået gode resultater, blandt andet gennem samarbejde med forskellige direktorater.

Det kan yderligere oplyses, at Direktoratet for Fiskeri, Fangst og Bygder, har igangsat planlægning af kursus for erhvervskonsulenter i samarbejde med KANUKOKA, der planlægges at ske dette år. Landsstyret er helt sikker på, at der kan skabes mere viden gennem kurser for fiskeri- og fangstkonsulenter, således at der kan tilvejebringes mulighed for rådgivning til bedre udnyttelse af fangernes bytte.

Dertil kan det oplyses, at Fangst- og Fiskeribetjentene involveres i nævnte kursus, da en del af deres opgaver er, at lave oplysning om fangst- og jagtregler i kommunerne.

Det er Landsstyrets mål, at der fortsat arbejdes mod forbedring af fangernes daglige vilkår, bl.a. i samarbejde med deres organisationer. Jeg har stor forventninger til et igangsat projekt omkring socioøkonomisk analyse af fangernes levevilkår, hvor organisationerne KNAPK, KANUKOKA, Direktoratet for Miljø og Natur og Grønlandsstatistik er med i gruppen.

Projektets formål er, at der dannes en baggrundsviden om hvordan og hvorledes man kan forbedre fangernes levevilkår.

Landsstyret afventer færdiggørelsen af analyseprojektet før yderligere tiltag sker, som forventes at komme i løbet af 2003, udover de allerede nævnte tiltag.

Med disse ord skal jeg på Landsstyrets vegne anbefale, at beslutningsforslaget ikke vedtages.

1. beh 06-05-2002

19. april 2002                                                                                                           UPA 2002/70


Sikuusartumi  piniartunut siunnersortimik atorfinitsitsinissamut 2003-mi Aningaasanut Inatsimmi aningaasaliisoqarnissaanik Naalakkersuisut sulissuteqaqquneqarnissaannik Inatsisartut aalajangiiffigisassaattut siunnersuut.


(Inatsisartunut Ilaasortaq Godmand  Jensen)


Siullermeerneqarnera.


Akissuteqaat.


(Aalisarnermut, Piniarnermut Nunaqarfinnullu Naalakkersuisoq)


Hr. Godmand Jensen aalajangiiffigisassatut siunnersuuteqarpoq, sikuusartumi  piniartunut siunnersortimik atorfinitsitsinissamut 2003-mi Aningaasanut Inatsimmi aningaasalii- soqarnissaanik Naalakkersuisut sulissuteqaqquneqarnissaannik.


Paasinarpoq piniartut aalisartullu sikusartumiikkaluartulluunniit ilaatigut immikkoortikkumi- naannerat aamma siunnersuuteqartup ilisimagaa. Nalunngilarput kommuunini sikuusartuni arlaqartuni piniartutut inuussutissarsiuteqarneq atuuttuusoq. Aammali ilisimavarput kommuunit ilaanni sikuusartuni piniarneq aalisarnermit imaluunniit aalisarneq piniarnermik annertunerusumik minnerusumilluunniit tapertaqartinneqarajummata. Aammattaaq ilisima- varput kommuunini sikuneq ajoraluartuniluunniit ukiuni kingullerni piniartuuneq annertune- rulersimammat, aalisakkat tammakarnerannik kinguneqartumik.


Naalakkersuisuniit isumaqatigilluinnarparput piniartut kommuunini sikuusartuniittut, atukka- mikkut pitsanngorsaanissaq pillugu kommuuniminni siunnersortinik sullissisinnaasunik saaffissaqartariaqarnerat. Aammattaaq siunnersuuteqartup piumasaraa piniartut piniagaannik atorluaanerunissaq eqqarsaatigalugu sullissisoqartariaqarmat, tamannalu Nunatta karsianit akilerneqartussatut Naalakkersuisunit suliniutigineqassasoq.


Kommuunit ukiuni makkunani piniarnerit pillugit piumasaqaataasut amerliartorfiini siunnersorteqarnerup atuunnissaa pingaarteqigaat malunnarpoq, takusinnaasagummi malillugit kommuunit tamarmik aalisarnermut piniarnermut siunnersortinik aamma piniartunit saaffigineqarsinnaasunik tamarmik atorfilittaqarput. Tamanna Naalakkersuisuniit kusanarluin- nartutut kommuneni atuutiinnartariaqartutut sulilu ilaatigut pikkorissarnertigut nukittorsartaqariaqartutut isigalugu. Siunnersortit sulisinnaassusiisa killeqarnerat siunnersuuteqartup taavaa. Tamanna assortornianngilarput, aammali ilisimaaralugu siunnersortit ilai saaffiginnissutit kingunerisaanik sulissussilluarsinnaammata ajunngivissumillu kinguneqartitsisinnaasartut, ilaatigut Pisortaqarfinni assigiinngitsuni sulisut peqatigalugit.


Nalunaarutigisinnavarpullu siunersortit pikkorissarnissaat ilaatigut KANUKOKA suleqatigalugu ukioq manna pisussatut pilersaarusiorneqalereermat. Naalakkersuisuni qularutiginngilluinnarparput kommuunini aalisarnermut piniarnermullu siunnersortit pikkorissartarnerisigut ilaatigut pisuussutit uumassusillit piniartunit pisarineqartartut atorluarneqarnerusinnaanerannik sulissuteqarneq annertunerulersinnaasoq.


Ilanngulluguttaaq nalunaarutigisinnaavarput aamma Piniarneq aalisarnerlu pillugit nakkutillii- sut peqataatinneqassammata aamma taakkua suliassarimmassuk piniarnerup tungaatigut malittarisassatigut atuisunut qaammarsaaqataanissaq.


Naalakkersuisuni piniartunut pitsanngorsaaniarneq suli ingerlatikkusupparput, ilaatigut kattuffiit aqqutigalugit. Maannakkorpiaq Pisortaqarfimma peqataaffigisaanik piniartut ullumikkut atugaannik aningaasaqarnerannillu qanimut misissueqqissaarnissaq aallartinneqartoq isumalluarfigaara, kattuffiit KNAPK, KANUKOKA-p  Pinngortitamut Avatangiisinullu Pisortaqarfiup kiisalu Naatsorsueqqissaartarfiup peqataaffigisaannik.


Suliaq takussutissiisussaavoq piniartut atugaannik pitsaanerulersitsinissamik  suliniuteqar- neq, qanoq ililluni aammalu sutigut ingerlanneqarsinnaanersoq.


Naalakkersuisut qanoq iliuuseqarnissartik, suliap taaneqartup aammalu 2003-p ingerlanerani naammassissangatinneqartup, naammassinissaanut utaqqimaarukkallarniarpaat, qulaani iliuusissatut taaneqareersut saniasigut. 


 


Taamak oqaaseqarlunga Naalakkersuisut sinnerlugit siunnersuutip itigartitsissutigineqarnissaa inassutigissavara.