Samling

20120913 09:26:24
EM05/35 Forslag til landstingsbeslutning om, at Landsstyret pålægges at arbejde for, at der etableres en basisuddannelse for kunst i Grønland. (Atassut´s Landstingsgruppe)

11. marts 2005     EM 2005/35


  FM 2005/109



Vi fremsætter hermed følgende beslutningsforslag i henhold til § 32 i Landstingets Forretningsorden:



Forslag til landstingsbeslutning om, at Landsstyret pålægges at arbejde for, at der etableres en basisuddannelse for kunst i Grønland.


(Atassut’s Landstingsgruppe: Augusta Salling, Ellen Christoffersen, Godmand Rasmussen, Finn Karlsen, Jakob Sivertsen)



Begrundelse:


Vi har i ATASSUT med interesse læst Landsstyrets rapport ”Fremgang gennem uddannelse og kompetenceudvikling ”, hvor vi dertil måtte erfare, at der intet nyt var om forbedringer af forholdene for kunstskolen i Grønland.


Traditionen tro havde Landstingets Kultur- og uddannelsesudvalg under tidligere samlinger virksomhedsbesøg på forskellige uddannelsesinstitutioner, bl.a. på Kunstskolen, hvor vi blev positivt modtaget af både elever samt undervisere. Til trods for deres glæde over at have besøg af politikere, som ikke var sket så ofte før, måtte vi se og høre om lokalernes begrænsninger på undervisningen og ikke mindst på fremtidsønskerne for at kunne etablere en decideret uddannelse, og ikke blot en forberedende uddannelse som nu.


Tidligere på året udkom der en pjece fra Landsstyret ”Vores kulturarv”, hvor det i afsnittet om ”Billedkunst, kunsthåndværk og husflid” fremgår, at ”… Landsstyret vil tage initiativ til styrkelse af uddannelse og kompetenceudvikling indenfor billedkunst og kunsthåndværk”. Dette lyder flot, men eftersom det ikke fremgik af Landsstyrets rapport ”Fremgang gennem uddannelse og kompetenceudvikling”, måtte vi fra ATASSUT under samråd med landsstyremedlemmet for Kultur, Uddannelse, Forskning og Kirke stille spørgsmål om de manglende initiativer i rapporten. Dette affødte et positivt svar fra landsstyremedlemmet om, at man havde igangsat arbejdet for at kunne medtage det til 2. del af sektorprogrammet for uddannelse.


Til trods for det nogen måske kan forstå som et positivt svar fra landsstyremedlemmet, mener vi fra ATASSUT, at Landstinget bør tage beslutningen snarest, da vi endnu ikke ved, hvornår 2. del af sektorprogrammet forventes.


Der har i alt for mange år været en uvidende efterladende holdning overfor uddannelse af kunstnere i Grønland. Selvom de jo har muligheden for at tage uddannelse i udlandet, mener vi i ATASSUT, at Grønland med de kunstneriske traditioner og mulighederne for inspirationer i vort eget storslåede, kontrastfyldte land bør skabe et bedre forhold for kunstnere her i landet, hvor der i høj grad også er en interesse fra udlandet for udveksling under uddannelse.


Vi håber fra ATASSUT, at forslaget vil blive mødt velvilligt fra Landstinget, så vi som politikere virkelig kan tillade os at sige, at kunstnerne er vore ambassadører for vort land –  og ambassadører behandler man godt, og derfor må vi skabe bedre grundlag for udviklingen indenfor kunst og kunstnere i Grønland, både hvad angår de fysiske rammer og de psykologiske aspekter i sagens natur.


EM05/35 Eqqumiitsuliornermut tunngaviusumik nunatsinni ilinniarfiliortoqarnissaa pillugu Naalakkersuisut peqquneqarnissaannik... (Atassutip Inatsisartunut ilaasortaatitai)

11. marts 2005 UKA 2005/35


UPA 2005/109


 


 


 


Inatsisartut Suleriaasianni § 32 naapertorlugu aalajangiiffigisassatut siunnersuut imaattoq matumuuna saqqummiupparput:


 


 


Eqqumiitsuliornermut tunngaviusumik nunatsinni ilinniarfiliortoqarnissaa pillugu Naalakkersuisut peqquneqarnissaannik Inatsisartut aalajangiiffigisassaattut siunnersuut.


(ATASSUT-ip Inatsisartuni ilaasortaatitai: Augusta Salling, Ellen Christoffersen, Godmand Rasmussen, Finn Karlsen, Jakob Sivertsen)


 


 


Tunngavilersuut:


ATASSUT-mit soqutigalugu atuarparput nunatsinni innuttaasut ilinniartitaanikkut qaffassarneqarnissaat pillugu Naalakkersuisut nalunaarusiaat ”Fremgang gennem uddannelse og kompetenceudvikling”, paasivarpulli nunatsinni eqqumiitsuliornermik ilinniartitaanerup pitsanngorsarneqarnissaanik nutaarsiassartaqanngitsoq.


 


Pisarneq malillugu Inatsisartut Kultureqarnermut Ilinniartitaanermullu ataatsimiititaliaat ilinniartoqarfinnut pulaartarluni paasisassarsiorpoq, ilaatigut eqqumiitsuliornermik ilinniarfimmut, tassanilu ilinniartunit ilinniartitsisunillu ilassilluarneqarpugut. Ilassinnilluaraluarlutik nuannaarutiginnikkaluarlutillu politikerinit uagutsinnit qaqutigoortumik pulaarneqarnertik pillugu, tusarnaartippaatigut takutillugulu ilinniartitsinissamut inissaqarnikkut periarfissat qanoq annikitsigilluinnalersimanersut, taamatuttaaq maannakkutut ilinniagaqalernissamut piareersarfittut aaqqissuussinerup qimanneqarnissaanik siunissamut kissaateqarput ilinniartitaanivimmik nunatsinni aallartitsisoqassasoq.


 


Ukioq manna siusinnerusukkut Naalakkersuisut tungaannit quppersakkamik saqqummiussisoqarpoq taasamik ”Kulturikkut kingornussavut”, immikkoortortamilu ”Assilialiorneq, assassorluni sanalunneq aammalu eqqumiitsuliorneq” pillugu allassimasoqarpoq: ”… Assilialiorneq aammalu assassorluni sanalunneq/eqqumiitsuliorneq pillugu nukittorsaanissamik Naalakkersuisut pilersaaruteqarput.” – Tamanna tusarnersuuvoq, taamaattorli nunatsinni ilinniarsimassutsip qaffassarneqarnissaa pillugu Naalakkersuisunit nalunaarusiami Naalakkersuisut saqqummiussaqanngimmata ATASSUT-mit Kultureqarnermut, Ilinniartitaanermut, Ilisimatusarnermut, Ilageeqarnermullu Naalakkersuisumik isumasioqateqarnermi apeqqutigisariaqarsimavarput sooq eqqumiitsuliornermik ilinniartitsinerup tungaatigut iliuusissanik ersittoqannginnersoq. Naalakkersuisunilu ilaasortap naammagisimaarneqarsinnaasutut nalilerneqarsinnaasumik akivaatigut, ilinniartitaaneq pillugu pilersaarusiat immikkoortuisa aappaanni ilanngunneqarnissaa sulissutigalugu aallartinneqareersimasoq.


 


Naak massa immaqa inuit ilaannut Naalakkersuisumit akissut taamaattoq naammagisimaarneqarsinnaagaluartoq, ATASSUT-mit isumaqarpugut Inatsisartut piaartumik aalajangersaasariaqartut, nalunarmammi qaqugu ilinniartitaanermut iliuutsit immikkoortuisa aappaa naatsorsuutigineqarsinnaassanersoq.


 


Ukiuni amerlavallaani nunatsinni eqqumiitsuliortortatta ilinniartitaanissaat pillugu soqutinninnginneq siammarsimasimavoq. Naak massa nunani allani eqqumiitsuliornermik ilinniarnissamut periarfissaqartitsisoqaraluartoq ATASSUT-mit isumaqarpugut Kalaallit Nunatsinni eqqumiitsuliornikkut ileqquliunneqarsimasut pinngortitarsuarlu isumassarsiorfigissallugit periarfissat imaannaanngitsut atorluarneqartariaqartut, taamaalillunilu aamma nunarsuarmioqatitsinnit ilinniariartorusussueqalersitsissutaasinnaanera periarfissiuunneqarsinnaammat.


 


ATASSUT-mit neriuutigaarput siunnersuut manna Inatsisartunit ilassilluarneqassasoq, taamaalillutalu uagut politikeritut eqqortumik oqarsinnaalerniassagatta eqqumiitsuliortortagut nunarsuarmioqatitta nunatsinnik ilisimanninnerulernissaannut sinniisoraagut – sinniisullu ajunngitsumik pineqartarput, taamaammat nunatsinni eqqumiitsuliortortatta atugarisaat pitsaanerulersittariaqarpavut, taamaaliornikkut ineriartortitsinissaannut periarfissillugit, tamanna atuuppoq ilinnarfimmi inissaqartitaaneq eqqarsaatigalugu taamatuttaaq anersaakkut inerisitaqarnissamut periarfissat ilanngullugit eqqarsaatigalugit.