Samling
Anthon Frederiksen Uka-2004-89-01
|
ulloq, 22. september 2004 |
Første behandling af forslag til landstingsbeslutning om, at Landsstyret pålægges at arbejde for en udvidelse af Ilulissat lufthavn til 1199 meter, eventuelt sammen med kommunalbestyrelsen i Ilulissat samt eventuelle investorer fra udlandet.
En af de væsentlige grunde til, at jeg genfremsætter forslag om forlængelse af lufthavnen i Ilulissat er; sådan som Grønlands økonomi synes af være stagneret, vil denne sag blive af stor for at komme over det. Og ikke mindst, da den samlede kommunalbestyrelse i Ilulissat gennem flere år har brugt megen tid og kræfter seriøst på sagen.
Endvidere er det alle bekendt, at der i forbindelsen med, at Ilulissat Isefjord i år officielt er kommet på Verden Naturarv, vil endnu flere pengestærke turister komme til at valfarte til Grønland, ikke mindst for at beundre dette fantastisk smukke naturfænomen.
I dag ved vi allerede, at cirka halvdelen af de turister, der kommer til Grønland har Ilulissat som destination, hvorfor Ilulissat naturligt nok er førende for turismen i Grønland. Der er i dag mindst fem private virksomheder, der arbejder med turisme i byen.
Foruden disse har Ilulissat kommuniat sammen med andre kommuner i Diskobugten oprettet en velorganiseret turismesamarbejde, med henblik på, at sprede de mange turister, der kommer til Ilulissat til andre dele af Nordgrønland på en tilfredsstillende måde.
Vi i Ilulissat har stor vilje til fortsat at samarbejde med andre kommuner til at få de mange turister, der kommer til Ilulissat på en velorganiseret måde at få dem til andre destinationer til resten af Grønland. På den måde viser vi også, at vi ikke kun tænker på os selv, ikke mindst for at tilgodese turister og de, der har Grønland som arbejdsområde på bedste vis.
Et andet tiltag, som man i Ilulissat har arbejde på gennem de senere år er, at man på en velplanlagt måde at fragte fersk fisk med fly til udlandet, for at højne Grønlands eksport og dermed forbedre økonomien. Dette samarbejde med fiskere og private virksomheder i Ilulissat må man regne med vil give store fordele for Grønlands økonomi.
Når man blot tænker på disse emner, er der mange sager og forberedelser, der allerede er udført, sådan at vi kun venter på, at landsstyret og Landstinget har mod på at tage skridt til at vedtage forslaget, således vi kan opnå en forbedring af Grønlands økonomi og mere råd til flere områder.
Derfor glæder det mig meget, at landsstyret i sit svar også bekræftede dette udsagn, idet landsstyret mener, at lufthaven i Ilulissat bør forlænges, og som man ikke kan komme uden om, blandt andet fordi, landsstyret har fuldstændig ret i sin fremlæggelse om forlængelse af lufthavnen i Ilulissat.
Det er dog meget skuffende, at landsstyret støtter tanken om forlængelse af lufthavnene i Ilulissat og Nuuk, men i samme åndedrag er skeptiske og usikre, hvor de blandt andet siger, at landsstyret i 2005 gennem renovering af de utætte og utidssvarende skoler, vil forbedre vilkårene for børnene, og mange familier også i Ilulissat blot venter på, at boligerne bliver renoveret i 2005.
Det er korrekt, at disse er meget vigtige, og det er derfor vi fra Kattusseqatigiit bliver ved med at sige, at vi skal være tilbageholdende med at realisere planer, man kommer i tanker om skal føres ud i livet, og som vil få negative konsekvenser for samfundet, også økonomisk. For eksempel vedtog man i midten af 1990-erne at bygge syv lufthavn på én gang, og dengang blev de nedslidte skoler og mange andre sager nedprioriteret.
I dag har man indset, at de dengang flotte visioner ikke er blevet indfriet, blandt andet billigere billetter, afskaffelse af de dyre helikoptere og mange andre ting. Men man husker, at de er meget dyre for samfundet, og nu taler landsstyret om, at tilskud til trafikken skal reduceres. Det er der ikke noget mærkeligt i, men er blot et resultat af dårlig planlægning. I dag må man indrømme, at man driver mange urentable lufthavne, og det er derfor, vi må udvikle rentable lufthavn, således at vi kan få mere råd til skolerne og mange andre ting. Hvis vi bliver ved med at prioritere planer, der ikke kan betale sig, vil økonomien blive endnu dårligere.
Jeg vil også understrege; i forslaget er der ikke tale om, at Landskassen skal investere, men kommunen og investorer udefra, som kommunen hidtil har haft god kontakt med, vil finansiere. Hvis Landstinget og landsstyret vil tilslutte sig forslaget, vil man i så fald ikke længere være nervøs for, at det går ud over renovering af skoler og andre påtrængende opgaver, som man har ventet på at realisere.
Med disse bemærkninger anbefaler jeg, at sagen bliver behandlet i Trafikudvalget inden anden behandling.
Anthon Frederiksen Uka -2004-89-01
|
ulloq, 22. september 2004 |
Ilulissani kommunalbestyrelsei aningaasaliisinnaasullu nunanit allaneersut ajornanngippat peqatigalugit Ilulissat timmisartunut suluusalinnut mittarfiata 1199 meterinngorlugu tallineqarnissaannik inatsisartunut ilaasortap Anthon Frederiksen-ip Naalakkersuisut suliniuteqaqqullugit peqquneqarnissaannik Inatsisartut
Aalajangiiffigisassaattut siunnersuutip siullermeerneqarnera.
Ilulissani mittarfiup tallineqarnissaanut siunnersuuteqaqqinninnut tunngaviit pingaarnerit aamma ilangaat; maannakkut Nunatsinni aningaasarsiornerup unittoortutut isikkoqarnerata qaangerneqarnissaanut suliniut manna annertuumik pingaaruteqartussaammat, minnerunngitsumillu Ilulissat kommunalbestyrelse-p tamarmiusup ukiuni arlaqalersuni suliniut tamanna pimoorullugu piffissarujussuaq nukippassuillu atorlugit maannamut ingerlammassuk, kiisalu aamma tamanit ilisimaneqartutut Ilulissat Kangerluat ukioq-manna Nunarsuarmi Nunat eqqissisimatitat allattorsimaffiannut pisortatingoortumik ilanngunneqarneranut atatillugu naatsorsuutigineqarpoq Kalaallit Nunatsinnut takornarissat aningaasaatilissuit amerlanerusut takkuttalernissaat, minnerunngitsumik Ilulissat Kangerlussuanik tupinnaannartumik kusanassusilimmik takuniaajartortunik, maannamummi aamma ilisimaneqareerpoq Kalaallit Nunatsinnut takornarissat tikittartut affaasa missaat Ilulissanut tikittartut, taamaattumik tupinnanngitsumik Ilulissat aamma Kalaallit Nunatsinni takornariartitsinikkut ingerlatsinermi siuttuuvoq, takornarissanut sullissiffiit allaffiit namminersortunit pigineqartut ikinnerpaamik tallimat ingerlanneqarput.
Taakkua saniatigut Ilulissat kommuniat, Qeqertarsuup tunuani kommunit allat peqatigalugit aaqqissuulluakkamik takornariartitsinermut sullissivimmik taaneqarsinnaasumik pilersitsipput, takornariarpassuit Ilulissanut tikittartut Nunatta kitaata avannaani takornarissat tamanut naammaginartumik agguataarlugillu siammarterneqarnissaat siunertaralugu, tassa Ilulissani annertuumik piumassuseqarpugut takornariarpassuit Ilulissanut tikittartut aamma Nunatta sinneranut allanut ingerlariaqqittarnissaat kommune-t allat suleqatigalugit aaqqissuulluakkamik ingerlanneqarnissaa suleqataaffigeqqissallugu, taamaaliornikkut aamma uatsinnuinnaq eqqarsaatiginnginnerput takutipparput, minnerunngitsumik takornarissanut, Nunatsinnut sullissisunullu ajunnginnerpaaq anguniarlugu. Aammalu Ilulissat kommune-ani ukiuni kingullerni pilersaarusiorluarlugu suliarineqartoq, tassalu aalisakkanik nutaanik silaannakkut angallassineq atorlugu Nunatta avataanut nuernerup aningaasarsiornerullu annertusarneqarnissaa Ilulissani aalisartunit namminersortunillu peqataaffigineqartup aamma Nunatsinnut annertuumik aningaasarsiornikkut iluaqusiinissaa naatsorsuutigineqarsinnaammat, taamaattumik taakkuinnaalluunniit eqqarsaatigalugit Ilulissat kommune-ani suliat piareersaatillu annertuut maannamut suliarineqareerput, taamaallaat Naalakkersuisut inatsisartullu sapiissuseqarlutik alloriaqqinnissamut akuersissuteqarnissaat utaqqisaavoq, Nunatsinni aningaasarsiornerup annertusarneqarnissaanut allanullu akissaqarnerulernissaq anguniarlugu.
Taamaammat Naalakkersuisut akissuteqaamminni tamanna aamma uppernarsarmassuk assut nuannaarutingaara, tassa Naalakkersuisut isumaqarmata Ilulissani mittarfik tallineqassasoq tamannalu avaqqunneqarsinnaangitsoq ilaatigut Ilulissat mittarfiata tallineqarnissaanut Naalakkersuisut saqqummiussaqarnerminni tunngavilersuutitut oqaatigisaat ilumoorluinnarmata.
Kisianni assut pakatsinarpoq Naalakkersuisut Ilulissani Nuummilu mittarfiit tallineqarnissaat tapersersoriarlugu nangaasutut nangiartutullu pissusilersormata, ilaatigut oqalullutik atuarfiit qiianartut ullutsinnullu naleqqukkunnaartut iluarsaannerisigut meerartatta atugaat Naalakkersuisut 2005-imi pitsanngorsarneqarnissaat aamma ilaqutariippassuit ineqarnikkut atugaasa 2005.-imi pitsanngorsarnissaat aamma Ilulissani utaqqineqartut.
Aap tamakku assut pingaaruteqarput, taamaattumik-una Kattusseqatigiinniit oqaatigiuaripput suna eqqaallugulu pilersaarutit inuiaqatigiinnut ilaatigut annertuumik aamma aningaasatigut sunniuteqarnerlussinnaasut kingunipiloqarsinnaasullu pilersinneqartarnerat ingalassimatinniarneqartariaqartoq, soorlu assersuutigalugu 1990-ikkut qiteqqunneranni timmisartunut suluusalinnut mittarfissuit ataatsikkut arfineq-marluk sananeqarnissaat aalajangiunneqarmat, taamanikkut meeqqat atuarfii ajorluinnartut allarpassuillu salliutinniarneqanngilluinnarput.
Maanna paasineqalerpoq, taamanikkut takorluukkat kusanartut neriorsuutillu ilaatigut billet-it akikillinissaat, quliminguullit akisoqisut atorunnaarnissaat allarpassuillu piviusunngortinneqanngitsut, kisianili inuiaqatigiinnut akisoqisut eqqaamaneqarput, tassa manna Naalakkersuisut aamma oqalulermata angallannikkut tapiissutigineqartartut ikilisarneqartariaqartut. Tamanna tupinnartuliaanngilaq, kisianni pilersaarusiorluangaanngitsumik sulinerup kinguneriinnarpaa, tassa manna timmisartunut suluusalinnut mittarfippassuit imminut akilersinnaangitsumik ingerlanneqarnerat nassuerutigisariaqarmat, taamaattumik-una mittarfiit imminut akilersinnaasumik ingerlasut piorsarneqartariaqartut allanut aamma meeqqat atuarfiinut allarpassuarnullu akissaqarnerulerumalluta, tassami suulluunniit imminut akilersinnaanngitsut siulliuttuassagutsigit aningaasarsiorneq ajorneruleraluttuinnassooq.
Aamma erseqqissaatigissuara; siunnersuummi Nunatta kasse-ata aningaasartuuteqarnissaa pineqanngimmat, kisiannili kommune-p aammalu avataaniit aningaasaliisinnaasut, maannamut kommune-mit aamma attaveqarfigilluarneqareersut pineqarmata, taamaattumik Inatsisartut Naalakkersuisullu akuersissuteqassappata, atuarfiit iluarsaattariaqartut allallu pisariaqartinneqartut kinguarsarneqarnissaannik annilaangassuteqarneq utaqqisaqarnerluunniit attorneqassanngimmata.
Taamatut oqaaseqarlunga suliap aappaanneerneqarnissaanut angallannermut ataatsimiititaliami suliarineqarnissaa inassutingaara.