Samling

20120913 09:26:41
Ordførerindlæg Kandidatforbundet

 


Anthon   Frederiksen  


Uka-2004-89-01


 

 


ulloq,  22.  september  2004

 


 


 


Første behandling af forslag til landstingsbeslutning om, at Landsstyret pålægges at arbejde for en udvidelse af Ilulissat lufthavn til 1199 meter, eventuelt sammen med kommunalbestyrelsen i Ilulissat samt eventuelle investorer fra udlandet.


 


 


En af de væsentlige grunde til, at jeg genfremsætter forslag om forlængelse af lufthavnen i Ilulissat er; sådan som Grønlands økonomi synes af være stagneret, vil denne sag blive af stor for at komme over det. Og ikke mindst, da den samlede kommunalbestyrelse i Ilulissat gennem flere år har brugt megen tid og kræfter seriøst på sagen.


 


Endvidere er det alle bekendt, at der i forbindelsen med, at Ilulissat Isefjord i år officielt er kommet på Verden Naturarv, vil endnu flere pengestærke turister komme til at valfarte til Grønland, ikke mindst for at beundre dette fantastisk smukke naturfænomen.


 


I dag ved vi allerede, at cirka halvdelen af de turister, der kommer til Grønland har Ilulissat som destination, hvorfor Ilulissat naturligt nok er førende for turismen i Grønland. Der er i dag mindst fem private virksomheder, der arbejder med turisme i byen.


 


Foruden disse har Ilulissat kommuniat sammen med andre kommuner i Diskobugten oprettet en velorganiseret turismesamarbejde, med henblik på, at sprede de mange turister, der kommer til Ilulissat til andre dele af Nordgrønland på en tilfredsstillende måde.


 


Vi i Ilulissat har stor vilje til fortsat at samarbejde med andre kommuner til at få de mange turister, der kommer til Ilulissat på en velorganiseret måde at få dem til andre destinationer til resten af Grønland. På den måde viser vi også, at vi ikke kun tænker på os selv, ikke mindst for at tilgodese turister og de, der har Grønland som arbejdsområde på bedste vis.


 


Et andet tiltag, som  man i Ilulissat har arbejde på gennem de senere år er, at man på en velplanlagt måde at fragte fersk fisk med fly til udlandet, for at højne Grønlands eksport og dermed forbedre økonomien. Dette samarbejde med fiskere og private virksomheder i Ilulissat må man regne med vil give store fordele for Grønlands økonomi.


 


Når man blot tænker på disse emner, er der mange sager og forberedelser, der allerede er udført, sådan at vi kun venter på, at landsstyret og Landstinget har mod på at tage skridt til at vedtage forslaget, således vi kan opnå en forbedring af Grønlands økonomi og mere råd til flere områder.


 


Derfor glæder det mig meget, at landsstyret i sit svar også bekræftede dette udsagn, idet landsstyret mener, at lufthaven i Ilulissat bør forlænges, og som man ikke kan komme uden om, blandt andet fordi, landsstyret har fuldstændig ret i sin fremlæggelse om forlængelse af lufthavnen i Ilulissat.


 


Det er dog meget skuffende, at landsstyret støtter tanken om forlængelse af lufthavnene i Ilulissat og Nuuk, men i samme åndedrag er skeptiske og usikre, hvor de blandt andet siger, at landsstyret i 2005 gennem renovering af de utætte og utidssvarende skoler, vil forbedre vilkårene for børnene, og mange familier også i Ilulissat blot venter på, at boligerne bliver renoveret i 2005.


 


Det er korrekt, at disse er meget vigtige, og det er derfor vi fra Kattusseqatigiit bliver ved med at sige, at vi skal være tilbageholdende med at realisere planer, man kommer i tanker om skal føres ud i livet, og som vil få negative konsekvenser for samfundet, også økonomisk. For eksempel vedtog man i midten af 1990-erne at bygge syv lufthavn på én gang, og dengang blev de nedslidte skoler og mange andre sager nedprioriteret.


 


I dag har man indset, at de dengang flotte visioner ikke er blevet indfriet, blandt andet billigere billetter, afskaffelse af de dyre helikoptere og mange andre ting. Men man husker, at de er meget dyre for samfundet, og nu taler landsstyret om, at tilskud til trafikken skal reduceres. Det er der ikke noget mærkeligt i, men er blot et resultat af dårlig planlægning. I dag må man indrømme, at man driver mange urentable lufthavne, og det er derfor, vi må udvikle rentable lufthavn, således at vi kan få mere råd til skolerne og mange andre ting. Hvis vi bliver ved med at prioritere planer, der ikke kan betale sig, vil økonomien blive endnu dårligere.


 


Jeg vil også understrege; i forslaget er der ikke tale om, at Landskassen skal investere, men kommunen og investorer udefra, som kommunen hidtil har haft god kontakt med, vil finansiere. Hvis Landstinget og landsstyret vil tilslutte sig forslaget, vil man i så fald ikke længere være nervøs for, at det går ud over renovering af skoler og andre påtrængende opgaver, som man har ventet på at realisere.


 


Med disse bemærkninger anbefaler jeg, at sagen bliver behandlet i Trafikudvalget inden anden behandling.


Partiit oqaaseqaataat Kattusseqatigiit


 


Anthon   Frederiksen  


Uka -2004-89-01


 

 


ulloq,  22.  september  2004

 


 


Ilulissani  kommunalbestyrelsei  aningaasaliisinnaasullu  nunanit  allaneersut  ajornanngippat   peqatigalugit  Ilulissat   timmisartunut  suluusalinnut  mittarfiata  1199  meterinngorlugu  tallineqarnissaannik  inatsisartunut  ilaasortap  Anthon  Frederiksen-ip Naalakkersuisut  suliniuteqaqqullugit  peqquneqarnissaannik  Inatsisartut


Aalajangiiffigisassaattut  siunnersuutip   siullermeerneqarnera.


 


 


Ilulissani  mittarfiup   tallineqarnissaanut   siunnersuuteqaqqinninnut   tunngaviit   pingaarnerit    aamma   ilangaat;  maannakkut   Nunatsinni   aningaasarsiornerup   unittoortutut   isikkoqarnerata   qaangerneqarnissaanut   suliniut   manna   annertuumik pingaaruteqartussaammat,   minnerunngitsumillu   Ilulissat   kommunalbestyrelse-p  tamarmiusup   ukiuni   arlaqalersuni   suliniut   tamanna   pimoorullugu   piffissarujussuaq   nukippassuillu   atorlugit   maannamut   ingerlammassuk,   kiisalu  aamma   tamanit   ilisimaneqartutut   Ilulissat   Kangerluat   ukioq-manna   Nunarsuarmi    Nunat   eqqissisimatitat   allattorsimaffiannut   pisortatingoortumik  ilanngunneqarneranut   atatillugu   naatsorsuutigineqarpoq   Kalaallit   Nunatsinnut   takornarissat   aningaasaatilissuit   amerlanerusut   takkuttalernissaat,   minnerunngitsumik   Ilulissat   Kangerlussuanik   tupinnaannartumik   kusanassusilimmik   takuniaajartortunik,   maannamummi   aamma   ilisimaneqareerpoq   Kalaallit   Nunatsinnut   takornarissat   tikittartut   affaasa  missaat Ilulissanut   tikittartut,   taamaattumik  tupinnanngitsumik   Ilulissat   aamma   Kalaallit Nunatsinni  takornariartitsinikkut   ingerlatsinermi   siuttuuvoq,   takornarissanut   sullissiffiit   allaffiit   namminersortunit   pigineqartut   ikinnerpaamik  tallimat   ingerlanneqarput.


 


Taakkua   saniatigut   Ilulissat   kommuniat,  Qeqertarsuup   tunuani   kommunit  allat  peqatigalugit   aaqqissuulluakkamik   takornariartitsinermut   sullissivimmik  taaneqarsinnaasumik   pilersitsipput,  takornariarpassuit  Ilulissanut   tikittartut   Nunatta   kitaata   avannaani   takornarissat  tamanut   naammaginartumik   agguataarlugillu   siammarterneqarnissaat   siunertaralugu,  tassa   Ilulissani   annertuumik  piumassuseqarpugut   takornariarpassuit   Ilulissanut   tikittartut   aamma Nunatta   sinneranut   allanut   ingerlariaqqittarnissaat   kommune-t   allat   suleqatigalugit   aaqqissuulluakkamik   ingerlanneqarnissaa   suleqataaffigeqqissallugu, taamaaliornikkut   aamma   uatsinnuinnaq   eqqarsaatiginnginnerput   takutipparput,  minnerunngitsumik   takornarissanut,   Nunatsinnut   sullissisunullu   ajunnginnerpaaq  anguniarlugu.  Aammalu   Ilulissat   kommune-ani   ukiuni   kingullerni   pilersaarusiorluarlugu   suliarineqartoq,   tassalu   aalisakkanik   nutaanik   silaannakkut angallassineq   atorlugu   Nunatta   avataanut   nuernerup   aningaasarsiornerullu  annertusarneqarnissaa   Ilulissani   aalisartunit   namminersortunillu   peqataaffigineqartup   aamma   Nunatsinnut   annertuumik   aningaasarsiornikkut   iluaqusiinissaa   naatsorsuutigineqarsinnaammat,   taamaattumik  taakkuinnaalluunniit eqqarsaatigalugit   Ilulissat   kommune-ani   suliat   piareersaatillu   annertuut   maannamut   suliarineqareerput,   taamaallaat   Naalakkersuisut   inatsisartullu  sapiissuseqarlutik   alloriaqqinnissamut  akuersissuteqarnissaat   utaqqisaavoq,    Nunatsinni   aningaasarsiornerup   annertusarneqarnissaanut   allanullu  akissaqarnerulernissaq   anguniarlugu.


 


Taamaammat   Naalakkersuisut   akissuteqaamminni   tamanna   aamma   uppernarsarmassuk   assut   nuannaarutingaara,  tassa   Naalakkersuisut  isumaqarmata Ilulissani   mittarfik   tallineqassasoq   tamannalu  avaqqunneqarsinnaangitsoq   ilaatigut Ilulissat   mittarfiata   tallineqarnissaanut  Naalakkersuisut   saqqummiussaqarnerminni tunngavilersuutitut   oqaatigisaat   ilumoorluinnarmata.


 


Kisianni  assut  pakatsinarpoq  Naalakkersuisut  Ilulissani   Nuummilu  mittarfiit   tallineqarnissaat  tapersersoriarlugu   nangaasutut   nangiartutullu   pissusilersormata,  ilaatigut  oqalullutik  atuarfiit   qiianartut   ullutsinnullu  naleqqukkunnaartut  iluarsaannerisigut   meerartatta   atugaat  Naalakkersuisut   2005-imi  pitsanngorsarneqarnissaat  aamma   ilaqutariippassuit   ineqarnikkut  atugaasa  2005.-imi  pitsanngorsarnissaat   aamma   Ilulissani   utaqqineqartut.


 


Aap   tamakku   assut   pingaaruteqarput,   taamaattumik-una   Kattusseqatigiinniit oqaatigiuaripput   suna   eqqaallugulu   pilersaarutit   inuiaqatigiinnut   ilaatigut  annertuumik     aamma   aningaasatigut   sunniuteqarnerlussinnaasut   kingunipiloqarsinnaasullu   pilersinneqartarnerat   ingalassimatinniarneqartariaqartoq,  soorlu   assersuutigalugu   1990-ikkut   qiteqqunneranni   timmisartunut  suluusalinnut  mittarfissuit   ataatsikkut   arfineq-marluk   sananeqarnissaat   aalajangiunneqarmat,  taamanikkut   meeqqat   atuarfii   ajorluinnartut   allarpassuillu   salliutinniarneqanngilluinnarput.


 


Maanna   paasineqalerpoq,   taamanikkut  takorluukkat   kusanartut   neriorsuutillu  ilaatigut   billet-it   akikillinissaat,   quliminguullit   akisoqisut   atorunnaarnissaat   allarpassuillu   piviusunngortinneqanngitsut,  kisianili   inuiaqatigiinnut   akisoqisut  eqqaamaneqarput,   tassa   manna   Naalakkersuisut   aamma   oqalulermata   angallannikkut   tapiissutigineqartartut   ikilisarneqartariaqartut.  Tamanna   tupinnartuliaanngilaq,   kisianni   pilersaarusiorluangaanngitsumik  sulinerup   kinguneriinnarpaa,   tassa   manna   timmisartunut   suluusalinnut   mittarfippassuit   imminut   akilersinnaangitsumik   ingerlanneqarnerat   nassuerutigisariaqarmat,   taamaattumik-una   mittarfiit   imminut   akilersinnaasumik  ingerlasut   piorsarneqartariaqartut   allanut   aamma   meeqqat   atuarfiinut  allarpassuarnullu   akissaqarnerulerumalluta,   tassami   suulluunniit   imminut  akilersinnaanngitsut   siulliuttuassagutsigit   aningaasarsiorneq   ajorneruleraluttuinnassooq.     


 


Aamma   erseqqissaatigissuara;   siunnersuummi   Nunatta   kasse-ata   aningaasartuuteqarnissaa   pineqanngimmat,   kisiannili   kommune-p   aammalu   avataaniit   aningaasaliisinnaasut,   maannamut   kommune-mit   aamma   attaveqarfigilluarneqareersut   pineqarmata,   taamaattumik  Inatsisartut   Naalakkersuisullu   akuersissuteqassappata,   atuarfiit   iluarsaattariaqartut   allallu  pisariaqartinneqartut   kinguarsarneqarnissaannik   annilaangassuteqarneq   utaqqisaqarnerluunniit   attorneqassanngimmata.


 


Taamatut   oqaaseqarlunga  suliap   aappaanneerneqarnissaanut   angallannermut   ataatsimiititaliami   suliarineqarnissaa   inassutingaara.