Fortryk
7. mødedag, fredag den 12. november 2003, kl.
13:00
Mødeleder: Jonathan Motzfeldt,
Landstingsformand, Siumut.
Jonathan Motzfeldt,mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Mødet er åbnet.
Først skal vi starte med redegørelse for dagsordenen.
Landsstyret har anmodet om udsættelse af følgende punkter for
mødet den 30. november med henblik på udarbejdelse af
svarnotater. Det drejer sig om to. Forespørgselsdebatter om
de ældres vilkår, der behandles samlet, nemlig punkt 66
Forslag til forespørgselsdebat om hvilke langsigtede
politiske mål og hvad det er vi ønsker at give de ældre i
Grønland. Og punkt 85 Forslag til forespørgselsdebat om
forbedring af levevilkårene for de ældre, herunder deres
pensionsforhold.
Formandskabet ønsker at indskærpe, at meget sent
fremsatte ønsker om udsættelser påvirker både Landstingets
møder og dagsorden samt gruppernes og ordførernes arbejde.
Sådanne udsættelser må derfor så vidt muligt undgås.
I dette tilfælde forestås imidlertid accept af udsættelse. I
denne forbindelse foreslås det, at – jeg regner med, at
man hermed går ind for udsættelserne.
Og den næste: I det tilfælde så har man allerede accepteret
udsættelse. I denne forbindelse foreslås det, at udfylde det
opståede hul i dagsordenen med behandling af punkt 161
Forslag til Landstingsforordning om ændring af
Landstingsforordning om erhvervsuddannelser og
erhvervsuddannelseskurser og endelig punkt 162 Forslag til
Landstingslov om ændring af Landstingslov om arbejdsgiveres
erhvervsdannelsesbidrag samt punkt 163 Forslag til
Landstingsforordning om uddannelsesstøtte, at man foreslår,
at disse punkter bliver medtaget som tillæg til dagsordenen.
Og med hensyn til de to punkter, der er blevet udsat, at de
kan blive medtaget til dagsordenen i morgenen. Og det er så
forslag fra Formandskabet.
Endvidere er der modtaget en anmodning om udsættelse af
1.behandling af punkt 159 Forslag til Landstingslov om
naturbeskyttelse med henblik på, at udvalgets formand kan
være til stedet under behandlingen. Punktet foreslås også
udsat. 159.
Punktet foreslås udsat til et senere tidspunkt til et senere
tidspunkt i denne måned. Og fredag den 14. november forventes
endnu en redegørelse for dagsordenen, der dels redegør for
næste uges dagsorden samt allerede forudsete ændringer for
den resterende periode.
Jensine Berthelsen fra Atassut har bedt om ordet.
Jensine Berthelsen, Atassut.
Tak. Det er med hensyn, at vi fra Atassut mener vi, at vi bør
anmode om, med hensyn til fremskyndelser og udsættelser af
dagsordenspunkter, at vi bør have en mere velordnet ordning.
Det må vi anmode om overfor Formandskabet, idet man pludselig
ved fremskyndelser af dagsordenen, så har man kun en dags
mulighed, selvom hjernerne arbejder med noget andet, at vi så
skal til at behandle dem. Og dermed kan det også gå ud over
kvaliteten af debatterne.
Derfor når der er tale om fremskyndelse af dagsordenen, at
man giver mulighed for flere dages tidsfrist med hensyn til
fremskyndelse af dagsordenen, så det således ikke går ud over
debatternes kvalitet og uanset om der er tale allerede
udsatte dagsordenspunkter, at man giver en flere dages
behandlingsfrist. Og jeg håber på, at man vil høre på vores
forslag, idet de alvorlige emner, vi diskuterer og hvis vi
skal have ordentlig tid og med hensyn til
udvalgsbehandlingen, så bør der være en koordination på det,
fordi det er meget forskelligt og det er det, vi ønsker fra
Atassut.
Jonathan Motzfeldt,mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Landsstyret eller de enkelte medlemmers anmodninger om
dagsordenen bliver altid behandlet ordentligt og vurderet i
Formandskabet, men med hensyn til de tidsfrister så har vi
også set, at man så vidt muligt skal undgå udsættelser. Og
det er det, vi ønsker fra Formandskabet. Og jeg håber også,
at vores udmeldelse vil blive taget vel imod. Og det er punkt
161, 162 og 163, der tidligere har været udsat, at de så
bliver behandlet i morgen. Og det er så det fornemmet, at
flertallet går ind for det. Og det går de ind for.
Og med hensyn til forslag til Landstingslov om
naturbeskyttelse punkt 159, og at den bliver udsat til en
senere behandling i denne måned, samt at man fredag den 14.
november, dvs. i overmorgen, så regner man med, at man
fremsender redegørelse for dagsordenen, der vedrører næste
uges dagsorden. Og vi regner så med, at det bliver behandlet.
Og dermed kan vi gå over til vores egentlige dagsorden.
Og det første punkt, vi skal behandle er: Punkt 113: Forslag
til landstingsbeslutning om at Landsstyret pålægges at
afsætte 100 mio. kr. samt i overslagsårene 100 mio. kr. i
Landstingets Finanslovsforslag for 2004 til udbygning af
erhvervslivet i Grønland.
Landstingsmedlem Ole Dorph, Siumut.
7. mødedag, onsdag den 12. november 2003, kl.
13:07
Punkt 113
Forslag til landstingsbeslutning om at Landsstyret pålægges
at afsætte 100 mio. kr. samt i overslagsårene 100 mio. kr. i
Landstingets Finanslovsforslag for 2004 til udbygning af
erhvervslivet i Grønland.
(Ole Dorph)
(1. behandling)
Ole Dorph, forslagsstiller, Siumut.
Jeg fremsætter hermed følgende beslutningsforslag i henhold
til § 32 i Landstingets Forretningsorden:
Forslag til landstingsbeslutning om at Landsstyret pålægges
at afsætte 100 mio. kr. samt i overslagsårene 100 mio. kr. i
Landstingets Finanslovsforslag for 2004 til udbygning af
erhvervslivet i Grønland.
Med henblik på at opnå en udbygning af erhvervslivet i
Grønland har man i flere år debatteret dette forskellige
steder også her i Landstingssalen. I løbet af årene er der
udarbejdet omfattende rapporter, men desværre uden synderlige
resultater.
Det er på tide at ovennævnte debatter føres ud i livet, og
det er på tide at vi erkender, at udviklingsarbejdet i det
grønlandske erhverv i de forgangne år har været for lille og
på den anden side er driftsudgifterne i de seneste år vokset
markant, som Grønland ikke magter at bære.
Hvis vi i Grønland skal fortsætte vores levemåde eller
velfærd, må der i de nærmeste år etableres mange virksomheder
og de kommende skatteindtægter må også markant øges. Se blot
de vilkår, som mange børn lider under, undervisnings- og
uddannelsesniveauet, sundhedsvæsenets status, vilkår for de
ældre og førtidspensionisterne, de mange
vedligeholdelsesopgaver, boligbyggeri osv. Listen er lang.
Til ovennævnte kan jeg også nævne Grønlands vej til
selvstændighed i de kommende år, som man politisk har sat som
mål og nu står for at blive realiseret samt målet med at
reducere statens bloktilskud til Grønland.
Samlet set er der mange udfordringer for udviklingen og
videregivelsen af Grønland til vore efterkommere. Men vi
behøver ikke at frygte det, hvis vi for alvor kan påbegynde
arbejdet nu og ikke kun vente på arbejdsgruppers og lignendes
arbejde. Vi ved jo at deres anbefaling vil være, at det er
nødvendigt at satse på uddannelse og udvikle erhvervslivet.
Derfor er det i de kommende år absolut nødvendigt med større
bevillinger til det videre udvikling af fiskeriet, til større
tiltag omkring forsøgsfiskeriet, til arbejdet på at opnå at
Grønland i større omfang bliver selvforsynet med kød, til at
der satses mere på råstofområdet og for at der inden for
turismen sker en større udvikling.
I det nævnte arbejde ønsker jeg at de relevante
landsstyreområder og Landstingets Erhvervsudvalg indgår i et
tæt samarbejde for at sørge for at fordele pengene.
I håb om at Landstinget vil støtte forslaget – vi har
jo ikke råd til at ikke at gøre det. Tak.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Landsstyremedlemmet for Erhverv med et svarnotat.
Johan Lund-Olsen, Landsstyremedlem for
Erhverv, Inuit Ataqatigiit.
Landsstyret skal takke for Landstingsmedlem Ole Dorphs
beslutningsforslag, som er relevant i forhold til behovet for
at skabe en mere selvbærende økonomi. Forslaget er samtidig
på linie med det aktuelle finanslovsforslags intentioner om
at frigøre midler til egentlige udviklingsaktiviteter.
Samtidig har Landsstyret i ”Strategi- og handlingsplan
for erhvervsfremme 2002-2004” samt den nyligt afgivne
”Beretning om erhvervsfremmeindsatsen” påpeget,
at en større del af midlerne til erhvervsområdet fremover bør
målrettes udviklingsfremmende aktiviteter samt et behov for
at optimere erhvervsfremmestrukturen og
finansieringsstøtteordningerne.
I den netop offentliggjorte rapport ”Uden
erhvervsudvikling – ingen velværdsudvikling”
foreslås der ud fra samme grundholdning, at der konkret
arbejdes på at etablere en Uddannelses- og Vækstfond.
Formålet med en sådan skal være at skabe fornyelse og vækst i
det grønlandske erhvervsliv ved at støtte
uddannelsesprojekter, som kan føre til øget innovationer og
fornyelse. Dertil kommer muligheden for at indgå i
finansieringen af udviklingsprojekter i eksisterende og nye
innovative virksomheder. Udvalget foreslår, at Landsstyret
igangsætter en konkret udredningsarbejde med henblik på at få
et egentligt beslutningsgrundlag i løbet af det kommende
halve år som en sådan fond.
Landsstyret har endnu ikke behandlet rapporten i sin helhed,
men besluttet forinden at dette sker, at sammenholde
rapportens anbefalinger med Selvstyrekommissionens
anbefalinger på de tilsvarende områder, som bidrag til
formuleringen af Landsstyrets mål. Dette vil ske i den
nærmeste fremtid.
Allerede nu kan det oplyses, at Landsstyret har til hensigt
snarest at påbegynde de nødvendige analyser og forarbejder
omkring en eventuel etablering af en fond eller lignende
konstruktion, som skal have til formål at tilvejebringe flere
midler til udvikling inden for erhvervs- og
uddannelsessektoren, sådan som også forslagsstilleren
efterlyser.
Dette udredningsarbejde skal blandt andet afdække konkret
hvilke aktiviteter, der skal omfattes af en sådan
konstruktion, hvordan kapitalformidlingen derfra mest
hensigtsmæssigt kan ske samt finansieringsbehovets størrelse
for at etablere denne. Samtidig skal der laves et konkret
oplæg om, hvorfra disse midler skal komme. I den forbindelse
skal der ligeledes ses på, hvorvidt en sådan konstruktion
også kan bidrage til at løfte de anlægsfinansieringsbehov,
der er peget på indenfor fisker- og fangererhvervet eller en
særlig ordning på dette område.
Endvidere skal der naturligvis ses nærmere på organiseringen
og dette skal sammenholdes med den eksisterende
erhvervsfremmestruktur. Der pågår aktuelt et arbejde, der har
til formål at fremkomme med et konkret forslag til at
forenkle erhvervsfremmestrukturen og målrette servicen i
forhold til de nuværende og fremtidige behov fra
virksomhederne.
Landsstyret finder det nødvendigt at disse to initiativer ses
i et sammenhæng.
Med ovennævnte initiativer samt den på finanslovsforslaget
for 2004 indeholdte strukturpolitiske pulje på hovedkonto
20.11.53 er Landsstyret af den opfattelse, at intentionerne i
beslutningsforslaget er ved at blive opfyldt.
Det konkrete indhold af beslutningsforslaget kan Landsstyret
ikke aktuelt tilslutte sig, men kan dog om intentionerne i
forslaget sige, at Landsstyret i princippet er på bølgelængde
med forslagsstilleren, hvilket Landsstyret agter at udmønte
ved konkrete forslag i løbet af 2004. Landsstyret håber
derfor med det aktuelle svar alligevel at stille
Landstingsmedlem Ole Dorph tilfreds, selvom forslaget således
formelt må indstilles til forkastelse i sin nuværende form.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Og vi går så over til partiernes ordførere, først Ruth
Heilmann, Siumut.
Ruth Heilmann, ordfører, Siumut.
Vi forstår i Siumut baggrunden for hr. Ole Dorphfs forslag og
vi giver vores fulde støtte.
Et levende erhvervsliv er et af de vigtigste midler, om ikke
det vigtigste til en selvbærende økonomi i et selvstyrende
samfund.
Derfor må vi hele tiden arbejde for at skabe grundlaget for
erhvervslivets muligheder. For at udvikle et erhverv er det
væsentligt at have adgang til støttemuligheder. Derfor må de
kommuner, der har viljen til at støtte igangsættere skabe et
miljø, som animerer til initiativer, som på kortere og
længere sigt kan skabe jobmuligheder, både individuelt og i
partnerskaber skaber vi virksomheder på grundlag af de
muligheder, som vort land giver os.
De evner, vi besidder kombineret med en uddannelsesmæssig
baggrund giver grobund for initiativrigdommen. Disse er dog
initiativer stadig kun sporadisk forekommende i den
udviklingsfase, vi befinder os i og vi må tage imod dem med
kyshånd. Når vi ser bort fra de traditionelle erhverv,
fiskeriet oplever vi til stadighed ønsker om nye
erhvervsinitiativer og tiltag, hvorfor vi er nødt til at se
realistisk og seriøst, at overveje at planlægge vores
medvirken.
I sidste ende kan vores dygtighed til sådanne initiativer
bevirke, at der skabes sunde og velfungerende virksomheder og
dermed skabes nye arbejdspladser. Vort land har jo mange
uudnyttede ressourcer, som kan bruges som udgangspunkt for
opstart af en virksomhed, afhængig af det økonomiske
incitament, som vi gennem støtteordninger kan være med til at
fremme.
Jeg kan fremkomme med flere eksempler på mulighederne. Vi kan
i meget højere grad anvende de råstoffer, som allerede på
nuværende tidspunkt er kortlagt over hele landet. Der er
taget skridt til forskellige initiativer, som kun venter på
en økonomisk indsprøjtning. Der ligger stadig en masse
uudnyttede muligheder og nicher i turistindustrien, som bare
venter på at blive udnyttet.
En økonomisk håndsrækning kan her blive et vigtigt trinbræt
for igangsættere for at tiltrække flere turister. Et tredje
eksempel er brugen af naturens ressourcer til kunsthåndværk.
Vi kan på mange måder forædle moskusokseskind samt lamme- og
fåreskind, udvikling og produktion af is og vand er også et
oplagt emne.
Jamen, er det ikke sådan, at mulighederne ligger lige om
hjørnet, hvis man er i besiddelse af den rette
igangsætterånd. Jo, men det kræver altså også, at vi er
villige til at øge risikovillig kapital til nye initiativer
og nye projekter. Vi kan ikke blot sidde på udenlandsk
kapital til grønlandske produkter. Det er afgørende, at vi
selv stiller opstart, finansiering til rådighed.
Derved kan vi også sikre, at pengestrømmen forbliver og
cirkulerer i landet. Vi støtter Landsstyrets bestræbelser på
at fremme regional erhvervsudvikling. I redegørelsen
vedrørende erhvervsudvikling i årene 2002 til 2004 er støtten
til eksisterende erhverv medtaget som et nødvendigt behov,
hvilket vi helt er med på fra Siumuts side. Vi mener, at
Landsstyret på den grund bør sikre en koordineret regional
indsats.
Vi anvender i dag mange forskellige støtteordninger. Vi mener
i Siumut, at støtteordninger til diverse selskaber må
revurderes. Vi øger stor bidrag til Royal Greenland, NUKA A/S
og andre. Trods dette forhold observerer vi til stadighed
problemer i forædlingen og produktionen af vore fisk.
Vi føler derfor grund til at opfordre Landsstyret til at
arbejde for en ændring af tilskudsordningerne for derved at
sikre den optimale anvendelse af den støtte, der øges. Vi
erkender behovet for forbedringer i brugen af vore ressourcer
og fremme af vores selvforsyning.
Her ligger også nødvendigheden af et tæt samarbejde med
Naturinstituttet. Det kan ikke være rigtigt, at vi ikke fuldt
ud udnytter de givne fiskekvoter, visse steder i landet,
hvorfor vi vil understrege behovet for stramninger for at
udbedre dette forhold.
Den rolle, som SULISA A/S, som støtte til initiativer og
planlægning betragter som helt afgørende og vi vil gerne
medvirke til, at styrke dette arbejde. Vi ser gerne, at
SULISA A/S får muligheden for at gennemføre kurser i
virksomhedsopstart og dette vil kræve en opgradering af det
kontor, som i dag befinder sig i Maniitsoq. En sådan
styrkelse vil give et større råderum for vores
medfinansiering og flere valgmuligheder. Man kan til eksempel
forestille sig en omorganisering af Greenland Tourism med det
formål, at styrke en regional turismeudvikling. På den måde
kan man nå frem til en mere fleksibel og koordineret indsats
både fra Greenland Tourism og SULISA A/S.
Som forslagsstilleren anfører eksisterer der også et behov
for finansiering af pilotprojekter. Dette ser vi som en
vigtig del af hele den tankegang, der ligger bag forslaget.
Som det siges, mange bække små gør en stor å. Det må være
filosofien bag forslaget.
Vi glæder os i Siumut over den venlige modtagelse, forslaget
har fået i Landsstyret. Den netop offentliggjorte rapport
omkring erhvervsudvikling har efter vores mening en meget
rammende overskrift, nemlig og jeg citerer: ”Uden
erhvervsudvikling ingen velfærdsudvikling.” Denne
tankegang er desværre ikke fremherskende i en del kommuner,
hvor erhvervsudviklingen står mere eller mindre i stampe. Men
Landsstyrets intentioner og forståelse af en øget
erhvervsudvikling lader os ikke i tvivl om, at der er i
Grønland et håb om investering af indsatsen på dette område.
Forslagsstilleren siger tydeligt, at sådanne initiativer har
en økonomisk konsekvens på kort og på langt sigt. Landsstyret
påpeger i svarnotatet, at der er bestræbelser i gang for at
skaffe flere midler til erhvervsudvikling og
erhvervsuddannelser.
Ligeledes er der igangsat initiativer for at grundlægge en
egentlig erhvervsfond, lige som der arbejdes for en
forenkling af indsatsområderne for så vidt angår
erhvervsfremme. Lad mig derfor spørge hvornår Landsstyret
regner med at være færdig med dette arbejde og hvornår det
påregnes, at iværksætte disse initiativer.
Vi ønsker fra Siumut et klart svar fra Landsstyret omkring
disse spørgsmål.
På følgende erhvervsudviklingskonto 20.11.53 kan vi se, at
der er afsat 18,2 mio. kr. for år 2004, 43,2 mio. kr. for år
2005, 68,2 mio. kr. for år 2006 og 93,2 mio. kr. for år 2007.
Det vil med andre ord sige, at vi i lige rammer de hundrede
mio. kr., som forslagsstilleren ønsker. Vi ønsker således, at
høre fra Landsstyret, hvorvidt disse beløb er udtryk for et
realistisk bud på det politiske mål omkring en styrkelse af
erhvervsudviklingen.
Det der således er vores ønske, at de økonomiske rammer, der
på nuværende tidspunkt er afstukket bliver nøje drøftet i
erhvervsudvalget ud fra den overbevisning, at fremme af
erhvervslivet er afgørende og en fornuftig fordeling af
midlerne.
Tilslut vil vi endnu engang erklære os enige i dette forslag
og vil anmode Landsstyret om, at følge op for tilsagnet i
Landsstyremedlemmets notat. Og jeg citerer: ”Vi kan dog
om intentionerne i forslaget sige, at Landsstyret i
princippet er på bølgelængde med forslagsstilleren, hvilket
Landsstyret agter at udmønte ved konkrete forslag i løbet af
2004.
Og vi henviser derfor Ole Dorphs forslag til at indgå i
Landsstyrets videre arbejde. Tak.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Den næste er Ane Hansen, Inuit Ataqatigiit.
Ane Hansen, ordfører, Inuit Ataqatigiit.
Landstingsmedlem Ole Dorph, Siumut har foreslået, at der i
2004 samt i de kommende overslagsår, hvert år tilsidesættes
100 mio. kr. til udviklingen af erhvervslivet.
Da vi fra Inuit Ataqatigiits side mener, at forslaget
indeholder viser perspektiver, har vi drøftet forslaget
indgående indenfor vort parti.
Forslagsstilleren har begrundet forslaget med, at der i
Landstingssalen er blevet sagt meget i forhold til ønsket om
udvikling af erhvervssektoren, men at disse diskussioner samt
ellers fyldige rapporter og analysearbejder ofte ikke er endt
med konkrete initiativer.
Vi er fra Inuit Ataqatigiits side enige i, at de mange ord,
der er blevet agt og lavet rapporter om til støtte for
erhvervssektoren, bør føre til mere konkrete initiativer.
Landsstyremedlem for Erhverv Johan Lund Olsen har i sit
svarnotat orienteret om, at man med udgangspunkt i de
rapporter, der er blevet udarbejdet samt med udgangspunkt i
Selvstyrekommissionsarbejdet har oplyst, at Landsstyret i
relation til erhvervsstrukturen agter at omstrukturere og
koordinere de mål, der enighed om, herunder tilpasning af
erhvervsuddannelsesområdet. Dette positive initiativ har
derfor Inuit Ataqatigiits fulde opbakning.
Fra Inuit Ataqatigiits side finder vi det vigtigt, at udover
videreudviklingen af de eksisterende erhvervsområder, såsom
fiskerierhvervet, fangererhvervet, dyrehold og
landbrugserhvervet, skal man være åbne overfor nye
erhvervstyper og give plads til disse.
Hvad angår de nye erhvervstyper tænker vi bl.a. på is og
vand-området, som vi bør sætte fokus på og derudover skal vi
være vågne og parate til investering i forhold til
udviklingen og handelen med de vedvarende energityper. Vi
skal hermed opfordre Landsstyret til at være vagtsomme i
forhold til udviklingen af disse vedvarende energityper.
Vi har ikke så længe siden behandlet finanslovsforslaget for
år 2004, der indeholder nogle gode rammer med hensyn til
fortsat udvikling af erhvervsuddannelsesområdet,
erhvervssektoren og for beskæftigelsen. Derfor mener vi også
fra Inuit Ataqatigiits side, at Ole Dorphs forslag er
tilgodeset både i Landsstyrets påtænkte initiativer på
uddannelsesormådet, erhvervsområdet samt i forhold til
udviklingen på beskæftigelsen.
Med disse ord vil jeg på Inuit Ataqatigiits vegne
tilkendegive, at Landstingsmedlem Ole Dorphs forslag, der
indeholder forslag til tilsidesættelse af konkrete beløb,
ikke har vores opbakning.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Den næste taler er Finn Karlsen, Atassut.
Finn Karlsen, ordfører, Atassut.
Landstingsmedlem Ole Dorph, Siumut stiller forslag til
landstingsbeslutning om at Landsstyret pålægges at afsætte
100 mio. kr. samt i overslagsårene udbygning af
erhvervslivet.
Atassut skal udtale, at forslagets udgangspunkt, som er
udvikling af erhvervslivet er særdeles interessant, da det jo
er i alles bevidsthed at Atassut siden tidernes morgen har
været markant fortaler for erhvervsudviklingen i vort land.
Ikke mindst når det drejer sig om lempelse af den private
sektors vilkår, da alle uden undtagelse ved, at etablering af
egen virksomhed kan være en bekostelig affære.
Forslagsstilleren har ret , når han siger, at tiden er inde
til at intentionerne føres ud i livet ! Vi må også selv
indrømme, at erhvervsudviklingen her i vort land har været
minimal. I stedet for at trylle udgiftskrævende projekter er
tiden inde til at vi koncentrerer og om projekter der kan
tjene penge ind.
I stedet for at sætte vores lid til og afvente resultaterne
af konferencer og seminarer der i årenes løb er blevet
arrangeret; det er jo efterhånden en kendt sag hvilke
resultater der som regel kommer ud alle konferencerne, vi
bliver fodret med nyttige informationer, konference er
omfattende, men resultaterne er begrænsede. Seminarer og
konferencer vil altid være berettiget når det drejer sig om
nye tiltag.
Flere af forslagsstillerens argumentationer er
berettiget; ikke mindst på baggrund af igangværende
bestræbelser for selvstyre, er det ikke alene passende men
også faktuelt, at der er behov for etablering af ikke alene
arbejdspladser men også private virksomheder.
Men som vi allerede har nævnt, så kræver etableringerne
markante økonomiske investeringer. Det er således en
kendsgerning, at velfunderede nye virksomheder bukker under
efter et par års eksistens, hvis vi gav dem lov, vil de få
muligheder for at konsolidere sig til gavn for hele
samfundet.
Vi kan derfor ikke komme udenom og bør heller ej modsige, at
der er behov for markante lettelser for erhvervsinitiativer,
tiltag som vi allerede tidligere faktisk burde have
realiseret.
Atassut skal udtale, at forslaget ikke kan realiseres i dens
aktuelle udformning.
Men vi må tage det første skridt i stedet for at blive ved
med at forhale, vi skal i øvrigt erindre om vore udtalelser i
forbindelse med åbningsdebatten om at vi rent faktisk i
forbindelse med tiltag i erhvervsudviklingen må debattere
lettelser i el, vand og transportomkostningerne for
eksisterende erhverv og ikke mindst af hensyn til eventuelle
nyetableringer af erhverv.
De minimale forhøjelser i finanslovsforslaget og
overslagsårene til erhvervsfremme giver anledning til håb om
fremmelse i rigtig retning, men i stedet for at tage til
takke med dette må vi hele tiden tænke i lettelser for den
eksisterende erhvervssektor.
Atassut skal erindre om, at vi under åbningsdebatten gav
udtryk for, at den største flaskehals i bestræbelserne på at
eksportere vand er mangel på startkapital. Vort land må være
fødselshjælper til dette projekt, vi har jo allerede ved
selvsyn konstateret, at animering ved lov alene ikke giver
fuld støtte til initiativtagerne.
Atassut finder det derfor væsentligt, at vort land agerer
fødselshjælper i startfasen.
Atassut er af den opfattelse, at initiativet vil have en
markant effekt på erhvervsfremme og ikke mindst vil være en
samfundsmæssig fordel.
Atassut skal videre gøre opmærksom på, at der rent faktisk
eksisterer en grønlandsk dansk erhvervskommission og Atassut
glæder sig således til at sidde med, når forslag til
erhvervstiltag og nye ideer i den netop uddelte
kommissionsredegørelse kommer for dagsordenen.
Atassut skal udtale, at vi umiddelbart ikke kan tilslutte os
forslaget i dens aktuelle udformning.
Men Atassut skal med glæde udtale, at vores oprindelige
forslag til bevillinger i finansåret og overslagsårene er
blevet fastholdt, det drejer sig om konto: 20.11.53,
bevillingen til strukturpolitisk pulje er blevet fastholdt.
Der er blevet fremsat forslag om 18 mio. kr. 2004, 43
mio. kr. i 2005, 68 mio. kr. i 2005 og 93 millioner kroner i
2007 med disse midler sikrer man således fremtidig
erhvervsudvikling.
Atassut skal til allersidst udtale, at vi fortsat alvorligt
vil sidde med i debatten om erhvervsfremme.
Med disse bemærkninger udtrykker vi vores tilslutning til
forslaget.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Den næste taler er Palle Christiansen, Demokraterne og
efterfølgende Anthon Frederiksen.
Palle Christiansen, ordfører, Demokraterne.
Fra Demokraternes side finder vi forslaget fra
Landstingsmedlem Ole Dorph meget interessant.
Forslagsstilleren siger meget præcist i sin afsluttende
bemærkning og jeg citerer:
”Vi har jo ikke råd til at lade være”.
Citat slut.
Forslaget ligger så også tæt op af de anbefalinger, som
tidligere er fremsat både af det fælles Erhvervsudvalg, Det
Rådgivende Udvalg for Grønland, Selvstyrekommissionen samt
den strukturpolitiske handlingsplan.
Vi finder det derfor beklageligt, at Landsstyret i sit
svarnotat ikke ønsker at tilslutte sig forslaget. Vi har jo
gang på gang oplevet, at når Landsstyret modtager en visionær
rapport, så bliver den bare sat på hylden for at samle støv.
Fra Demokraterne håber vi sandelig ikke, at den netop
udleverede rapport fra det fælles erhvervsudvalg lider samme
skæbne. En udvikling af vores erhvervsliv baseres på rentabel
og fremtidssikrede virksomheder og det skal være nøglen til
en sund velfærdsøkonomi i samfundet.
Som Landsstyremedlemmet for Finanser tidligere var inde på
under Finanslovsdebatten, så er vores økonomi på nuværende
tidspunkt sårbar, hvilket vi skal forsøge at afhjælpe ved en
styrkelse af vores egen produktion.
Men der skal samtidig stilles flere krav til modtagerne af de
tilskudsmidler, som forslagsstilleren foreslår, at vi skal
bruge på udbygning af erhvervslivet. Det er vigtigt, at en
yderligere investering i erhvervslivet ikke skal anvendes til
at holde i urentable virksomheder og produktionsanlæg.
Det er nemlig ikke erhvervspolitik. Det er
beskæftigelsespolitik. Det er vigtigt, at igangsætningen af
nye erhvervstiltag underkastes en grundig analyse, hvor den
samfundsøkonomiske gevinst vurderes meget indgående.
Vi bliver som samfund nødt til at foretage nogle hårde
prioriteringer. Investeringsmidlerne må anvendes der, hvor de
giver bedst afkast.
Lad os tage eksemplet med Greenland Tourism. De modtager
hvert år et tilskud i en størrelsesorden på næsten 19 mio.
kr. og det er vel og mærke et tilskud, som Greenland Tourism
har modtaget i mange år. Men hvad får vi egentlig for disse
penge. Den seneste statistik på turistområdet viser jo klart
et billede af, at turisterne bliver ved med at svigte
Grønland, når de bestemmer deres næste feriemål.
Et andet eksempel som vi med her med rette kunne nævne er
Ilimmarfik. Vi fra Demokraterne stiller os meget
udenforstående overfor, hvorfor denne skal bygges. Disse
midler kunne anvendes meget bedre til at investere i en
rentabel erhvervsudvikling.
Vi har ikke ubegrænsede midler i Grønland. Så derfor må vi
foretage en skarp prioritering af, hvordan vi anvender
midlerne på Finansloven. Vi har ikke brug for ekstravagante
byggerier, der udvider vores driftsomkostninger. Efter vores
opfattelse har vi brug for en meget intensiv satsning på at
fremme erhvervslivet.
Med disse bemærkninger henstiller vi, at forslaget sendes
videre til behandling i Erhvervsudvalget. Tak.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Den næste taler er Anthon Frederiksen, Kandidatforbundet.
Anthon Frederiksen, ordfører,
Kandidatforbundet.
Forslag til landstingsbeslutning om at Landsstyret pålægges
at afsætte 100 mio. kr. samt i overslagsårene kr. 100 mio.
kr. i Landstingets Finanslov for 2004 til udbygning af
erhvervslivet i Grønland.
Jeg skal gøre opmærksom på, at de følgende ord er blevet
overflyttet.
Jeg har på vegne af Kandidatforbundet undersøgt
Landstingsmedlem Ole Dorphs forslag med interesse og har
følgende bemærkninger:
Jeg skal udtrykke min fulde enighed med forslagsstilleren,
idet han skriver, at erhvervstiltag de sidste år har været
for små og at driftsomkostningerne til gengæld har været
stigende.
Med henvisning til mine udtalelser om ønsket til fremme af
erhvervsudviklingen under sidste punkt, skal jeg udtrykke min
fulde støtte til forslaget, idet det er en kendt sag for
alle, at det blandt andet er nødvendigt med betydelige
investeringer i det kystnære fiskeriflådes
strukturtilpasning. Dette har vi i Kandidatforbundet kæmpet
for under Finanslovsbehandlingerne de sidste år også i
forbindelse med bestræbelserne på at reducere midlerne
til erhvervsstøtteudvalget.
Det er tilfredsstillende at konstatere, at der i forbindelse
med nærværende forslag bliver vist forståelse for beh ovet
for at udvikle fiskeriet endnu mere. Vi skal naturligvis ikke
koncentrere os om fiskeriet som indtægtskilde alene. Tiden er
derfor inde til, at vi udover indholdet i forslaget
også begynder at koncentrere os om initiativer til fremme af
eksport af vand og is.
Samtidig må vi arbejde for større selvforsyning af kød og
Kandidatforbundet har tidligere således ved flere lejligheder
benyttet denne talerstol til at gøre opmærksom på dette og
selvom forslaget umiddelbart ikke indeholder væsentlige
nyheder, så er det fortsat nødvendigt at støtte initiativer
til fremme af erhvervssektoren.
Det fremgår ellers i finanslovsforslaget for næste år, at
Landsstyret lægger op til en afsættelse af erhvervsmidler i
2005, 2006 og 2007 med henholdsvis 25, 50 og 75 mio. kr.
Ønsket om forøgelse af disse midler gav jeg blandt andet
udtryk for under behandlingen af forrige punkt og til trods
for, at Landsstyret allerede har afsat midler til
erhvervsfremme, er jeg stadigvæk af den opfattelse, at disse
midler må øges, idet Landsstyret under selvstyredebatten selv
har animeret alle til at involvere sig.
Hvis vi alle skal involveres så må vi også bevilge midler til
reduktion af arbejdsløsheden og det kan vi blandt andet gøre
ved at øge midlerne til erhvervsfremme.
Med disse bemærkninger skal jeg udtale min fulde tilslutning
til forslaget og skal anbefale, at punktet bliver genstand
for behandling i Landstingets Finansudvalg inden
andenbehandlingen.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Og så er det forslagsstilleren, Ole Dorph.
Ole Dorph, forslagsstiller, Siumut.
Ja tak. Det er vist ikke nødvendigt at komme herop til
talerstolen igen, fordi der er så stor enighed i Landstinget.
Og som – jeg mener ellers ikke, at man bør diskutere
dette yderligere. Det er meget, meget sjældent, at
Landstinget er så enig. Og selvom der er så stor, så er det
kun afsættelse af midlerne og så er det Landstinget og
Landsstyret og nogle af partierne, der vil give afslag for
mit forslag.
Og som sagt til Jer alle sammen, så er jeg meget glad for, at
I hilser mit forslag velkommet. Og jeg har også lagt mærke
til, at samtlige grupper har taget stilling til forslaget. Og
når man har stillet et forslag, så kan man også fornemme, at
når der bliver fremsat forskellige forslag, så er det
grupperne ud fra deres henstilling, hvordan ordførernes
indlæg har været. Alt disse kan følges, men jeg kan også
fornemme, at samtlige gruppe har taget stor stillingtagen til
mit forslag.
Og nu med hensyn til behandling af dette forslag, så vil jeg
ikke undlade at nævne følgende: Og jeg skal lige vende
tilbage til musiklivet. Dengang i midten af 1970’erne
dengang vi var unge og når middagsradioavisen var slut, så
plejer man at udsende klassisk musik i stort omfang, Mozart,
Chopin og alle mulige andre klassisk musik, som vi ikke
kender og så var der en af radiolytterne, der har stillet
spørgsmål til radioen om, hvorfor det ikke var bedre, hvis vi
hørte grønlandsk musik.
Men dengang blev vedkommende besvaret fra radioen, også fordi
jeg kender vedkommende, og så kan jeg huske og det er det,
jeg vil sige, han sagde, at grønlandsk musik i dag er så få,
at vi i løbet af få timer, så vil vi ikke have mere
grønlandsk musik. Men i dag efter 25 års forløb, så kan vi
se, hvordan udviklingen har været så fremme inden for
musiklivet.
Og nu kan vi måske bruge masser af måneder blot for at spille
grønlandsk musik og høre dem og købe dem. Og vi kan også
vælge hvilken slags grønlandsk musik, vi vil
købe. Og på det område i forbindelse med, at musikken selv
har været udviklet, det er også en af vejene frem til med
hensyn til erhvervsudviklingen, der kan sidestilles.
Og denne udvikling er jeg også meget personligt glad for. Og
derfor med hensyn til musikere og kunstnere, det de har
opnået, det mener jeg, at der er grund til at sige tak til
dem, fordi de har banet god vej. Og dette kan vi fra
Landstinget sige, at det er den vej, vi skal hen ad.
Og med hensyn til partiordførere, dem vil jeg kun kort
kommentere. Nemlig vi er så i dag så enige, at man næsten
burde hejse flaget, men det skal vi selvfølgelig ikke gøre.
Fra Siumut har jeg lagt mærke til, at man har diskuteret
dette forslag indgående og har taget stillingtagen. Det samme
har været tilfælde både i Inuit Ataqatigiit, Atassut og
Demokraterne. Også selvfølgelig også i Kandidatforbundet.
Demokraternes ordfører er jeg fuldstændig enig i, fordi han
sagde, at hvis man skal udvikle erhverv, så er det ikke så
meget beskæftigelseshensyn, men udvikling af erhvervet. Det
er det, man skal fokusere på. Både beskæftigelse og
erhvervsudvikling, det er to forskellige begreber. Og vi skal
også huske på, hvilken man starter og om det er igangværende
om de er rentable eller urentable. Vi skal vurdere det
urentable om, hvor til de skal placeres eller om de skal
omorganiseres.
Med hensyn til Landsstyremedlemmets svarnotat. Ja, jeg siger
mange tak til Johan. Selvfølgelig er jeg ikke glad for, at
man henviser den til forkastelse, men de ordvalg, du brugte i
dit svarnotat, den vil jeg gerne sige tak til. Og ikke
mindst, jeg har lagt mærke til i forbindelse med forslaget,
at med hensyn til, man er i gang med at i stort omfang på
uddannelses- og erhvervsfremmeområdet.
Og i åbningsdebatten og med hensyn til førstebehandlingen af
finanslovsforslaget til næste år, så kan jeg føle, at man har
fokuseret på dette område. I takt med at Grønland bliver
– går hen imod en større selvstyre og hvis vi ikke
arbejder aktivt med disse erhverv, så vil vi ikke have råd
til mange andre. Men der er lang vej endnu og da vi er en
fåtallig befolkning, så kan vi ikke komme uden om at
samarbejde.
Lad os tage et eksempel, at vi grønlændere er 56.000 og deraf
30.000 skatteborgere og disse betaler omkring 700 mio. kr.
skat om året og så er det bloktilskuddet og hvis vi skal
dække dem, som for eksempel i forbindelse med øget selvstyre,
så bør grønlænderne være omkring 200.000. mennesker og der er
vist en meget vej endnu.
Men alle disse forhold kan vi ikke forestille os, fordi man
derigennem kan se, at vi er alt for få og man kan også se, at
vilkårene for familier med børn må forbedres, fordi vi har
behov for flere børn med hensyn til selvforsyning i
fremtiden.
Som Landsstyret har sagt, så gennemfører man disse
undersøgelser og jeg er også vidende om, at man i snart mange
år, så har fremsat masser af redegørelser og det blev også
nævnt både fra Landsstyret og Landstinget. Alle disse skal nu
koordineres og Landsstyret har afsat tidsfrist til et
koordineringsarbejde. Og de vil så fremsætte noget i
forbindelse med efterårssamlingen 2004. Dette er glædeligt at
høre.
Og nu hvor flertallet med hensyn til dette dagsordenspunkt
skal behandles i udvalget og når dette udvalg tager stilling
til den og behandler den, det ser jeg frem til og jeg skal
også udtale, at dette forslag, som bliver støttet fuldt ud af
landstingspartierne, at jeg i fremtiden vil følge dette. Det
vil jeg stå for. Og derfor mange tak for den støtte, I gav.
Jeg er også meget glad for, at jeres
stillingstilkendegivelser og hvis det er nødvendigt, så kan
jeg komme op og sige mere.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Og nu er det Landsstyremedlemmet for Erhverv, der kommer med
kommentarer.
Johan Lund-Olsen, Landsstyremedlem for
Erhverv og Landbrug, Inuit Ataqatigiit.
Ja tak. Først med hensyn til partiordførerne og ikke mindst
forslagsstillerens bemærkninger dem vil jeg gerne sige mange,
mange tak fra Landsstyrets side. Jeg mener, at det er godt at
bruge dette udsagn, idet forslagsstilleren selv har nævnt, så
er der stor enighed og forståelse her i salen.
Og jeg mener, at vi har også grund til at være glad over det
fra Landsstyrets side. I det forslagsstilleren og
partiordførerne – flere af partiordførerne – dem
der har påpeget er korrekt, at vi må have en erhvervsfremme
og til stadighed udbygge og fremme erhvervet, at det er på
tide nu, i stedet for blot at tale her i salen og nu er det
realiteternes tid.
Og derfor da man er blevet enig i samtlige partier og
Kandidatforbundet og der er så stor enighed på det også fra
Landsstyrets side, derfor mener jeg, at vi har grund til at
være meget glade over det. Og da der ellers er så stor
enighed blandt partierne, som så er der nogle spørgsmål, som
partiordførerne har fremsat. Dem vil jeg lige komme ind på.
De mange redegørelser og i forbindelse med udsagnet om dette
også fordi det er på tide, at få det realiseret, så må jeg
udtale, at med hensyn til den sidste redegørelse, som vi har
modtaget en dag før Landstingets samling og det er en stor
rapport fra erhvervsfremmeudvalget, som statsministeren
Anders Fogh Rasmussen og Landsstyreformand Hans Enoksen har
fået oprettet. Og deres arbejde har pågået i løbet af
sommeren. Og da deres rapport er blevet færdigt en dag før
samlingen, at den blev overgået til Landsstyret. Og ligesom
jeg har nævnt det, så har den et overskrift: Uden
erhvervsudvikling igen velfærdsudvikling og dette er vi i
gang med at få vurderet i Landsstyret.
Og i det videre arbejde og den vigtigste opgave i den
forbindelse er, at de anbefalinger, som udvalget har fremsat
sammen med anbefalinger fra Selvstyrekommissionen, dem skal
vi prøve på at koordinere, således i det man fra anbefalingen
fra Selvstyrekommissionen også er kommet ind på i stort
omfang, hvordan vores erhvervsfremme kan arbejdes, og derfor
vil man til næste år fra Erhvervsdirektoratet samt
landsstyreområdet og hele Landsstyret, så vil vi gerne
fremsætte om, hvordan med hensyn til det fællesudvalgs
anbefalinger. Og med hensyn til Selvstyrekommissionens
anbefalinger, hvor disse realistisk kan blive realiseret. Og
dette men det blev fremlagt til Landsstyret som sagt i næste
uge fra Erhvervsdirektoratet.
Og der ud over så skal jeg gøre opmærksom på, at formanden
for fællesudvalget for erhvervsfremme ankommer i morgen og
fra Landsstyret med hensyn til udvalgsformand og de
medlemmer, der arbejder med i udvalget samt her i Grønland,
så vil vi have en fælles dialog sammen med dem i morgen og i
den forbindelse skal jeg også gøre opmærksom på, at
Landstingets Erhvervsudvalg med hensyn til fællesudvalget kan
møde formanden. Også fordi vi i morgen aften i Qassi, så vil
der også blive afholdt et møde, der er tilgængeligt for alle
med hensyn til erhvervsfremme-udvalgets rapport. Og fra
udvalgets side vil man også fremkomme med disse til
befolkningen i morgen aften.
Og disse tiltag vil vi så gennemføre. Koordinering det er
overskriften med hensyn til de mange anbefalinger fra
Selvstyrekommissionen og de mange anbefalinger fra
fællesudvalget om, på hvilke områder med hensyn til
anbefalinger, hvor er der sammenfald med hensyn til
indstillingerne. Og ikke mindst på hvilke områder mht. tiltag
er der uenigheder om.
Men vi skal prøve på at lave et kompromisforslag og det er
noget, som vægter meget højt fra Landsstyrets side. Og efter
at have sagt dette, så vil jeg ikke undlade at nævne
følgende. Med hensyn til de i finanslovsforslaget 2004 og
2005 afsatte midler til erhvervsfremme, at disse har et meget
– det er øremærkede midler, fordi man under
førstebehandlingen af finanslovsforslaget, så var
Landsstyremedlemmer for Finanser og Udenrigsanliggender
præciseret, at disse midler, som Siumuts ordfører har
fremsat. 2004 18,2 mio. kr. og 43,2 i 2005 og …. I 2006
og 68,2 i 2007 og 93,2 i 2007. Det er så ud over de allerede
igangsatte arbejde og ikke mindst på uddannelsesområdet, det
er med hensyn til erhvervsfremme. Det er noget, der skal
lægges oven i disse.
Jeg mener, at der er behov for at præcisere dette, idet disse
allerede igangsatte tiltag og med hensyn til de foreslåede
midler og når vi så lægger dem sammen, så kan vi nok ud over
det beløb, som forslagsstilleren har foreslået, og hvis man
sætter dem sammen, så vil der blive brugt over 100 mio. kr.
både til erhvervsfremme og styrkelse af uddannelsesområdet i
de kommende år.
Og derfor på vegne af Landsstyret finder vi, at der er grund
til at være glade for dette forhold. Og så vil jeg også gerne
tilbyde som Landsstyremedlem for Erhverv, Landbrug og det er
jo tale om en førstebehandling og den skal også
andenbehandles. Og forinden andenbehandling så hvis
Erhvervsudvalget finder behov, så vil jeg udtale, at jeg er
fuldt ud parat at blive indkaldt til samråd i udvalget. Og
dermed er jeg også fuldstændig klar eller parat. Og så med
hensyn til anbefalinger fra fællesudvalget så kan vi også få
det diskuteret. Og med hensyn til Selvstyrekommissionens
anbefalinger på erhvervsfremmeområdet kan også blive fremlagt
til udvalget.
Så er der enkelte spørgsmål, der blev fremsat. Så kan jeg
fornemme, at man fra Demokraterne blandt andet påpeger og
sætter spørgsmålstegn ved de tilskud, vi plejer at afgive
hvert år til Greenland Tourism. Om man skal fortsætte med at
give tilskud. Det lyder sådan spørgsmål, der blev stillet og
i den forbindelse da må jeg også udtale, at vi netop på dette
område har nogle initiativer, som vi her fra talerstolen har
nævnt, at vores tilskud eller midler til GT og til SULISA
A/S, at disse midler skal arbejde mere sammen fra Landsstyret
har nogle intentioner om at lave nogle nye initiativer,
således at midlerne kan blive brugt til bedst muligt gavn.
Og Demokraternes ordførers fremlæggelse, så sagde Palle
Christiansen spørgsmålstegn ved om disse midler, der bliver
brugt i turismeudviklingen i mange år, hvilken - hvad
vi har fået for det. Der er kommet færre turister hertil. Jeg
mener, at vi har grund til at arbejde mere ihærdigt på dette
område. Og vi har også grund til at gøre det.
Vi skal også sige, at der vist nok skal til at ske noget
meget spændende, fordi GT’s i forbindelse med
GT’s initiativ, så har Walt Disney en meget stor
filmproducent rettet henvendelse til mit landsstyreområde,
således at man i Hollywood med udgangspunkt i Grønland, så
vil Landsstyret eller Walt Disneys, så har de planer om at
lave nogle film og de vil så komme hertil i Grønland i
fredags.
Og hvis dette arbejde lykkes, så vil vort land blive
promoveret verden rundt, idet dem, der har planer om at lave
nogle film, så vil de optage film på forskellige lokaliteter
i Grønland, dvs. i Kangerlussuaq, Ilulissat også i Uummannaq
og på indlandsisen og fremvise Grønlands skønhed, samt at den
er meget enestående og det vil Walt Disney promovere i
forbindelse med sin fremlæggelse af film.
Jeg mener, at vi har ydet midler til GT og hvis dette tiltag
lykkes, så kan vi også sige, at disse midler har båret frugt.
Og som sagt, så med hensyn til igangsatte tiltag, det pågår.
Jeg mener også, at vores midler, at det kan lykkes og det
bliver større og større.
Og derfor uden yderligere kommentarer, også fordi der er så
stor enighed på dette område, så vil blot endnu engang
tilbyde, fordi sagen vil fortsætte og hvis erhvervsudvalget
ønsker, så er jeg parat til at blive indkaldt til samråd.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Den næste, der har bedt om ordet det er Finn Karlsen,
Atassut. Ruth Heilmann, Siumut.
Finn Karlsen, ordfører, Atassut.
Først så er jeg også glad for, at forslagsstilleren med
hensyn til de midler, han ellers har foreslået og han ellers
kunne have opnået dette. Det er så udgangspunkt i forslaget,
men at han fuldt ud får støtte i princippet. Derfor er jeg
glad for den tak, han gav. Og før dette, så skal jeg sige,
jeg kan se i den danske, så kan jeg se, at vi har støtte til
forslagsstilleren, det er altså en oversættelsesfejl og vi
skal ikke regne med den danske udgave, vi skal regne med den
grønlandske.
Men vi går i princippet fuldt ud ind for forslaget og med
hensyn til, hvis vi skal have beskæftigelsestiltag, så hvis
vi gør det, så vil vi ikke længere have råd i fremtiden.
Derfor er det meget vigtigt, at vi får oprettet erhverv i
Grønland.
Og med hensyn til det, vi fra Atassut, selvfølgelig er det
meget godt, at der er ydet økonomisk tilskud og for eksempel
hvis der havde været noget eksporterende, så er der jo meget
store omkostninger i forbindelse med eksportkonkurrencen. Det
er derfor, at vi fremsatte, at man kan lave nogle lettelser
på el, vand og transportområdet. Fordi hvis vi blot yder
økonomisk tilskud og hvis disse – kunne undgå, at disse
erhverv, som der ydes tilskud til, som ikke længere kan
drives. Og her tænker vi på, at debattere lettelser på el,
vand og transportomkostninger. Det er i forhold til andre
lande, især med hensyn til de lande, som vi plejer at
sammenligne os med. Det er alt for højt.
Og derfor finder vi det meget, meget vigtigt, at der sker
lettelser på di sse områder. Og her så sagde Landsstyret også
i deres svarnotat. Jeg er også enig i, idet de sagde, at man
bl.a. har afsat til erhvervsfremme og uddannelsestiltag på
over 100 mio. kr. Fordi vi i vores indlæg sagde, at vi er
glade for, at man har ydet midler til erhvervsfremme.
Og med hensyn til det konto 20.11.53, så vil der i løbet af 3
år, så blev der foreslået, at man skal bruge over 200 mio.
kr. i en 3-årig periode. Derfor er der tale om meget store
beløb. Derfor er jeg også meget glad for, at
Landstingsgrupperne har taget stillingtagen så ens til Ole
Dorphs forslag og jeg vurderer det også således, lige som
Landsstyremedlemmet for Erhverv, fordi det er ikke kun 40
mio. kr., men det er – vi har fremsat nogle forslag om
lettelse for andre, f.eks. el, vand og transportområdet, idet
disse kan ikke undgås i forbindelse med – med hensyn
til det kommende selvstyre. Og selvfølgelig hvis vi har krav
fra udvalget, så skal landsstyret komme. Hvis udvalget ønsker
samråd, så skal Landsstyret være parat til at komme på
hvilken som helst tid.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Så er det Ruth Heilmann, Siumut og den næste bliver Palle
Christiansen, Demokraterne.
Ruth Heilmann, ordfører, Siumut.
Tak. det bliver ganske kort. Og jeg er glad for, at vore
bemærkninger også af forslagsstilleren, er man tilfreds med
og da Landsstyremedlemmet hilste vore bemærkninger velkomment
og sagde, at han er parat til at have samråd, når vores
forslag vil blive udvalgsbehandlet. Derfor er jeg tilfreds
med det, som vi har stillet spørgsmål om, fordi det vil nok
ikke kunne besvares fyldestgørende fra denne talerstol.
Og fra Siumut med hensyn til erhvervsudvalget og de afsatte
midler, at disse bliver nøje vurderet. Det kræver vi. Og
derfor da flertallet mener, at den skal udvalgsbehandles
– Ole Dorphs forslag, så er vi fuldstændig enig i det
og jeg ser også frem til det videre arbejde i udvalget.
Og der blev sagt, at befolkningsgrundlaget i Grønland, at når
vi først bliver flere og i den forbindelse så skal jeg
også lige udtale, når vi er så få, hvorfor er der så stor
ledighed. Fordi i vinterperioden så kan ledigheden komme op
over 4.000 arbejdsløse og dermed er der tale om masser af
midler til det. Og hvis vi skal oprette erhverv eller
arbejdspladser til dem, så vil det også udmønte i en eller
anden form for indtægter.
Og derfor med hensyn til Landstingets aktive tiltag på
erhvervsområdet, jeg mener, at det er meget, meget spændende
og jeg håber så på, at vi i samarbejde kan få oprettet sådan
nogle arbejdspladser. Tak.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Den næste er Palle Christiansen og efterfølgende er det Ane
Hansen, Inuit Ataqatigiit.
Palle Christiansen, ordfører, Demokraterne.
Jeg vil godt supplere lidt til Landsstyremedlemmet for
Erhverv. Du spurgte om eller du udtalte, at vi satte
spørgsmålstegn ved de tilskud, der er givet til f.eks. til
Greenland Tourism. Det vi godt vil sætte fokus på, det er de
krav, man generelt giver tilskud til diverse virksomheder i
Grønland. Vi vil godt tænke os at vide, ingen man giver
tilskuddet, så skal man fra Landsstyret og Landstingets side
have fået redegjort for, hvad vil man bruge de penge til. Når
de så har fået de penge og har redegjort for hvad de vil
bruge dem til. Hvad er så det forventede resultat eller
afkast af den investering vi giver fra Landsstyret og
Landstingets side.
Fordi man skal ikke gøre det, som man desværre har gjort i
mange år i Grønlandsk politik, bare hæld penge ud til højre
og venstre projekter. Der skal prioriteres benhårdt. Det har
jeg selv set med Finansloven, hvor svært det kan være for at
få den til at hænge sammen. Så kunne jeg ikke lade være med
at more mig lidt over, at Landsstyremedlemmet for Erhverv
sætter sin lid til Walt Disney. Når man kender
Landsstyremedlemmets politiske grundholdning, så er det jo
sjovt at se, at han sætter sin lid til et stort
amerikansk kapitalistisk firma. Det er jo rart at se.
Når man så har snakket erhverv, så skal man også snakke
infrastruktur, fordi hvis vi skal have mest mul igt ud af de
penge, vi giver til vores erhvervsliv, så er det også et
krav, at de penge, vi bruger på vores infrastruktur også
bliver prioriteret benhårdt. Fordi hvorfor er det, at
turisterne ikke kommer herop. Det er fordi det er meget,
meget dyrt at rejse til Grønland og i Grønland. Det skal være
billigere. Og det gør vi ved at få en infrastruktur, der gør
at vi ikke har lufthavne alle mulige steder. Vi skal have de
lufthavne, der kan betale sig at have. Og så skal vi have
vores servicekontrakter på et niveau, så de ikke dræner
Landskassen.
Så når man snakker erhverv, så skal man også snakke
infrastruktur, så alle tingene hænger sammen. Det var bare
det.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Ane Hansen, Inuit Ataqatigiit.
Ane Hansen, ordfører, Inuit Ataqatigiit.
Med hensyn til den sidste, der har været her, er jeg helt
enig i. Når man afsætter et vist beløb til tilskud, så skal
man kende resultaterne. Og det er meget væsentligt. Her mener
jeg, at vi har grund til optimisme. I snart mange år har vi i
Inuit Ataqatigiit fremsagt, at vi økonomisk kan få gavn af
vore levende og ikke-levende ressourcer, hvis der sker en
ansvarlig forvaltning.
Og i forbindelse med Landsstyremedlemmet for Erhvervs
fremlæggelse og besvarelse, han var inde på det meget
optimistisk. Hvad de arbejder for, det giver optimisme. Men
jeg mener samtidig, at man i forbindelse med erhvervsfremme
og når vi debatterer disse emner, vi skal være påpasselig med
hensyn til, idet der er blevet påstået i forbindelse med
erhvervsfremme og de forskellige tilskud i forbindelse
hermed, så skal vi udelukkende fokusere på de erhverv, som
kan betale sig eller kan stå på egne ben.
Her vil jeg påpege, at vi med hensyn til den hval, vi spiser
her, de er meget dyre og kan ikke distribueres til kysten
uden tilskud. Det er det, at der er altså en konkurrence fra
ude fra kommende varer, også fordi de er bilagt med store
tilskud, mælk og svineprodukter nyder store tilskud fra EU og
Danmark. Altså til erhverv, der producer disse. Altså det vi
vil sige, det er, at vi ikke udelukkende kan fokusere på
erhverv, der kan betale sig.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Og nu er det Ole Dorph, Siumut. Så er det Landsstyremedlemmet
for Erhverv efterfølgende.
Ole Dorph, forslagsstiller, Siumut.
Tak. Det er med hensyntagen til, at man kommer ind på penge.
Og så vil jeg godt lige komme med kommentarer på de områder
også.
Med hensyn til støtte til erhvervet, så yder man masser af
tilskud til Grønlands Hjemmestyre. Vi kender alle sammen NUKA
A/S og disse får 76 mio. kr. årligt fra Landskassen. Og man
har også stillet krav til NUKA A/S om at redegøre for til
hvilke formål, man får disse midler og laver noget
planlægning.
Jeg ved ikke om NUKA har fået effektueret dette krav og hvis
ikke så må vi også kræve, fordi nu er der gået et år, at få
færdiggjort denne redegørelse. Og hvis ikke det sker hurtigst
muligt, så få den udarbejdet.
Og med hensyn til at minimere omkostningerne, det kan vi ikke
komme uden om. Så mener jeg, at det er derfor, at der er
behov at få hørt denne redegørelse. Og med hensyn til
debatten om midlerne, så er vi også vidende om, at der blev
uddelt forskellige redegørelser til Landstingsmedlemmerne, i
det der blev nævnt fra redegørelse mht. det offentligt-ejede
virksomheder, de bør også være mere med til dækning af
udgifterne i samfundet.
Og når vi ser på Grønlands Hjemmestyre-ejede selskaber, som
for eksempel …Greenland og med hensyn til dens
soliditet, den er meget, meget høj. Og nu har den måske op
til 700 mio. kr. af likvide midler. Og den har måske lånt og
når vi ser på KNI-Pilersuisoq og så har den også meget stor
soliditet. Den har masser af – flere milliarder i
banken med små renter. Det er lige som om, at disse midler er
placeret, hvor lovgiverne ikke må røre dem. Og jeg mener, at
vi i Landstinget må arbejde for, at disse midler kommer i
arbejde, og at man lader disse midler arbejde, så kan de også
være med til, at du får hjulene til at køre rundt hurtigere.
Og derfor mener jeg, at der er grund til at diskutere disse
midler i fremtiden. Man kom også lidt ind på med hensyn til
hvor lille vores selvforsyning er. Det er fordi vi er så
lille et befolkningsgrundlag. Som sagt, så er der et
virksomhed, som ellers startede produktion af vinduesrammer
og dyre karme. Og så lavede de en redegørelse og sagde. Når
man har startet sådan en virksomhed og når den så har
producerede i nogle år, så vil den have dækket Grønlands
interne behov. Og derfor er der ikke grund til at lave et
apparat i gang, der kun kan producere en uge og så skal vi så
vidt muligt oprette et erhverv, som kan arbejde i et helt år.
Og det er derfor, at vi er alt for få og derfor må til at
føde flere børn. Tak.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Så er det Landsstyremedlemmet for Erhverv.
Johan Lund-Olsen, Landsstyremedlem for
Erhverv, Inuit Ataqatigiit.
Jeg skal ikke forhale, men som sagt så er der stor enighed på
dette område, men med hensyn til Demokraternes ordførerindlæg
i anden ombæring, det er med hensyn til vores tilskud til
vores forskellige virksomheder og det udbytte vi får i den
forbindelse, så skal jeg udtale at med målrettet og mere
konsekvent tilskud, hvor det giver noget afkast, det er vi
skal tilrettelægge fra landsstyrets side. Og jeg mener, at
det er den vej vi skal gå.
’
Vi kan jo også undersøge disse resultatkontrakter. Og hvis vi
så får disse kontakter til de store virksomheder, så om de
vil få større afkast, som vil få større afkast, og kunne opnå
et bedre resultat. Det er disse resultatkontrakter få dem
undersøgt med hensyn til at få dem implementeret. Det vil vi
arbejder for aktivt fra landsstyrets side. Og i den
forbindelse så kan jeg gøre opmærksom på at det første
resultatkontrakt man har forsøgt sig med fra
erhvervsdirektoratet, det har man indgået aftale om til
landbrugsrådet og det er altså det allerførste
resultatkontrakt som vi nu allerede nu er gået i gang med at
undersøge.
Og jeg skal også lige udtale, at det som forslagsstilleren
kom ind på, at et af vores virksomheders soliditet, om
hvordan deres økonomi er og at det i vores iver omkring
erhvervsfremme og udbygning, at de også bør være med i vores
overvejelser. Det er vi også fuldstændig enige i fra
landsstyrets side, og vi er heller ikke blinde for disse
forhold, især med hensyn til Tele Greenland A/S
og KNI Pilersuisoq A/S. Men disse overvejelser pågår stadig i
landsstyret og der er stadig ikke taget nogen egentlig
beslutning med hensyn til de største selskaber, så regner vi
med at vi til nytåret.
Det er i foråret for 2004 med hensyn til at de kan afgive
nogen flere midler til samfundet, det er det vi er i gang med
at få undersøgt og som sagt, så regner vi med at dette
arbejde kan blive færdiggjort inden sommeren 2004, det var
det hele.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Dermed er 113 færdigbehandlet og det er forskellige udvalg og
finansudvalget har hørt forskellige, hvad der skal afgives
midler. Også med hensyn til konto 20.11.53 og jeg kan også
høre, at den videre behandling vil ske i erhvervsudvalget
forinden andenbehandlingen.
Og nu går vi over til punkt 33.
Forslagsstilleren er Isak Davidsen, Siumut. Vær så god.
7. mødedag, onsdag den 12. november 2003, kl.
14:25.
Punkt 33
Forslag til landstingsbeslutning om at Landsstyret
pålægges at oprette en fond, der dækker udgifterne til de
nærmeste familiemedlemmer (forældre, ægtefælle, børn) for
patienter, der er nødt til at blive behandlet i Danmark på
grund af ikke umiddelbart helbredelige sygdomme.
(Isak Davidsen)
Isak Davidsen, forslagsstiller, Siumut.
Det er ikke sjældent her i vort land, at de patienter som
bliver ramt af alvorlige sygdomme bliver psykisk belastet af
problemerne at få noget fra deres familie til at rejse med
under deres behandling udenfor Grønland. Den største
forhindring ligger i det økonomiske.
Der er forskellige kår i kommunerne langs kysten, hvorfor
patienten kan få problemer med at rejse med et familiemedlem,
idet det kommer an på økonomien på det pågældende sted.
Vores lokale kræftforening, Neriuffik afholder årligt
landsdækkende indsamling, men det er ikke kun de kræftsyge
som kan have gavn af de afgivne midler. Der er forholdsvis
mange personer der rejser fra vort land, og det sker i mange
tilfælde, at disse får besked om at de lider af en
uhelbredelig sygdom, uden at de har nogen af deres nærmeste
familiemedlemmer omkring sig. Når det sker er medfølelsen
stor også fordi patienterne under deres behandling har et
stort behov for at have deres familiemedlemmer i den
umiddelbare nærhed.
Ligeledes er man under et stort psykisk pres, når man lider
af en ikke umiddelbar uhelbredelig sygdom. Så længe vi her
ikke har nogen mulighed for at behandle de alvorligt syge
patienter, må Grønlands Landsting tage et initiativ. Derfor
kræver jeg ved fremsættelsen af dette forslag, at man
debattere emnet her grundigt.
Det skal ved et samarbejde mellem landstinget og landsstyret
oprettes en fond som en gang årligt kan have en landsdækkende
indsamling. Oprettelse af sådan en fond er til en vigtig sag,
og jeg mener, at vi alle sammen kan få brug for dette og
dermed skal støtte det.
Til sidst vil jeg nævne, at vi her i landet har foretaget
stor indsamlinger til udlandet. Nu er det på tide, at vi
arbejder for at gavne vort land og dets befolkning.
Tak.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Nu er det Landsstyremedlemmet for Familie og Sundhed med en
besvarelse.
Asii Chemnitz Narup, Landsstyremedlem for
Familie og Sundhed, Inuit Ataqatigiit.
Tak. Der kan ikke være tvivl om, at det er en stor belastning
for patienter når de skal rejse fra deres familie i kortere
eller længere tid for at blive behandlet i Danmark.
Sundhedsvæsenet gør sig derfor store anstrengelser for at
undgå behandlingsophold i udlandet samt for at gøre opholdet
så korte og så behagelige som forholdene tillader det. Det er
i den forbindelse korrekt at sundhedsvæsenet i dag ikke har
økonomisk mulighed for at finansiere de pårørendes
besøgsrejser til Danmark. Undtagelse herfra gøres kun i helt
situationer, når forældre kan ledsage deres syge børn under
et behandlingsophold. Det skal også nævnes at mange
arbejdstagere gennem overenskomst og lignende er sikret besøg
fra deres nærmeste pårørende i de mest alvorlige situationer.
Landsstyret er enige med landstingsmedlem Isak Davidsen i at
det er ønskeligt med en håndsrækning til de familier der er
ramt særlig hårdt, fordi der er tale om livstruende sygdom.
Derfor stiller landsstyret positivt overfor det grundlæggende
i den pågældende problemstilling.
Den foreståede finansieringsmodel må derimod siges at være
meget problematisk. Landsstyret kan ikke som foreslået af
landstingsmedlem Isak Davidsen foranstalte årlige
landsdækkende indsamlinger til finansiering fra offentlige
opgaver. Denne mulighed må være forbeholdt private
organisationer. Derfor kan landsstyret ikke tilslutte sig
beslutningsforslaget i dets nuværende form.
Landsstyret skal ikke lægge skjul på at opbygningen af en
sådan besøgsrejse vil blive en krævende opgave. En økonomiske
holdbar løsning forudsætter at fonden udstyres med en egen
kapital således at rejselegater kan finansieres af fondens
kapitalafkast.
Hvis man anslår at en besøgsrejse i gennemsnit koster
16.000,00 kr. i billetudgifter og at der skal blive råd til
for eksempel 25 rejselegater om året, kræver det et årligt
kapitalafkast på 400.000,00 kr. Ved en årlig rente på
eksempelvis 3,5 % betyder det, at fonden skal råde over en
formue på mere end 11,4 mill. kr. Halvdelen af disse penge
skulle fremskaffes af det grønlandske patientforeninger,
hvilket er en meget stor opgave.
I stedet for at konkurrerer med de private organisationer om
befolkningens frivillige donationer, er landsstyret
indstillet på at yde en eller anden form for støtte til de
organisationer der vil indsamle midler til
familiebesøgsrejser. En sådan fremgangsmåde vil blandt andet
kræve udgiftshjemmel på finansloven. Landsstyret vil opfordre
landstingets familie og sundhedsudvalg samt finansudvalget
til at indgå i drøftelser herom og præsenterer muligheden for
blandt andet Neriuffik og andre interesserede
patientorganisationer.
Indtil en besøgsrejsefond er tilstrækkelig udbygget bør
samfundet arbejder for en optimal udnyttelse af den moderne
kommunikationsteknologi til gavn for patienterne. Landsstyret
kan i den forbindelse oplyse at Tele Greenland A/S på
nuværende tidspunkt arbejder for at indfører et system, hvor
man til lavere takster kan ringe til de enkelte værelser på
det grønlandske patienthjem til Grønland. Man er endvidere
ved at undersøge hvordan internetforbindelser kan anvendes
til transmittering af levende billeder mellem de grønlandske
patienthjem og Grønland.
Med disse ord vil landsstyret anbefale beslutningsforslag til
nærmere behandling i landstingets familie og sundhedsudvalg
samt i finansudvalget.
Tak.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Nu går vi videre til partiordførerne. Det er Enos Lyberth,
Siumut.
Enos Lyberth, ordfører, Siumut.
Til Isak Davidsens forslag har vi følgende bemærkninger til
ovenstående forslag:
Vi er vidende om at spørgsmål der relaterer sig til dette har
været sendt til debat fra denne talerstol i en årrække. Vi
ved også at sådanne spørgsmål for mange familier udgør et
meget følsomt emne.
Vi mener, at forslaget er en overvejelse vær fra Siumut,
hvorfor vi skal anmode om, at landsstyret foretager en
grundig analyse af de økonomiske konsekvenser.
Forinden ønsker vi forslaget drøftet i de relevante udvalg
herunder ønsker vi at overvejning af forslagsstillerens
begrundelser og landsstyrets reaktion herpå. Vi skal således
henvise forslaget til udvalgsbehandling.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Nu er det Agathe Fontain, Inuit Ataqatigiit.
Agathe Fontain, ordfører, Inuit Ataqatigiit.
Forslagsstilleren landstingsmedlem Isak Davidsen har ret i,
at det er vigtigt at en person der er ramt af alvorlige
sygdomme og som må under behandling udenfor landet, har
mulighed for at få følgeskab af deres nærmeste familie. Folk
der bliver ramt af en alvorlig sygdom, de er udover deres
sygdom ofte ramt af psykiske problemer, hvorfor deres behov
for at være sammen med nogen, snakke med nogen og gøre noget
sammen med andre forstærkes, samt deres nærmeste familie.
Ved at et helt og sundt menneske ikke nødvendigvis at være
fysisk rask men derudover også skal være psykisk rask.
Såfremt man er syg i kroppen, kan man lettere blive kureret
såfremt man er psykisk rask. Derfor er vi fra Inuit
Ataqatigiits side også enige i, at vi bør følge forslaget
positivt.
Men med henvisning til landsstyremedlemmets
forelæggelsesnotat fremgår det, at det er meget dyrt at
etablere en fond. Det 11,4 mill. kr. som foreslås sat til
side til formålet er penge som sundhedsvæsenet i forvejen har
hårdt brug for. Derfor bakker vi landsstyret op med deres
synspunkt i at forslaget drøftes indgående landstingets
familie og sundhedsudvalg samt landstingets finansudvalg.
Da realiseringen af forslaget at større arbejde, skal vi
indstille at andenbehandlingen af forslaget først finder sted
til næste samling, således de nævnte udvalg får tid til at
behandle forslaget nøje igennem.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Nu er det Jensine Berthelsen fra Atassut.
Jensine Berthelsen, ordfører, Atassut.
Forslagsstilleren har ret i at vi ikke har et lokalt
behandlingssted for uhelbredelige sygdomme og derfor er der
ikke så få, der er nødt til at rejse udenfor vort land for at
modtage behandling. Nogle af de personer der bliver ramt af
alvorlige sygdomme, restituerer sig heldigvis, men andre må
desværre behandles på grund af ikke umiddelbare helbredelige
sygdomme.
Det er lige så sandt at uhelbredelige syge bliver nødsaget
til at meddele ikke tilstedeværende familie om deres
alvorlige sygdomme og uanset hvor omhyggeligt og nænsomt de
ansatte videregiver meddelelsen om den alvorlige sygdom, så
kan vi klart forestille os hvilken ensomhedsfølelse og afmagt
de ramte må føle.
Atassut forstår derfor udmærket at landstingsmedlemmet Isak
Davidsen stillede forslag om oprettelse af en fond der skal
foranledige hjælp til nære familiemedlemmer der umiddelbart
ikke kan rejse, midler til en rejse.
Atassut er dog enig i landsstyrets opfattelse om dette er en
opgave for private hjælpeorganisationer og Atassut hilser
derfor på landsstyrets udmelding, idet landsstyret er
indstillet på at øge støtte til organisationer der vil være
indstillet på, at foretage indsamlinger til nævnte formål
uden nødvendigvis at konkurrere med eksisterende private
hjælpeorganisationer.
Landsstyret gør opmærksom på, at man i så fald må afsætte
midler til projektet via finansloven. Dette er korrekt, men
Atassut er ikke indstillet på at øge landsstyrets intention
om at lade sagen blive behandlet i landstingets udvalg for
familier og sundhed samt af landstingets finansudvalg. Nævnte
udvalg er ingen forvaltningsenheder og er ingen bevilgende
myndighed. Det her derfor eksempelvis en kompetence til at
forhandle om budgetstørrelsen og eventuelle retningslinier
for den påtænkte fonds etablering.
Atassut er derfor af den opfattelse, at nævnte udvalg kun kan
undersøge muligheder og kan give landsstyret mandat til at
konfererer med Neriuffik og patientforeninger samt andre
interesseorganisationer. Landsstyret kan efter disse samtaler
fremlægge ansøgning om midler til landstinget.
Med disse bemærkninger skal Atassut anbefale, at sagen bliver
genstand for behandling både i landstingets udvalg for
familie og sundheds samt landstingets finansudvalg med
henblik på afgivelse af et mandat.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Nu er der Marie Fleischer fra Demokraterne.
Marie Fleischer, ordfører, Demokraterne.
Vi er i dag på grund af manglende faciliteter og personale
til helbredelse af ikke umiddelbart helbredelige sygdomme
nødsaget til at sende patienter til Danmark.
Det er beklageligt at de syge ikke kan behandles i deres
hjemland, idet de skal væk fra deres familier og vante
omgivelser for at behandles. Sådan er det endnu engang som
landet ligger.
Vi er fra Demokraterne derfor enige med forslagsstilleren
landstingsmedlem Isak Davidsen i som påpeget, at dette er
noget vi skal have behandlet grundigt. Vores sundhedssektor i
dag er så udgiftsbelastet med bare at få tingene til at køre
nogenlunde optimalt, derfor må vi fra Demokraterne give
landsstyremedlem for familie og sundhed Asii C. Narup ret i,
da hun udtale, at det er de private organisationers opgave at
foranstalte årlige landsdækkende indsamlinger til
finansiering af eventuelle familiemedlemmers rejse.
Det er glædeligt at patientorganisationen Neriuffik årligt
afholder landsdækkende indsamling og det kunne være
interessant, at opfordre dem til at udvide deres
patientorganisation. Det skal dog lige nævnes at Demokraterne
ikke vil være med til at tvinge forskellige organisationer,
der er startet af egen fri initiativ.
Det der udspringer fra den enkelte til at støtte op om en sag
vedkommende støtter Demokraterne fuldt fast på. Demokraterne
ser med forundring et aktieselskab frie initiativ nævnes af
landsstyremedlemmet som det var et tiltage fra landsstyrets
side. Det er dog yderst glædeligt, at Tele Greenland A/S
arbejder på indførelse af lavere takster til de berørte og
endvidere er ved at undersøge om det er muligt at indfører
transmittering af levende billeder via internetbilleder fra
grønlandske patienthjem og Grønland. Det vil i værste fald
være bedre end ingenting.
Med hensyn til landsdækkende indsamlinger vil vi fra
Demokraterne spørge landsstyret om de ikke kunne overveje, at
indbetalinger til organisationer kunne gøres
fradragsberettigede.
Med disse bemærkninger vil vi fra Demokraterne holde os
tilbageholdende med hensyn til forslaget i den forelæggende
form, men Demokraterne tager meget positivt imod landsstyret
udmelding om, at de vil øge støtte til organisationer der
indsamler penge til familiebesøgsrejser.
Vi håber således, at der i den nærmeste fremtid, at der er
nogen der vil tage denne opfordring op.
Tak.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Og nu er det Anthon Frederiksen fra Kandidatforbundet.
Anthon Frederiksen, ordfører,
Kandidatforbundet.
Tak.
Efter en gennemgang af landstingsmedlem Isak Davidsens
forslag, har jeg på vegne af Kandidatforbundet følgende
bemærkninger:
Under forårssamlingen stillede jeg en forespørgsel til
landsstyret som minder meget om nærværende forslag. Mit
forslag indeholdt spørgsmål der gik ud på, at nære
familiemedlemmer for patienter der ikke kan behandles her og
som er nødt til at blive behandlet i Danmark på grund af ikke
umiddelbart helbredelig sygdom får tilskud til rejseudgifter.
Landsstyret henviste i deres svar dengang til kommunernes
mulighed for at give tilskud, men forslagsstilleren gør
allerede i sit forslag opmærksom på, at nære
familiemedlemmers ønsker umiddelbart ikke kan indfries på
grund af kommunernes alt for forskellige muligheder og
økonomiske formåen.
Der skal ikke herske nogen tvivl om, at problemet er meget
væsentligt for det nære familiemedlemmer og for de syge, idet
arbejdsløn og dermed i højere grad økonomien bliver berørt,
når den syges kone eller ægtefælle tager på rejse.
Man skal også tænke på eventuelle problemer med hensyn til
indfrielse med hensyn til faste udgifter i forbindelse med
økonomiske forpligtelser. Af andre problemstillinger kan
nævnes, men nævnte problem er i forvejen meget væsentlig.
Selvom landsstyret giver afslag, skal jeg stærkt anbefale at
udvalget for familie og sundhed samt udvalget for finanser,
altså finansudvalget undersøger eventuelle muligheder for at
etablere hjælp til syge og familiemedlemmer der bliver ramt.
Med disse bemærkninger skal jeg anbefale at punktet inden
andenbehandlingen bliver genstand for servicebehandling både
i landstingets udvalg for familie og sundhed samt
landstingets finansudvalg.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Så er det forslagsstilleren Isak Davidsen, Siumut.
Isak Davidsen, forslagsstiller, Siumut.
Tak. Først med hensyn til landsstyremedlemmets og partiernes
besvarelse. Der er få som jeg vil kommentere.
Men Atassuts ordførerindlæg og da deres bemærkninger er meget
tæt på min mening, er jeg glad for, at med hensyn til når den
bliver sendt til udvalgene, så kan der ikke tages beslutning
i udvalget, men der vil blot komme nogen indstillinger
derfra. Det er ikke korrekt.
Og næsten tilsvarende så er det partiernes og
Kandidatforbundet at de har næsten tilsvarende besvarelser,
det er også meget taknemmeligt også med hensyn til dem der
har opblevet sådanne.
Jeg vil komme med nogen besvarelser, at når man snakker om
noget der rammer samfundet stærkt og som man snakker om meget
følsomme emner, at samfundets vilkår bliver forbedret, så er
landsstyremedlemmets besvarelse desværre ikke hensigtsmæssig
som forslagsstiller.
Og jeg skal ikke undlade at nævne Lars Karl Jensen og Olga
Poulsens forslag netop vedrørende dette emne for dengang
sagde landstinget til landsstyret at disse skal tage og
arbejde aktivt for forslaget. Men desværre er landstingets
opfordring til landsstyret aldrig blevet realiseret og derfor
mener jeg, at det er på tide, at de får realiseret
dette.
Når man har uhelbredelig sygdom og når man har
følelsesmæssige problemer, når man er langt væk fra familien,
så kan det ikke blot vurderes økonomisk, fordi i landsstyrets
besvarelse, står der, at man vil lave noget med hensyn til at
få billiggjort telefonforbindelse, men med hensyn til at man
kan også undersøge internet i forbindelse med transmittering
af levende billeder. Det får man undersøgt. Det skal jeg
udtale, at når man kan se familiemedlemmer i levende billeder
selvom det koster, så kan det ikke erstatte den nærhed man
har, det vil blot gøre patienten endnu mere syg.
Og jeg er fuldstændig enig om at landsstyret ikke kan stå for
indsamlingen af landsstyremedlemmer. Men landsstyret burde
have set på, at når de kan yde støtte til de
hjælpeorganisationer der laver indsamlinger, det er jo det
kravet går ud på, at yde tilskud uden af nævne nogle store
midler til dem der giver støtte til patienterne.
For hvis de giver så vil man ellers begrænse samfundets
udgifter og når organisationen Neriuffik allerede har så
store opgaver, så regner jeg ikke med, at den vil påtage
sådan påduttet opgave for hvilket som helst arbejde der
igangsættes, så kan man bedst muligt få det ved bedst mulig
planlægning. Her kan man heller ikke komme udenom en bedre
strukturering og jeg regner også med, at der er mange der
frivilligt vil arbejde for det, derfor vil jeg gerne opfordre
landsstyret at overveje følgende til andenbehandling, at man
med hensyn til de mange seminarer og konferencer, at man yder
støtte til hjælpeorganisationerne.
Afslutningsvis så vil jeg gerne ønsker udvalget gode
overvejelser, lad dem beholde overvejelsen om hvilken
som støtte giver tryghed, fordi de som mange børn og
familier har levet dårligt af, det må landstinget også være
behjælpelige med at få afhjulpet.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Så er der landsstyremedlemmet for Sundhed og Familie.
Asii Chemnitz Narup, Landsstyremedlem for
Familie og Sundhed, Inuit Ataqatigiit.
Jeg vil også gerne takke til forslagsstilleren og partiernes
ordfører samt til Kandidatforbundet.
Med hensyn til de enkelte ordføreres indlæg vil jeg gerne
lige fremkomme med følgende kommentarer:
Ja, nogle af ordførerne har sagt, at vi ikke kan komme udenom
at vi må sende patienter til udlandet, her tænker vi på
Danmark. Det Atassut sagde er også at disse patienter kan
ikke ses ikke at være for. Statistisk set så har vi i året
2002 er 602 sendt til Danmark og dertil har man brugt 39
rejseledsagere.
Derudover så er der 109 personer der er sendt til Danmark med
116 rejseledsagere, det er altså ikke kun enkelte forældre
der har været med. Derudover så er der 25 akutte patienter
som måtte sendes. Dertil har man brugt 9 rejseledsager,
familiemedlemmer samt 30 ansatte indenfor sundhedsvæsenet.
Det er altså ca. 750 personer som tog af sted til Danmark for
blive behandlet. Idet vi ikke kan sige det er hvor mange af
dem har uhelbredelige sygdomme, det kan ikke umiddelbart ses,
men når vi ser på denne statistik, så viser det sig, at
selvom sundhedsvæsenet ikke har mange penge af rutte med, så
finder sundhedsvæsentligt at også de alvorligt syge får en
ledsagelse fra deres familiemedlemmer.
Og med hensyn til børnene, at man har en rejseledsager og i
nogle tilfælde ikke kun den ene forældre. Således er
forholdene, og tilstanden er ikke tilfredsstillende. Vi vil
også meget gerne have bedre forhold for vore patienter.
Anthon Frederiksen fra Kandidatforbundet kom ind på og
henviste til en besvarelse fra det daværende
landsstyremedlem, hvor man har påstået at enkelte kommuner
har haft mulighed for at yde tilskud for de familier der skal
have besøg af deres nære familiemedlemmer.
Med hensyn til disse besøgsrejser, så er det de enkelte
kommuners myndighed hvordan serviceringen skal være med
hensyn til disse patienter. Derfor kan vi direkte fra vores
landsstyreområde pålægge dem hvornår de skal betale for disse
rejser. Også har vi ikke kendskab til hvor store beløb, det
bruges i de enkelte kommuner. Men vi er bekendt med at da
kommunerne er meget velvillige med at yde tilskud i
forbindelse med disse ansøgninger og at kommunerne selvom
deres økonomi er stram er villige til at betale for disse
rejser, således er forholdene.
Marie Fleischer fra Demokraterne, vi er helt enige i dig i at
vi kan forbedre telefonforbindelser og andre former for
kommunikation også fordi det er meget billigere, og disse
muligheder er bedre i forhold til i dag. Det er glædeligt at
Tele Greenland også har vist viljen til et samarbejde for at
nedbringe disse takster. Selvfølgelig bliver det bedst hvis
man kan snakke sammen ansigt til ansigt, ikke mindst med
hensyn til de tilstande man har indenfor, hvor man har
følelserne med. Men ved at nedsætte priserne får vi bedre
muligheder og vi vil hilse disse forbedringer velkommen fra
landsstyret.
Det kan da godt være at jeg har fremsat noget misvisende,
vore visioner er at landsstyret og landstinget ikke
umiddelbart kan starte med at indsamle sine initiativer og
sætte penge af til disse indsamlinger, men vi er bekendte med
at Neriuffik, Kræftens Bekæmpelse har haft årlige
indsamlinger. Så forestiller vi os, at der findes mange
mennesker som umiddelbart ikke kan støttes af det offentlige,
således at hvis disse organisationer har viljen til at hjælpe
andre, vil landsstyret være parat med at øge tilsvarende
beløb som er blevet indsamlet.
Derfor kan der tværdirektoralt være et budgetarbejde, hvis vi
siger, at hvis skal have 25 rejseledsagere, så skal denne
fond indeholde 11 mill. kr. og så er der renten på 400.000,00
kr. så kan disse ved at lade de 25 personer rejse. Og vi
opfordre til og inviterer til at familie og sundhedsudvalget
og finansudvalget i samråd med os laver en undersøgelse,
måske er vores model ubrugelig, måske findes der andre
modeller, som er mere interessante og brugbare.
Inuit Ataqatigiit sagde også helt rigtigt, at landstingets
forskellige udvalg ikke kan optage forhandlinger på vegne af
landsstyret, men vi finder det væsentligt, at de forskellige
medlemmer i de forskellige udvalg har i samråd med vores
ting, således at vi bruger de forskellige former for
generelle samarbejdsformer. Også for at kunne afdække hvor
store beløb vi eventuelt kan bruge i denne sammenhæng. Sådan
er vore visioner og jeg finder det væsentlig, at de
forskellige medlemmer i de forskellige udvalg har i samråd
også tænker over tingene således, at vi bruger de forskellige
former for generel samarbejdsformer. Også for at kunne
afdække hvor store beløb vi evt. kan bruge i denne
sammenhæng.
Sådan er vore visioner og jeg finder det væsentlig og
fastholder at disse to nævnte udvalg samarbejder med
Landsstyret.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Så er det Agathe Fontain, Inuit Ataqatigiit.
Og efterfølgende Anthon Frederiksen, Kandidatforbundet.
Agathe Fontain, ordfører, Inuit Ataqatigiit.
Jeg mener at vi alle sammen er blevet enige om at vi bør gøre
noget. Om hvordan med hensyn til at få realiseret
forslagsstillerens forslag, fordi vi er vidner om at vi alle
sammen kan blive ramt.
At samtlige ramte får mulighed for at kunne rejse
Det er derfor vi fra Inuit Ataqatigiit har ønsket at den
bliver behandlet i udvalget for Familier og sundhed og kommer
med nogle indstillinger og derfor vil jeg også gerne godkende
at det også bliver behandlet i Finansudvalget.
Fordi man ved udvalgsbehandling så kan man opnå at
samtlige partier kan fremsætte deres egne initiativer og
dermed kan komme med henstillinger til deres egne
målsætninger.
Fordi vi kan se i beregningerne så er det kun alene 25
personers og deres udgifter til rejse, det vil være på 11,4
millioner kroner.
Det er så kun 25 personers rejseudgifter der vil blive
dækket. Vi ved godt at det ikke kun rejseudgifter man har
udgifter til ud over billetprisen i dag.
Så med hensyn til grønlænderhjemmet i Brønshøj - så er det
også meget dyrt at bo der - ud over rejseomkostningerne, og
hvis man også skal dække dette, så vil man have midler over
disse 11,4 millioner kroner i en fond – derfor må vi
alle sammen gøre noget ved dette problem.
Idet at Landsstyremedlemmet sagde at det var 164 der har
været ledsagere og derover så er der nogle der kan få tilskud
fra fonden. Og det er så det vi snakkede om.
Derfor må vi lave nogle ekstra ordinært, fordi vi vil gerne
oprette en fond, der har masser af midler. Fordi 25 personer
årligt, det er kun meget lille del af dem der har behov for
at kunne rejse med.
Derfor lad os finde noget så vi kan lave noget
ekstraordinært, og fremkomme med ønske om at få oprettet et
særskilt fond.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Nu er det Anthon Frederiksen, Kandidatforbundet der har ordet
og efterfølgende Jensine Berthelsen, Atassut.
Anthon Frederiksen, ordfører,
Kandidatforbundet.
Det er korrekt at vi Landstingsmedlemmer vil være med til at
afhjælpe hvordan problemet vil blive afhjulpet og komme med
vores meninger.
Det som Landsstyremedlemmet sagde at man i forbindelse med
oprettelse af fond, som f.eks. skal have 11,4 millioner
kroner, hvis man skal sende 25 personer om året.
Det er et meget alvorligt mål som vi skal prøve på at opnå.
Så kan man også regne med når man får oprettet de få personer
man årligt kan lade rejse.
De tal er blevet fremsat med hensyn til de tal hun nævnte fra
2000 så kan vi se, at de syge og dem der har behov
patientevakuering det er 742, derudover så er der både
familier og forældre til syge, samt sundhedspersonale, så er
der tale om 185 ledsager man har haft.
Der er ikke forunderligt og der er heller ingen grund til
forundring, at når der er tale om så store rejseaktivitet og
når det er så dyrt, de når bliver betalt så er der masser
udgifter til sundhedsvæsenet.
Derfor med hensyn til de forskellige politiske mål, om man
har nogle overvejelser til fremtiden.
Derfor er det ønskeligt at få at vide hvad det er - idet
større behandling i Grønland.
Der er bl.a. det som man ved udbygning af regionalsygehuse
kan opnå. Idet man i Grønland ellers kan blive behandlet uden
at komme væk fra hjemlandet.
Jeg mener at det er bedre end at prøve på end at indsamle de
11, 4 millioner kroner og det er bedre at få udbygget
regionalsygehusene. Ellers bruge disse midler til udbygning
af regionalsygehuse og indkaldelse af speciellæger og til
behandling af vores syge.
Fordi vi er vidner om at en syg der bliver sendt til Danmark
- så er der også nogle der aldrig har været i Danmark og som
kan have sproglige problemer.
Og ikke mindst med hensyn til det patienthotel, den bliver
benævnt at den er beliggende til meget tæt til en motorvej.
Og derfor er det meget utryg givende for patienter der aldrig
har følt sådan noget, fordi man hører bil larm døgnet rundt
og andre ting man skal prøve på at vænne sig til. Det går
hårdt over den syge.
Og derfor vil jeg opfordre indtrængende til, at med hensyn
til regionalsygehus planlægninger og hvilke overvejelser
Landsstyret har, så vil det være godt at høre hvad deres
intentioner er.
Fordi en del af disse mange rejseudgifter ellers kan bruges
til behandling, hvis og såfremt man kan stå for behandling i
Grønland i større omfang.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Så er det Jensine Berthelsen, Atassut og efterfølgende Isak
Davidsen, Siumut.
Jensine Berthelsen, ordfører, Atassut.
Det er godt at børn, at selvom man ikke har nogen midler, at
sundhedsvæsenet sådan umiddelbart behandler dem disse - og
prioriterer dem højt, det er også taknemmeligt.
Med hensyn til de kommuner der ikke har mulighed for at have
større omkostninger, uanset hvor stor lyst de har. At de nære
familier kan ledsage de syge, er de nødsaget til give afslag
på baggrund af deres dårlige økonomi og de ikke kan afgive
nogen midler.
Derfor regner vi med at hensyn til det her forslaget –
så må man gøre noget fra centralt hold.
Der er derfor med hensyn til at man fra Atassut tyr siger sig
til - i gåseøjne til udvalgene.
Og at det så er Landsstyret der vil gøre det og vi finder
det. Ligesom Siumut og os mener og jeg citerer; da vi finder
dette spørgsmål interessant fra Siumut, så ønsker vi at disse
overvejelser vil blive tilført Landsstyret til behandling.
Fordi udvalgene jo ikke er store administrative enheder.
Her opfordrer man udvalgene andre patient organisationer,
Neriuffik og få dem indkaldt at have en dialog omkring de
faktiske forhold.
Landsstyret har ressourcer til at have administrative
samtaler med patient foreninger ikke kun ty til udvalgene.
Således at man hurtigere kan tage beslutninger i stedet for
politiske dialoger, men at man snarest muligt baner vej for
at få dette løst.
Også fordi med hensyn til de berørte patienter så fastholder
vi fra Atassut at det hurtigere kan blive realiseret.
Derfor er vi også glade for at man har samme opfordring fra
Siumut side og vi regner så med at den mandat som vi alle
sammen er enige om vil til Landsstyret, at vi uden at skændes
om - giver støtte til forslagsstillerens forslag. Det er den
intention vi har herfra, og det er derfor Landsstyret arbejde
og hvis de vil fremsætte forskellige modeller til Landstinget
dem vil vi afvente med spænding.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Næste taler er det Isak Davidsen, Siumut forslagsstilleren,
og næste er Asii Chemnitz Narup, Landsstyremedlem for Familie
og Sundhed, Inuit Ataqatigiit.
Isak Davidsen, forslagsstiller, Siumut.
Ja, så dyr t kan forslagene være. Som forslagene ellers kan
støttes med hvor man blot giver afslag på dem. Og jeg mener
det bør være meget opdragende for Landstinget. Der er også
andre tidligere Landstingsmedlemmer der har stillet forslag.
Hvis og såfremt sådanne forslag har været behandlet
velvilligt og positivt. Så kan vi ellers ikke se at vi skal
bruge masser af midler, så få det realiseret.
Hvis og såfremt man har lavet nogle planlægninger siden
dengang, så kan man eller regne med at opgaven vil gå i gang.
Fordi man ikke kan regne med at kan oprette sådant et Fond i
løbet af et år. Man kan måske bruge fem til ti år for at
indsamle disse midler.
Og derfor vil jeg gerne ønske at man i fremtiden og at
Landsstyret og at Landstingsmedlemmer bør være mere
opmærksomme på ikke kun smide forslagene.
Fordi de kommer frem og det bliver mere fordyrende
efterfølgende.
Derfor vil jeg sige tak til støtte til Landsstyret og
Landstingsmedlemmer har gjort. Jeg håber så på at man vil
overveje og tage beslutninger om, at der således træder i
kraft.
Tak.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Så er det Landsstyremedlemmet.
Asii Chemnitz Narup, Landsstyremedlem for
Familie og Sundhed, Inuit Ataqatigiit.
Først er det forslagsstilleren Isak Davidsen, Atassut der
skal jeg udtale, at vi selvfølgelig kikker tilbage til evige
tider og tager frem dette tidlige Landstingsmedlem. Det kan
vi selvfølgelig gøre over for dem.
Nyvurdere og hvad skal så opnås.
Det er uden for den stade vi er nået.
Og vi tager sådanne nogle vurderinger, også fordi vi mener at
man bør lave nogle seriøse undersøgelser med hensyn til
oprettelse af sådan en Fond.
Gad vide hvor mange midler der så er tale. Det er eksempel vi
skal ikke skjule - at der er behov for masser af midler til
denne Fond.
Og for at få belyst det realistiske forhold de skal vi kunne
diskutere.
Og derfor fastholder jeg, at jeg mener at det er bedre end
forkastelse, at man har viljen til at gøre noget, så må man
finde noget vi kan samarbejde om.
Og med hensyn til de ledsagere der ikke rejser, hvad kan man
så gøre.
Fordi vi finder det også vigtigt fra Landsstyret, at der er
nogle hjælpeorganisationer der hjælper de syge
Vi håber så på at det vil være en opmuntring til disse, fordi
vi kan at I se kan arbejder og at vi så indsamler midler til
bestemte formål så er vi også være parate til at yde midler.
Men man skal jo finde forskellige modeller og det er derfor
vi laver en håndsrækning til samarbejde.
På den anden side er jeg også forundret over, at når der er
debat at vi så tager sagen til os i Landsstyret - så plejer
man at sige at vi Landstinget gerne vil være med i
samarbejdet. Vi vil gerne være med og vi vil være
medansvarlige, og derfor at man bruger denne ondt så har vi
lysten til dette udvalg.
Og lad os med hensyn til det relevante 2 udvalg, lad os have
et samarbejde med dem.
Det er den arbejdsform jeg ellers vil bruge. Men selvfølgelig
hvis Landstinget er uinteresseret, ikke vil støtte så kan jeg
ikke få dem på duttet.
Hvis man skal sige at jeg skal tage arbejdet med hjem, så vil
jeg nok tage det med hjem.
Jeg har forstået lidt anderledes til det der blev fremsat fra
Siumut, fordi jeg mener at Siumut også ønsker at sagen bliver
behandlet, i disse 2 udvalg som vil jeg gerne vil indstille
til.
Men vi skal høre mødelederen vurdering om hvortil denne sag
kan sendes til.
Med hensyn til Anthon Frederiksen, Kandidatforbundet spurgte
om og efterlyser hvilken visioner Landsstyret har med hensyn
til udbygning af regionale sygehuse og udbygning.
Jeg skal blot udtale ligesom jeg har nævnt det i min
forelæggelse eller svarnotat at man så vidt muligt så er det
hensigten at så vidt muligt de aller færreste skal sendes til
udlandet til behandling.
Men vi må jo erkende de alle vi har sendt 742 til behandling
til udlandet. Også fordi de skal have mulighed for blive
undersøgt nøje i hightech sygehus. Så længe forholdene
er sådanne.
Med hensyn til Regionalsygehuse i Nord - Midt og Sydgrønland,
så bliver de udbygget.
Ilulissat sygehus har fået gode muligheder til kirurgi og
derfor med hensyn til at faglærte læger kan komme til
Ilulissat og lave nogle operationer.
Det er sådanne overvejelser vi har med hensyn til brug af
Regionalsygehuse.
At forinden denne samling så vil jeg give tilsagn om at jeg
vil komme med mere uddybende redegørelse, også fordi vi
allerede har drøftet dette sammen med medarbejderne i
Direktoratet.
Og uden diskussion så vil redegørelsen er blevet omdelt.
Her er det jo målsætninger og hensigter udbygning og ikke
mindst hvordan og hvortil midlerne bliver brugt
Tak.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Så er der Marie Fleischer, Demokraterne og efterfølgende
Jensine Berthelsen, Atassut.
Marie Fleischer, ordfører, Demokraterne.
Med hensyn til Air Greenland så vil den indføre et Patient
fly.
Er man vidner om hvor stor et fly der er tale om.
For det kan jo også være at patient flyet kan være med til at
tage familien med, når den skal tage den syge.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Og det vi snakker om, er et fast emne, så skal vi henvise;
Og det er den nære families ledsager rejser og det er
betaling af disse.
Og den næste er Jensine Berthelsen, Atassut, for en kort
bemærkning da det er for tredje gang, to minutter.
Jensine Berthelsen, ordfører, Atassut.
Tak.
Det er beklageligt, at høre at vi er blevet misforstået. Vi
har ikke sagt noget der kan være til gene for intentionerne.
Med hensyn til de forskellige
arbejdsformer i de forskellige udvalg.
Landsstyret har fået pålagt at en megen fin opgave. Det er
derfor vi opfordrer til at I ikke skal tage modtage opgaven
og være positive. Også fremsætte nogen forskellige modeller
for de forskellige udvalg.
Ja skal optage opgaven til Jer også fremsætte nogle over for
de forskellige udvalg. Så vil vi tage det op i de forskellige
udvalg.
Denne form for samarbejde. I kan også være ineffektive, det
skal ikke være til hindring for at i fortsætter med arbejdet.
Ja vi ser frem til jeres kommende arbejde i de forskellige
muligheder i undersøger.
Jeres evt. samarbejde med de enkelte kommuner. Vi kan nævnte
forskellige muligheder til samarbejde.
Sagen Punktet skal jo overgå til udvalget så vil vi give et
mandat til Landsstyret, således at vi også kan lave input til
de forskellige udvalg.
Det er vi interesseret i
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Så er det Doris Jakobsen, Siumut uden for partiordførerne.
Og jeg skal her præcisere at der er stor enighed her i salen,
at vi ligesom skal være påpasselige med hvad vi siger.
Doris Jakobsen, Siumut.
Ja, der er bred enighed om emnet. Det indrømmer vi. Ja vi har
ingen divergerende meninger om forslaget.
Med hensyn til de patienter som måtte have ledsagelse fra
deres familiemedlemmer.
Der er ingen der har sagt det imod.
Vi er også enige om at disse der absolut skal til behandling,
det er derfor jeg mener at samtlige Partier og
Kandidatforbundet er enige om at sagen overgår til
udvalgsbehandling.
Udvalget for Familier og Sundhed holder møde hver tirsdag. Og
vi holder møder med korte intervaller og jeg mener god tid
til at holde møder om forslaget. Og hvilke indstillinger vi
evt. fremkommer med til Landsstyret.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Der er ingen der har bedt om ordet.
Nu er det Landsstyremedlem for Familier og Sundhed.
Asii Chemnitz Narup, Landsstyremedlem for
Familie og Sundhed, Inuit Ataqatigiit.
Marie Fleischer, Demokraterne havde en dertil spørgsmål; det
er midler inden for sundhedsområdet på 860 millioner kroner
ca.
12 % af disse bruges til patienttransporter.
Jeg er ellers bekendt med at vi har hårdt brug for alle disse
midler, og for at nytteværdien af disse midler så laver vi en
undersøgelse hvordan vi kan forbedre brugen af disse midler.
Så er der en dialog i gang med de forskellige flyselskaber.
Hvordan patienttransporter kan billiggøres og bedres.
Indtil foråret vil der foregå disse undersøgelser. Når
vurderingen kommer så vil vi efterfølgende kan fremsætte et
forslag for eventuelt om alternative muligheder.
Tak.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Hermed er Punkt 33 afsluttet.
På baggrund af de faldne bemærkninger fra Partierne og
Kandidatforbundet, så går Punktet til udvalgsbehandling for
Udvalget og Sundhed og Familier., og evt. andre udvalg efter
behov.
Nu har vi Punkt 87.
7. mødedag, onsdag den 12. november 2003, kl.
14:24.
Punkt 87
Forslag til landstingsbeslutning om at Landsstyret
pålægges at ændre de nuværende regler for transport af
produkter, således at disse alene skal gælde for transport
via Royal Arctic Line A/S, for på denne måde også at kunne
yde tilskud til luftfragt for destinationer som ikke kan få
skibsanløb året rundt.
(Ane Hansen)
Ane Hansen, forslagsstiller, Inuit
Ataqatigiit.
Ja, i henhold til paragraf 32 i Landstingets forretningsorden
har jeg følgende beslutningsforslag.
Forslag til landstingsbeslutning om at Landsstyret pålægges
at ændre det nuværende - transport af produkter. Således at
disse ikke alene skal gælde for transport via Royal Arctic
Line A/S, for på denne måde også at kunne yde tilskud til
luftfragt, for destinationer som ikke kan få skibsanløb året
rundt.
Landstinget støtter generelt vores bestræbelser om at vi selv
forsørger os med vores mangeartede livsfornødenheder.
Landets store udstrækning sætter grænser for at vi selv kunne
forsyne os med fremmed artede fangst dyr, som fanges i
forskellige regioner.
Her tænker jeg på Hvalroser, Isbjørne kød samt Hvidfisk og
Narhvals mattak, der hvor vi har og fanger disse ressourcer
er der islæg i store del af året.
Mens fangsten er frisk og efterspørgslen andre steder i
lysten er stor - udnyttes dette ikke som ellers kunne være
til gavn for fangerne i Qaanaaq, Illoqqortoormiut og
Ammassalik områderne.
Den største forhindring er lufttransport omkostningerne som
er for høje.
Som eksempel for at sende 2 kilo kød til andre steder i
kysten, koster det f.eks. 400,00 kroner fra Siorapaluk.
I dag gives der tilskud på 5,4 millioner kroner til transport
udgifter gennem Bevillingskonto 641007.
Som jeg tidligere har sagt så bevilges der kun tilskud til
skibstransport, gennem en ansøgning.
Hermed foreslår jeg at der gives tilskud til lufttransport
udgifterne af produkterne til de førnævnte kommuner af deres
produkter.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Nu er det Landsstyremedlem for Erhverv, og Arbejdsmarked og
der kommer med en besvarelse.
Johan Lund Olsen, Landsstyremedlem for
Erhverv og Landbrug, Inuit Ataqatigiit.
Tak.
Den selektive fragtstøtte er i Landsstyrets fremlagte forslag
til Landstinget finanslov for 2004, slået sammen med andre
tilskudsordninger på hovedkonto: 641016.
Som det fremgår af budgetbidraget reduceres budgettet for den
selektive fragtstøtte fra 1. januar 2004.
Fra 5 millioner 400.000 kroner i 2003.
Til 4 millioner 245.000 kroner millioner i 2004.
Landsstyret har samtidig foreslået en nedsættelse fra det
nugældende 55 % til 40 % i fragtstøtte.
Det er Landsstyret generelle synspunkt støtte - for ikke at
blive en sovepude bør være under 50 %.
Således at man selv skal bidrage med mere, end hvad støtten
udgør.
En sådan støtte ordning kommer til mere at være en hjælp til
selvhjælp, end en bevarende støtte uden udvikling.
Forslagsstilleren har ønsket støtte til omkostninger til
luftfragt af produkter af specielle fangst dyr. Således at
fangsten kan fordeles i Grønland, mens den er frisk og ikke
skal afvente skibslejlighed efter is lægs perioden.
Det skal påpeges at der i forslaget er henvist til Hvalroser,
Isbjørne kød samt Hvidfisk og Narhvals mattak.
Landsstyret er principielt enig med forslagsstilleren heri,
blot det sikres at en afsætning af de omtalte produkter
opfylder de veterinære regler, og i øvrigt sker økologisk
bæredygtig grundlag.
Det er Landsstyret at støtte ordninger i princippet bør være
generel karakter.
Men at der samtidig bør udvises en fleksibilitet specielt i
forhold til de arter forslagsstilleren peger på. Og som der
er stor efterspørgsel om på rundt omkring på kysten.
Det er vel også kunne understøtte udviklingsmulighederne for
fangererhvervet.
Når det er sagt er jeg enig med forslagsstilleren i, at de
efter de forelæggende oplysninger er meget dyrt at sende 2
kilo kød for 400 kroner.
Nu kunne man tænke sig at i der forbindelse med en
produktionsvirksomhed organiserede salg af varer - kunne
forhandles en anden pris, igennem med eksempelvis Air
Greenland A/S.
Såfremt dette selskab samtidig kunne se en interesse i evt.
udnyttelse af en ledig kapacitet på ruter, hvor der ikke er
så stor belastning.
Det har altid været således mellem private parter, at der har
kunnet opnås en hensigtsmæssig ordning såfremt begge parter
kan se en fordel i det.
Dette generelle princip bør også kunne finde anvendelse her.
Det er Landsstyret således håb at der direkte mellem
aktørerne her på markedet vil kunne findes fleksible
løsninger, der kan medvirke til at løse de af
forslagsstilleren påpegede problem.
Landsstyret anbefaler derfor at forslaget inden anden
behandling videre gives til de relevante Landstings udvalg
til nærmere vurdering med henblik på at sikre hvordan og
hvorledes en selektiv fragtstøtte på nævnte dyrearter kan
struktureres fremover.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Vi får over til Partiordførerne først er det Jens Napaattoq,
Siumut.
Jens Napaattoq, ordfører, Siumut
Vi har fra Siumut følgende bemærkninger til Landsstyremedlem
Ane Hansen, Inuit Ataqatigiit forslag til
landstingsbeslutning.
Grundlæggende er vi enige i forslaget at det gennem en
tilskudsordning skal gøres mulig, at transport af Hvalroser,
Isbjørne kød samt Hvidfisk og Narhvals mattak fra Qaanaaq,
Illoqqortoormiut og Tasiilaq til hjemmemarkedet som
luftfragt.
Derfor glæder det os at Landsstyret har været i mødekommende
og har ønsket forslaget henvist til videre Udvalgsarbejde.
Vi vil bruge denne lejlighed til i udvalget at kulegrave
spørgsmålet om forsvarlig bæredygtig og landsdækkende
anvendelse af vort lands levende ressourcer.
Hvor spørgsmålet om transport udgifter i høj grad er aktuel.
Jeg ved at det på mange måder kan være at
administrationsmæssigt forhindringsløb at fordele goderne
ligeligt over hele landet.
Hvorfor vi vil anmode Direktoratet for Erhverv og Landbrug om
at udarbejde en redegørelse; ikke alene om prispolitikken,
men også det administrative knaster der kan forhindre en
sådan fordeling.
Vi er i Siumut ikke i tvivl om at en større adgang til et
landsdækkende forhandlingsnetværk vil medføre et bedre
økonomisk udkomme ikke mindst for fangerne.
Oveni i en øget udnyttelse af vore egne råvarer kunne skabes
ved en tilpasning af lovgivningen på dette område.
Lad os benytte denne lejlighed til at opfordre Landsstyret
til fortsat at kikke nærmere på omstændigheder omkring den 5
kilos grænse som er gældende for forsendelse af grønlandske
madvarer til Danmark.
Denne begrænsning er fatal for de grønlandske huse i Danmark,
ligesom den rammer mange grønlændere der bor i Danmark.
Vi vil med disse korte bemærkninger anbefale at forslaget
henvises til det relevante udvalg.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Den næste er Vilhelm Kristiansen, Inuit Ataqatigiit
Vilhelm Kristiansen, ordfører, Inuit
Ataqatigiit.
Landsstyremedlem Ane Hansen, Inuit Ataqatigiit, har med dette
forslået at tilskud til fragt der hidtil kun er blevet til
skibsfragten via Royal Arctic Line A/S, nu også gøres
tilgængeligt lufttrafikken.
For så vidt angår de lokaliteter i Grønland der ikke kan
besejles kontinuerligt året rundt, gennem beslutningsforslag
bliver mulig gjort.
Selvom forslagsstilleren har fremkommet med klare argumenter,
vil vi alligevel underbygge forslaget med følgende
argumenter.
Vi er fra Inuit Ataqatigiits side klar over at fangerne fra
Yderdistriktsområderne som er Ittoqqortoormiit, Tasiilaq og
Qaanaaq samt deres bygder, fanger de forskellige arter på
forskellige tidspunkter af året.
Samt at deres produkter er meget eftertragtede andre steder i
landet. Desværre mangler de ofte indhandlingssteder, hvorved
de ikke får særligt meget for deres fangst.
Såfremt muligheden for at transportere deres produkter med
fly bliver muliggjort, vil beboerne på vestkysten få adgang
til de eftertragtede produkter.
Det er dejligt at vide at Landsstyret gennem nedsættelse af
den ordinære fragtstøtte ved årsskiftet fra 5,4 millioner
kroner til 4,2 millioner kroner kan overføre bevillingen til
det ovennævnte de formål her.
Derudover er jeg glad for at kunne sige at fangererhvervet i
Yderdistrikterne sker på bæredygtigt vilkår.
Eneste mulige gene der er nævnt i forbindelse med herværende
forslag er, at eventuelle krav om dyrlægekontrol, kan være en
mulig bremse, hvilket dog ikke bør blive tilfældet.
Transport af Mattak og lign. med fly kan opnås gennem aftale
relevante flyselskaber - er noget vi i Inuit Ataqatigiit
mener kan realiseres med dialog.
Vi er fra Inuit Ataqatigiit mener at de politiske mål som
bliver drøftet og besluttet også bliver realiseret til gavn
for det betrængte fangererhverv.
Derfor glæder vi os til at realisering af de tanker lægger
bag dette her forslag også bliver til noget.
De grønlandske produkter som vi så godt kan lide at spise,
bør også kunne transporteres og forhandles hvilket også vil
være et stort fremskridt.
Med henvisning til Landsstyrekoalitionsaftalen af 13.
september 2003 vil realiseringen af Transport og Handel af
produkter produceret her i landet, være i tråd med aftalens
hensigter.
Jeg håber derfor at oplæget her vil være et emne vi alle her
i salen kan bakke op om, samt at Landsstyret i samarbejde med
relevante selskaber kan må frem til en smidig aftale. Således
at de forhindringer som forslagsstilleren har nævnt kan
overvindes,
Det er dejligt at vide at Landsstyret via deres svarnotat
giver udtryk for at de bakker op omkring herværende forslag.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Det er glædeligt at Landsstyret har støttet forslaget og vi
henviser forslaget til udvalgsbehandling.
Dernæst er det Otto Jerimiassen, Atassut.
Otto Jerimiassen, ordfører, Atassut.
Vi har følgende bemærkninger til Ane Hansens forslag fra
Inuit Ataqatigiit.
Selvom Atassut i princippet er enige i forslaget skal vi fra
Atassut udtale, at det i forbindelse hermed er nødvendigt at
der produceres retningslinier på det veterinære område.
Hvis transport af disse handelsprodukter skal sikres.
Atassut skal samtidig gøre opmærksom på sin støtte til
Landsstyrets intentioner om reduktion af tilskud.
Atassut skal endvidere udtale, at vi anser det for allerede
muligt at nævnte produkter kan imple menteres på
varegrupperne i forretningen og Atassut anser det muligt at
reducere transportomkostningerne i forhandlinger med
luftfartselskaberne.
Atassut skal med disse udtalelser meddele sit afslag til
forslaget.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Den næste er Palle Christiansen, Demokraterne.
Palle Christiansen, ordfører, Demokraterne.
Forslaget fra landstingsmedlem Ane Hansen, Inuit Ataqatigiit
er et forslag om tilskud. Tilskud til at visse produkter kan
gives støtte således at den endelige pris på produktet ikke
bliver for høj.
Forslaget mener vi fra Demokraterne, ikke er støtteværdigt.
Forslaget vil kun være med til at presse vores i forvejen
trængte landskasse. Det er ikke den form for forslag landet
har brug for. Desuden er der fra forslagsstilleren ikke et
konkret beløb for hvor meget forslaget vil koste landskassen.
Hvis efterspørgslen virkelig er så stor, vil kunderne ikke
have noget imod at betale den kostægte pris.
Fra Demokraternes side er vi af den opfattelse af markedet
som landstingsmedlem Ane Hansen beskriver, af sig selv vil
indfinde sig på et naturligt niveau. De produkter der
beskrives i forslaget, tager ikke skade af at opbevares på
frost, hvorfor deres nuværende ordning med fragt via skib
anses for værende tilfredsstillende.
Forslaget falder desuden ikke i tråd med landsstyrets
forelæggelsesnotat til foreløbig finanslov for 2004.
Fra Demokraternes side, vil vi derfor ikke tilslutte os
forslaget i sin forelæggende form, hvorfor vi indstiller at
det forkastes.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Næste taler er Anthon Frederiksen, Kandidatforbundet.
Anthon Frederiksen, ordfører,
Kandidatforbundet.
Forslag til landstingsbeslutning om at Landsstyret forelægges
at ændre de nuværende regler for transport af produkter,
således at disse ikke alene skal dække for transport via
Royal Arctic Line A/S for på denne måde også at kunne yde
tilskud til luftfragt for destinationer som ikke kan få
skibsanløb året rundt.
Til landstingsmedlem Ane Hansens spændende forslag har jeg
følgende bemærkninger på vegne af Kandidatforbundet:
Forslaget et meget støtteværdigt ikke mindst på baggrund af
fortsat behov for manglende indtjeningsmuligheder for
fangerne og det er ganske korrekt at vi fra denne talerstol
gentagne gange har givet udtrykt ønsket om større udnyttelse
af vore landgivende ressourcer. Denne indstilling blev
således også gentaget under behandling under forringe
punkter. Det er derfor yderst nødvendigt at forbedre
transportmuligheder på grønlandsk proviant. Ikke alene
internt men også i forbindelse med transport til Danmark.
Forslagsstilleren koncentrerer ikke mærkeligt om de ydre
kommuner, men i forlængelse af dette vil jeg gøre opmærksom
på at skibstrafikken til Upernavik og Diskobugten også bliver
indstillet en stor del af året. Jeg skal derfor på vegne af
Kandidatforbundet anbefale at man også tager disse
destinationer med i betragtningen.
Landsstyret understreger blandt andet i deres svar, at der
kan opstå behov for veterinærer foranstaltninger ved
transporterne.
Vi kan naturligvis ikke komme udenom det, men der foregår
altså transport af mattak uden problemer. Men her skal vi
ikke undlade at gøre opmærksom på priserne i forretningerne,
som kan være særdeles dyre. Det kan de meget høje
transportomkostninger naturligvis være en medårsag. Hvis den
for Kandidatforbundet med støtteværdige forslag kan
realiseres, vil dette ikke alene være en fordel for
prisdannelsen, men også for samtlige forbrugere og fangerne.
Selvom det ikke er i vores interesse, at lulle nogen i søvn
med tilskud, er vi ganske enkelt tvunget til at foretage
tiltag for at fremme brug af egne ressourcer.
Med disse bemærkninger skal jeg udtrykke min positive støtte
og skal anbefale, at punktet bliver genstand for behandling i
relevante udvalg. Jeg skal gøre opmærksom på, at denne
bemærkning i forbindelse med sagen blev udsat, er blevet
udarbejdet. Denne sag skulle ellers behandles 7. november.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Og i henhold til bemærkninger, så vil den blive behandlet i
udvalget for infrastruktur og man vil også nok komme ind på i
erhvervsudvalget vedrørende bæredygtighed.
Så er det Ane Hansen, forslagsstilleren.
Ane Hansen, forslagsstiller, Inuit
Ataqatigiit.
Ja, landstingsmedlemmer, partierne og Kandidatforbundet
støtter mit forslag og dem vi jeg godt sige tak til.
Og det er også lidt mærkeligt, at der gives støtte udover det
der er blevet foreslået i forslaget. Det er meget
taknemmeligt. Men jeg finder det lidt forundrende over at
Atassuts ordførerindlæg til mit forslag. Selvfølgelig med
hensyn til tilskud og de forskellige krav der stilles fra
dyrlægen, så regner jeg med at alle disse vil blive opfyldt.
Det er at der gives afslag på alene dette forhold, det finder
jeg lidt forunderligt, fordi med hensyn til de tidligere
dages er det dem der er meget fremme på erhvervsområdet, at
hvor store bemærkninger de har haft til at de skulle tabe
noget. Og her med hensyn til erhvervsfangerne som er de
mindre bevilgede og at man bruge små midler til dette tilskud
og derfor giver afslag.
Og ved færdiggørelsen af dette forslag, så er det at man
giver støtte til flytransport udover det allerede afsatte
tilskudsmidler. Dette ville indebære at man på
yderdistrikterne nemlig i Qaanaaq, Ittoqqortoormiit, og
Ammassalik så vil fangernes vilkår og deres økonomi blive
afhjulpet. Man baner vej på den måde således at de derigennem
kan opnå samhandlen mellem byerne på vestkysten og det ville
være gavnligt for disse personer med hensyn til dem der kan
støtte mit forslag. Derfor er der gode forhåbninger.
Her regner jeg med, at landsstyret næste gang de forhandler
omkring serviceaftaler til flyselskaberne at de også på
baggrund deraf vil henholde sig til mit forslag i deres
forhandlinger fordi er jo enige om, at man i forbindelse med
serviceaftale til yderdistrikterne, så plejer man at indgå
aftaler, hvor der også ydes store tilskud. Jeg mener, at man
også burde kunne undersøge med hensyn til de fangstdyr som de
fanger i yderdistrikterne og at man baner vej for at de kan
sælges, og at man kan få det løst på en fleksibel måde.
Med disse bemærkninger er jeg glad for at et absolut flertal
i tinget støtter mit forslag.
Og afslutningsvis så skal jeg blot udtale at med hensyn til
Demokraterne, så mener jeg, at de har misforstået grundlaget
i mit forslag. Her er der tale om det allerede eksisterende
midler og så er det blot at det er vejene man skal medtage.
Man skal også være påpasselig med hensyn til flyvarer, at vi
støtter jo alle sammen at vi skal være mere selvforsynende i
Grønland. Og hvis man har haft sådanne hensigter, så er det
bedste at man skal bane vejen for at det skal lade sig gøre.
Og det gør vi så i mit forslag. At fangere i yderdistrikterne
bliver afhjulpet på grundlag af deres erhvervsgrundlag.
Tak.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Og den næste er Landsstyremedlem for Erhverv, Johan Lund
Olsen, Inuit Ataqatigiit.
Johan Lund Olsen, Landsstyremedlem for
Erhverv og Landbrug, Inuit Ataqatigiit.
Tak. Først med hensyn til partiordførerne og
forslagsstillerens bemærkninger, så vil jeg også sige tak på
vegne af landsstyret.
Med hensyn til at dem der er imod forslaget og jeg er
skuffet. Det ved jeg ikke undlade at nævne fordi jeg er
skuffet over at Atassut ikke støtter dette forslag. Og at
Demokraternes ordfører som vi har vurderet som et godt
forslag fra landsstyrets side og som vi i princippet fuldt
støtter, at de ikke kan støtte forslaget.
Jeg vil gerne have at man overvejer inden andenbehandlingen,
især hos Atassut og Demokraterne, at deres mening som de har
fremsat herved andenbehandlingen også kan være med til
overvejelserne, om at ændre deres meninger, fordi vi må vægte
det højt, at man i en del af Grønland, så hersker der nogle
alvorlige erhvervsforhold. Og de skal afhjælpes.
Og med hensyn til dem der har med fangererhvervet, det må vi
også støtte både fra landstinget og landsstyrets side.
Med hensyn til landsstyrekoalitionen mellem Siumut og Inuit
Ataqatigiit så er der fangererhvervenes erhvervsmuligheder
som man aktivt og realistisk vil støtte, det har vi allerede
indgået aftale om. Og da det ikke kun skal være blot imod, så
vil vi også yde støtte fra landsstyrets side.
Derfor med hensyn til Demokraterne og Atassut foreløbige
meningstilkendegivelse her ved førstebehandlingen, så håber
jeg, at de kan blive ændret ved andenbehandlingen. Men det er
selvfølgelig op til dem selv. Men vi har gode forhåbninger
til disse, idet som det blev nævnt af flere, så er det en
større udnyttelse af vores ressourcer og det må vi også vægte
højt.
Og her med hensyn til tilskud til transport så plejer vi at
yde tilskud til skibstransport fra landskassen. Men hvad er
der så vi ikke plejer af yde tilskud til. Det er Nuuk Imeq
bryggeriet, vi yder tilskud til transport af tomme flasker.
Nuka A/S produkter og transport af disse. Men ikke med hensyn
til forslaget nævnte. Vi plejer også at yde tilskud til Neqi
A/S og Maniitsoq Værft, det er jollereparationsværkstedet i
Maniitsoq, den får også tilskud. Og Royal Greenland især med
hensyn til transport af hellefisk der er fanget i
Nordgrønland og til røgeriet i Paamiut. Men det er også
cement som betoncentralen her i Nuuk sælger og transport af
disse til kysten. Der bliver også ydet tilskud til disse.
Og hvorfor med hensyn til de levende ressourcer som der er
stor efterspørgsel på ved resten af kysten. Med hensyn til
hvalroskød, mattak og lignende. Hvorfor kan vi så ikke yde
transportstøtte til disse. Og det er en større udnyttelse og
når det er efterspurgt, hvorfor kan vi så ikke yde tilskud
til disse. Og der er derfor vi har forhåbninger fra
landsstyrets side med hensyn til den gode hensigt her.
Vi har ellers haft gode forhåbninger til at samtlige partier
kunne støtte gode hensigter, men desværre har Atassut og
Demokraterne foreløbig ikke støttet forslaget.
Efter at have nævnt dette så vil jeg også lige nævne
følgende. At her ved finanslovsforslaget i hovedkonto
64.10.16 og de bemærkninger der er afsat til det, så er disse
meget beklageligvis, så er der uoverensstemmelse med den
grønlandske og danske udgave. Og derfor med hensyn til
andenbehandling af finanslovsforslaget skal vi fra
landsstyret komme med en rettelse, således at de bemærkninger
der er i finanslovsforslaget, selvfølgelig skal de harmonere
med den danske og grønlandske udgave, og det skal vi nok
sørge for fra landsstyrets side.
Og med disse midlertidige bemærkninger, så er jeg ikke mindst
glad for, at et absolut flertal her, nemlig Siumut, Inuit
Ataqatigiit og Kandidatforbundets ordførere med hensyn til
forslag som også blev støttet fra landsstyret, at de samles
om dem.
Så har jeg også forhåbninger til at den vil blive endelig
vedtaget.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Og den næste er Jens Napaattooq, Siumut.
Jens Napatoq, ordfører, Siumut.
Tak.
Det er beklageligt at forslagsstilleren i forbindelse med sit
forslag har nævnt udelukkende hvalroskød, isbjørnekød og
hvidhvalskød i forbindelse med bæredygtig udnyttelse af
landets levende ressourcer i sit forslag om fragtstøtte til
hjemmemarkedets produkter og ikke nævnte de andre muligheder.
Også fordi det er jo forslagsstillerens eget udsagn, hvor man
så overskred de forslag som de oprindelige forslag.
Vi skal herigennem opfordre landsstyret til at overlade
punktet til behandling i det relevante udvalg, fordi man skal
afdække alle disse forhindringer der er, for det vil ikke
være nok at komme udover problemerne omkring tilskud til
transport.
Ligesom også man kom ind på de veterinærer myndigheders
undersøgelse med hensyn til hvalros og isbjørne, selvom det
er meget sjældent, så er der risiko for at der kan være
trikiner i disse dyr. Jeg skal understrege at i
forbindelse med mit bosted blandt disse mennesker så
sker der et salg af disse kød og her i den forbindelse bruger
man en almindelig læge for eventuelle risici for
trikinose. Derfor kan man meget let og med passende
oplægninger bruge de sundhedsdistrikter der er til rådighed,
men ved en tidligere bestemmelse har udelukket fersk kød af
disse dyr. Det er derfor at jeg opfordre til at vi skal
afdække alle de små problemer eller spørgsmål.
Jeg kan som eksempel nævne Nuka A/S i Ittoqqortoormiit har
der været indhandlet store mængder moskusoksekød igennem Nuka
A/S som skal videre til vestkysten, men med hensyn til
EU’s krav, er det blevet til at alt den kødmængde
blev kasseret. Derfor opfordre jeg til, at med hensyn til at
vi er efterkommere af nogen der har vinterforråd iblandt
fangerfamilierne, så selvom man kan frygte at man kan blive
smittet af disse kød. Men vi opfordre til fra Siumut, at vi
også skal vurdere hvilke muligheder der hvis altså disse kød
kan indhandles hos daginstitutionerne eller sygehusene. Også
fordi de kan støtte fangerfamiliernes økonomi.
Derfor blev jeg også skuffet over Atassut fordi de normalt
støtter fangerfamilierne når vi debatterer fangerfamilierne.
Det er fordi de stiller på bagbenene med hensyn til
forslaget.
Vi opfordre også landsstyret og udvalgene og tænke på, de
grønlænderhuse der findes i Danmark og de mange grønlandske
der er i Danmark, således at de også får mulighed for at
bliver inddraget i overvejelserne. Fordi forslaget er meget
interessant og udvalget også viderefører dette arbejde. Ikke
mindst med hensyn til den sag landsstyret har startet,
således at grønlænderhusene også inddrages i disse
overvejelser. Det er EU’s krav og EU regulativer der
står i vejen for det.
Vi har så fremsat vores begrundelser, hvilke problemer der
eventuelt kan opstå og vi fra Siumut er glade for at
landsstyret åbent ville køre sagen videre og tage disse
spørgsmål som vi har nævnt og overlade sagen til
udvalgsbehandling.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Dernæst er det Gudmand Rasmussen, Atassut og efterfølgende er
det Vilhelm Kristiansen, Inuit Ataqatigiit.
Gudmand Rasmussen, ordfører, Atassut.
Som jeg kunne tyde for mit eget vedkommende, så vil jeg fatte
mig i korthed, er at jeg tror at Atassut udmelding er blevet
misforstået.
Med hensyn til de luftfartsselskaber som der kan indgås
aftaler med. Ja, vi har allerede fremsat et krav om dette.
Jeg vil dog ikke undlade at komme ind på følgende.
Det forslag, der er fremsat som er særskilt, så går jeg ind
for forslaget med mine egne øjne. Med henvisning til
forandringer i klimaet her i Grønland, så er det ligesom vi
må fokuserer på transport af søvejen. Jeg ved ikke ved
hvilken årstid de fanger hvid-, og narhvaler i Qaanaaq
og Ittoqqortoormiit.
Men jeg vil fremkomme med et eksempel. Med henvisning til
ændring af klimaet og hvilke muligheder de har givet hensyn
til søtransport. Jeg vil tage et eksempel, så tog vi fra
Sisimiut til Ilulissat for at forsyne dem med juletræer og
lige før jul, så for vi også op til Qasigiannguit med safte
lige op mod jul. Sådan er søvejen blevet til og en god
mulighed.
Lad os tage et eksempel med hensyn til politik indenfor
søtransport. Hvis man kan ændre på dem med en håndvending og
med hensyn til transport og med hensyn til produktion, så vil
det have en stor indvirkning.
Johanne Kristine som har overvintret i snart flere år i
Ittoqqortoormiit, ja jeg har før været med dette skib, det er
et godt skib som er et forsyningsskib og Pajuttaat i
Diskobugten. Og vi kommer nu ind op internettet så kan vi
også lime det sammen i computeren se isforholdene i syd-,
midt-, og nordgrønland. Ja, hvis vi også af søvejen hvad
angår søtransport og holdt op med at fokusere udelukkende på
tilskud til luftfragt eftersom vi har myndighed over
søtransporten.
Eftersom luftfragt er meget dyrt, så kan søvejen give
yderligere mulighed. Vi er også bekendt med at man i
Diskobugten og lige før jul som mange uddannelsessøgende og
det er meget dyr transport vi betaler, så kan vi måske ændre
det og omlægge trafikken til søvejen, det er ikke kun det.
Vi er bekendt med det langstrakte kyster i Grønland og hvis
vi tænker på Upernavik og Uummannaq, og hvor der endnu ikke
er ekstra søtransport. Ja, vi har tradition for at sende
noget til vore familier rundt på kysten, ja, det er altså
søvejen. Og muligheden herfor sætter ligesom grænser for det.
Jeg vil ikke undlade at nævne 3 forhold som jeg har tænkt
over. Jeg ved ikke hvor meget hvalroskød vil være rentabelt
til at producere i Grønland. Og det samme også hvad angår
isbjørnekød og Naturinstituttet er meget opmærksom på
fangsten af nar-, og hvidhvaler.
Med hensyn til forslaget set fra mine egne øjne,
grundlæggende kan jeg gå ind for forslaget, det er ligesom om
Atassuts udtalelser er blevet misforstået. Og jeg skal med
hensyn til Johan Lund Olsen, det er ikke første gang du
prøver på at pådutte partierne ovenfra. Når vi har lavet en
fejl, så er det ligesom om det ikke er passende at bruge at
pålægge os ovenfra. Det er ikke passende. Vi begår alle
sammen fejl. Og ethvert parti det er overalt fejlen opstår.
Og hvis altså at man kan påstå fra talerstolen, at vi ikke er
så kloge, det er ikke så sjovt for et parti. Når vi har
begået en fejl, lad os selv finde disse og erkende disse
fejl, det er sundt.
Jeg vil ikke være glad, hvis Inuit Ataqatigiits ordfører skal
prøve på at give ordre til Inuit Ataqatigiit om fejlen, det
samme er det for de andre partiers vedkommende.
Med hensyn til forslaget og det grundlæggende i forslaget,
det finder jeg meget interessant. Hvis man kan udvide
søtransporten og så vil det også føre meget positive
økonomiske konsekvenser.
Ja, det vil jeg meget gerne have undersøgt, især til Johan
Lund Olsen. Ja, klimaet har ændret sig til at blive isfrit
året rundt. Ittoqqortoormiit fik sidst anløb af skib for
længe siden, det er altså kravene fra samfundet som vi også
skal tage hensyn til og tænke os om.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Flertallet af partierne har allerede støttet forslaget og med
hensyn til spørgsmål der vil dukke op, og da samtlige partier
har medlemsskab i udvalget, så kan sige det til
udvalgsmedlemmerne og fordi de måske ikke kan besvares her
fra denne talerstol.
Den næste er Vilhelm Kristiansen, Inuit Ataqatigiit og
derefter Jakob Sivertsen, Atassut.
Vilhelm Kristiansen, ordfører, Inuit
Ataqatigiit.
Det jeg vil komme ind på i denne forbindelse, det er at vi
har et naturinstitut i Grønland, som man arbejder med i det
daglige med fanstdyr og den har medarbejdere, nogen der
kommer fra europæerne og de seneste måneder så har KNAPK også
indgået en aftale med Naturinstituttet en samarbejdsaftale.
Og i den forbindelse så mener jeg, at der er grund til at
præcisere følgende:
At i lande derhører EU i deres eget land i eget land med
hensyn til nogen erhverv, så bliver der vurderet om hvilken
værdi det har. Men vi efter afholdelse af ICC-konference i
1998, så er det da de arktiske lande samledes her i Nuuk , så
er man blevet enige om at med hensyn til vores fødevarer og
hvor meget det koster, så er vi blevet enige om at det skal
vurderes.
Og dengang gav landsstyreområdet støtte til nogen værktøjer,
og dermed med hensyn til fangere, så er de blevet sendt til
afholdelse til konference her i Nuuk og efterfølgende, så er
det blevet hvad det er for et fangstdyr, hvilken værdi vi
lander om året i vestkysten også i østkysten.
Og her med hensyn til hvidfisk og narhvaler, og når man
snakker og hvalros og isbjørn, så er det ca. 8,4 mill. kr.
værdier ud fra de seneste vurderinger, så er det værdi man
har landet. Og da samtlige ikke kan produceres så er det
halvdelen, det er 4,2 mill. kr. som vurderet der kan
produceres. Og derfor med hensyn til andre muligheder som for
eksempel i andre lande, så kan man på den anden side at så
sender de madvarer friskfanget, og vi her i Grønland, som
råber højt om selvstyre, så har vi ikke nogen større
selvforsyning af vores grønlandske madvarer.
Og med hensyn til det der blev fremsat som forslag her, og
derfor for at kunne samles om de skænderier som vi skal
samles om, så så jeg helst at man samles om noget som
fangerne kan udnytte. Og med hensyn til importerede madvarer,
det er også medvirkende til, at det formindsker vores
værdier.
Derfor siger jeg tak til de korte bemærkninger forslaget har
fået. Tak.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Og det er så Jakob Sivertsen, Atassut.
Jakob Sivertsen, ordfører, Atassut.
Tak.
Jeg har ellers været tilbageholdende med at komme op til
talerstolen, men da vores skønne land Tasiilaq blev nævnt og
da man kan stille spørgsmålstegn hvorfor
landstingsmedlemmerne er så tilbageholdende, så mener jeg, at
der er grund til at komme med nogle præciseringer.
At denne talerstol er et sted hvor man skal prøve på at tage
beslutninger og det er det der skal danne grundlag for en
korrekt beslutning.
Som for eksempel landstingsmedlemmet fra Ittoqqortoormiit
allerede har nævnt, så er de 15 tons moskusoksekød, som var
blevet kasseret, fordi de ikke kunne sælges, så blev det
brændt, fordi de ikke er dyrlægekontrolleret.
I vores indlæg fra Atassut, dem vil jeg lige citerer: selvom
Atassut i princippet er enig i forslaget, skal vi fra Atassut
udtale at det i forbindelse hermed er nødvendigt, at der
bliver produceret retningslinier på det veterinærer område,
hvis transport af disse handelsprodukter, jeg gentager,
handelsprodukter skal sikres.
Ligesom hvis Tasiilaqborgerne ikke får samme behandling som
Ittoqqortoormiit-borgerne så skal både isbjørnekød og
hvalroskød sælges, hvor der er fået en tilladelse. Disse
produkter skal sælges til offentliges indhandlingssteder. For
hvis ikke og uanset om de er blevet godkendt og hvis man ikke
har fået stempel, så kan de ikke videresælges. Derfor finder
jeg det mærkeligt, at Siumuts ordfører nævnte de mange små
forhindringer, det er korrekt at disse små forandringer er så
alvorlige, at de ikke kan færdigbehandles under denne samling
i udvalget.
Derfor og såfremt vi ikke skal give nogen forgæves tilsagn
til vælgerne fordi vi ikke kan nå på denne samling også fordi
det er meget begrænset hvad vi kan nå ved denne samling. Så
indstiller vi at disse opgaver bliver undersøgt i udvalget.
Og vi skal også udtale, og vi sagde også at vi i princippet
støtter det.
Og derfor med hensyn til at man råber højt om at man ikke
støtter forslaget, og dem kan vi ikke gå ind for fra Atassut.
Denne talerstol skal jo bruges ansvarligt og korrekt.
Og jeg skal også sige, at det er korrekt, at Siumuts
ordfører, at vi også der hvor vi kommer fra bruger, at når
først isbjørnekødet først har været undersøgt, så kan det
også blive solgt til de offentlige institutioner, her der
ikke tale om mattak. Men det som forslagsstilleren nævnte,
det er 2 dyr som beklageligvis kan have nogen
trikinesygdomme. Og med hensyn til det, så skal disse 2 dyr
godkendes af en læge og blive undersøgt og jeg mener, at det
er det der bør respekteres, det vil jeg gerne præciserer fra
Atassut.
Afslutningsvis skal jeg også udtale, at landsstyret i deres
svarnotat kom ind på at tilskud ikke skal være sovepude, det
må man også lægge mærke til, fordi forslagsstilleren
fremsætter sit forslag, ikke for at komme med en sovepude.
Så sagde landsstyret at det ikke bør være under 50% som for
eksempel og hvis man sender 2 kg fra Siorapaluk, så vil
landsstyret have, at tilskuddet ikke skal være større end
200,00 kr. og derfor med hensyn til 2 kg forsendelse fra
Siorapaluk, så blev det nævnt, at så vil den komme til at
koste 200,00 kr. altså kun transport.
Derfor sagde vi fra Atassut, at samtlige ting der trænger til
at bliver afklaret, de skal først afklares, så skal vi
behandle forslaget. For hvis vi tager en beslutning her og nu
henover alle de små forhindringer og uden at vide hvad
resultatet vil blive. Det er så den beslutning vi vil komme
til at tage.
Tak.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Så er det Palle Christiansen, Demokraterne, og den næste
Landsstyremedlemmet for fiskeri og Fangst.
Palle Christiansen, ordfører, Demokraterne.
Tak. Der er mange ting der skal være på plads før et forslag
som det her overhovedet af hver at gå videre med. Så bli´r
der snakket om dyrlægeattest. Vi har set i Sydgrønland, hvor
svært det har med at få undersøgt alt de kød det skal ha´, og
det har ennda haft en dyrlæge placeret dernede, som nu skal
så skal placeres i Nuuk. Der var der tale om, at den sku´
flyttes herop.
Hvis man så skal ha´ en dyrlæge, hvor der skal tjekke hvalros
og isbjørn og alt muligt andet, hvor skal vedkommende
placeres.
I Qaanaaq eller Ittoqqortoormiit eller Tasiilaq. Det er noget
området der skal dækkes hen. Og hvis der skal været en eneste
sted, så bli´r det en meget meget dyr ordning.
Så bliver der spurgt til, hvorfor, at det var mærkeligt at vi
fra Demokraterne ikke kan tilsluttes os forslaget. Det er
egentlig ikke så underligt, for som jeg sagde så er det et
forslag som omhandler tilskud. Hvis vi bli´r ved
med at vedtaget sådan nogle forslag omhandler tilskud, så
bibeholder vi det grønlandske samfund som et
”tilskudssamfund”, og det var det vel vi skulle
væk fra. Det får så også samfundet som vi efterhånden blev
”lullet” ind i. Det var det vi skal vågne op af,
hvis vi skal lære at ku´ klare selv. Så bli´r der brugt
termoen (termen.) fangererhverv. Erhverv. Jeg blev forlagt en
undersøgelse hvor der står, hvor der blev taget af en fanger
fra Ittoqqortoormiit, at hvergang en fanger fra
Ittoqqortoormiit tjener 1.000 kr. – har vedkommende
fået mellem 12-14.000 kr. i tilskud. Det er altså en dårlig
forretning for samfundet. Så bli´r der snakket flypriser i
forhold til de priser der var med skibet. Jeg kan forstå, at
måske lå en fejl i oversættelsen. Det er selvfølgelig
beklageligt, hvis der har været det.
Hvis vi så tager eksemplet med at den mængde penge der i dag
bli´r brugt til støtte til skibstransport, hvis det var
det der er ment, at det var den støtte der skal fordeles
mellem skib og fly. Så skal man jo opmærksom på, at hvis du
skal bruge samme pose penge til at sende fragt med skib
eller med fly, og du vælger at brug, - når nu er det på fly
– Ja men, så rækker pengene ikke særlig langt.
Fordi det er dyre, at sende med fly end da med skib. Og det
vil sige, jo mindre du ka´ sende jo mindre kød får du solgt,
jo færre tjener fangerne. Så det er jo igen et dårlig
forslag.
Så er det blevet lavet et eksempel; med det koster koster
400, - kr. og få sendt 2 kilo fra Siorapaluk. Ja men, så la´
dog vær med at sende 2 kilo ad gangen, hvis det er så dårlig
forretning. Så send 50 kilo ad gangen. Så falder den
gennemsnitlige kilopris, så kan det bedre betale sig. Lad vær
med at sende de der små portioner ad gangen.
Og det skal heller ikke være en himmelighed, at det fra
Demokraternes side er en mærke sag, at få indført kostægte
priser. Det priser vi har i Grønland er uigennemsigtig, fordi
alle få tilskud, til det ene og til andet. Lad os dog finde
ud af hvad tingene koster.
Så bliver der også nævnt ordet, at det foregår på et
bæredygtigt grundlag. Det tror jeg ikke, at
Naturinstituttet helt enig med jer i, nu har vi set med
hvidhvaler. At den kvote det anbefaler man, man holder sig
til, det er 100 dyr området, og der blev fanget op mod 700.
Det er ikke bærdygtighed, det er rovdrift. Så når i bruger
ordet bæredygtighed, så kunne jeg godt tænke mig at vide, at
det er for fangerne, at fange erhvervet, eller om det for
bestanden. Tak skal I hav.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Og nu er det Landsstyreformanden fiskeri og fangst, og
efterfølgende Ane Hansen, Inuit Ataqatigiit.
Simon Olsen, Landsstyremedlem for Fangst og
Fiskeri, Siumut.
Fra Siumut den opfordring der blev fremsat igen, nemlig det
grønlandske madvarer til Danmark og begrænsningen på 5 kilo.
Og det er så, når vi sender grønlandsk madvarer til vore
grønlandske familier i Danmark, og forsendelsen er af at, den
kan blive udbygget, så er det rigsmyndighedernes regering der
har pr. det vil sige d. 27. september har efterfølgende
oprettet en arbejdsgruppe. Og denne arbejdsgruppe har
undersøgt det gældende retningslinier, og at med hensyn til
udbygning af import til erhverv og for øvelse og forsendelse
fra person til person. Alt disse muligheder har man fået
undersøgt.
Arbejdsgruppens rapport blev afgivet til Landsstyremedlemmet
i Juni 2003. Og det er et eller fisk eller hostehold og
det er så 5 kilo grænsen på forsendelsen af vildt. Og
derudover så blev der opfordret til at vurderet, at
producenter der har tilladelse, at få godkendt til eksprot.
Så skal man have godkendelse fra kunde opnår ekspor til
Danmark. Og på baggrund, så har man rettet henvendelse til
NUKA A/S, om hvilket overvejelse den har i den forbindelse.
Det skal også nævnes at dengang da KNI havde en butik i
Danmark, så har det været let at kunne handle med kød i
Danmark.
Det blev en værret bl.a. opfordret af med hensyn til
patienthoteller, med hensynt til indførsel af grønlandske
proviant fra Grønland. At disse kan betragtes som en slags
ambassader, og dermed kan kan importere grønlandsk
proviat til eget brug i Danmark.
Og af med hensyn til Grønlænderhusene, så kan det også blev
brugt som mellem slags mellemstation, hvor det kan stå for,
distribution til grønlændere i Danmark. Da der kan også
udvide sig og skulle gælde for fænglser. Men begrænsning på 5
kilo er stadigvæk i kraft. Og levnedsmiddelstyrelsen i
Danmark har haft til opgave at lave nogen retningslinier på
det område.
Den 1. oktober 2003 så har levnedsmiddelkontrollen har man
skriftligt rettet henvendelsen til levnedsmiddelkontollen og
ligeledes med hensyn til den rapport til patienthotellerne og
grønlænderhusene. Den er blevet sendt til disse
institutioner. Og indtil nu så har levnedsmiddelkontrollen
ikke kommer ind på besvarelsen på den henvendelsen, så kan vi
ikke sige hvad for en besvarelsen de har sendt.
Ane Hansen, forslagsstiller, Inuit
Ataqatigiit.
Forbedringer af fangererhvervets vilkår ved produktionen, ja
så plejer man at fremkom med alle disse forhindringer der er
man kan opdrive. Det er meget underligt. Men vi fra Inuit
Ataqatigiit eftersom vi har lovet at ville forbedre
fangererhvervets levevilkår, og at vi også bruger mere vores
levende ressourcer. Så prøver vi ad forskellige vare frem for
at, og vi vil se hvilket resultater vi kan opnå. Og vi har
fremsat et forslag for at se hvilket resultater vi derved kan
nu opnå. Og herved kan vi se hvilket partier, ligesom der
sætter sig bagbenene og ligesom opfordret til at være
negative. Det er heldigvis sådan her i salen at der flertal
vil gå ind for et arbejde for forbedringer fangererhvervets
levevilkår.
Agathe Fontain, fra Inuit Ataqatigiit, at vi må jo arbejde
for at mindske tilskudsstørrelserne.
Det er demokraterne…………….
Ja, det er her i snakker om hvor et land tilskud ikke kan
udelukkes, det er samme gør så gældende i andre del af
verden. F. eks. Hvis vi tager Danmark, ja, landbruget i
Danmark lever næsten udelukkende af tilskud også i forhold
til Illoqqortoormiut fangerne meget større.
Også fra EU, det gør man indenfor for, det accepterer man
også fordi, man har brug for deres produkter. Det gør så
gældende også for os med hensyn til grønlandske mad, og også
fordi vi har brug for det uanset om vi skal yde tilskud til
disse.
Med hensyn til kød der blev nævnt i vores forslag, så er vi
bekendt med man kan blive syg, eller at der er risiko for at
blive syg at det, risikoen er ikke større i forhold til
høns og kyllinger. Ja i vores forslag har vi fremlagt. Ja vi
for at være glad for den støtte vi har fået med hensyn til
vores forslag. Så er det så vi har fået lysere tider med
hensyn til det muligheder som vi eventuelt kan efterlyse i
fremtiden.
Ja, vi har forskellige produktionsanlæg som opfylder kravene,
EU´s krav med hensyn til produktion. Og det vil og vil meget
gerne støtte forslag fra Inuiat Ataqatigiit.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Så er det Jens Napatoq fra Siumut, for en kort bemærkning, og
efterfølgende Otto Jeremiassen, Atassut.
Jens Napatôq, ordfører, Siumut.
Det med hensyn til Godman Rasmussen Jo nu er,,,. Xxxx..
Plejer overændre Illoqqortoormiut, det er ikke korrekt, at
argumentation fra at med hensyn til større søtransport det
har vi allerede bemærket til forslaget. Og det har allerede
opfordret til åbningsdebatterne.
Med hensyn til demokraterne af ønsket om at man fjerne
tilskudsskævning, jeg håber på at vores gratis
tandlægebetjening vil blive ramt, og ligledes med hensyn til
tilskud til medicin eller ej, eller så bli´r man nød
til tage betale for det der, jeg håber ikke det bliver
tilfældet.
Det blev bl.a. nævnt at med hensyn til det der blev fanget i
om året det er 200 hvidfisk og narhvaler. Men det er jo tale
om Illoqqortoormiut Qaanaaq og Ammassalik området. Jeg håber
ikke med, og jeg regner ikke med at det er ikke så mange dyr
som man fange på. Og jeg mener at det er ikke på sin plads at
man blander alt muligt andre steder ind. Og når vi ser op
flytransport og det prøver man allerede det udnytter man
allerede om en lille målestok. Men at man baner vej for det
og at den bliver forøget den transport, det er meget meget
taknemmelig, fordi det vil gi´ erhvervsmuligheder.
Og med hensyn til Jakob Sivertsen kom ind på at den
xxxx. , den er så vigtigt, også sagde han at man i også selv
i samarbejde med, med med at sælge sådan noget kød
børneinstitutioner, eller alderdomshjem.
Jeg skal lige også præcisere over for Jakob Sivertsen, at det
er i landet er blevet til et et valg, kreds under et og vi
bliver ikke valgt til både på vegne af Ammassalik eller
Illoqqortoormiut kommune. Og da der er blevet kommenteret af
være under dagsordens punktet ud over ordførende, så vil vi
endnu engang for ord mødelederen opfordret til at det
fremkommer med korte bemærkning.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Så er det Otto Jeremiassen, Atassut. Det bliver ganske kort.
Otto Jeremiassen, ordfører, Atassut.
Det er det tidligere ordførere både fra Siumut og Inuit
Ataqatigiit, at Atassut ikke længere yder støtte til
fangererhvervet. Atassut støtte til fangererhvervet, den er
uændret, men det er i forbindelse med sin senere forslaget
som vi fra partiet har kommenteret og det er så det, det er
mattak, isbjørnekød og hvalroskød. Og uanset så vil vi at
mattak bliver solgt i butikkerne, men det vist kun i de
større byer, eller om i de få kommuner. Og det er derfor,
eller det derfor vi mener, at den mulighed som man også kom
lidt ind på i dag og nævnte at man i forbindelse med
forhandlinger af serviceaftale til flyselskaberne, kan opnå
en formindskelse af pris fragtprisene.
Jeg vil gerne lige sige til Landsstyremedlemmets besvarelse.
Forslagssteden har ønsket støtte til omkostninger til
luftfragt af produkter af specielle fangstdyr, således at
fangsten kan fordeles i Grønland medens den er frisk, og ikke
skal afventes skibslejlighed efter islægsperiode. Det skal
påpeges at der i forslaget henvis til held hvalroser
isbjørnekød og hvidfisk narhvalsmattak. Og derfor da der blev
nævnt klart i både for forslaget og svarnotat, om at man skal
støtte fangerhvervets vilkår. Så vil vi ellers have gi´
støtte.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Og den næste bliver så Landsstyremedlemmet for erhverv.
Johan Lund Olsen, Landsstyremedlem for
Erhverv og Landbrug, Inuit Ataqatigiit.
Tak, til den sidste endelig indlæg. Når landstingmedlem
fremsat der et forslag om et konkret forslag, så plejer vi i
landsstyret at fokusere på det konkrete forslag eller
forespørgsel.
Efter som det blev forespurgt, og det vi har besvaret, at vi
givet denne besvarelse. Der må blot gentage at vi blev fra
landsstyrets side beklage Atassut og Demokraterne under 1.
behandling her, om med hensyn til fangererhvervet og særdeles
for fangerne er at de ikke har kunnet samle som den støtte vi
har givet fra landsstyret og fra de to andre partier.
Også fordi vi ikke yder støtte til fangererhvervet, er så,
jeg vil fangererhvervet dårliger vilkår. Selv om jeg i mit
tidligere eksempel har sagt, at betoncentralen er for
fragtstøtte cementblok er ikke et levnedsmiddel. Og vi
nok i samtidig yde støtte til sådan et transport med, hvad er
så problemet at vi vil yde tilskud til vore fangerfamilier.
Jeg syntes at, det er et alvorlig problem, det må jeg sige
fra vegne af landsstyret. Og jeg vil hellere ikke undvære at
nævne forslags det eller under fremlæggelse har sagt, at det
er helt rigtigt, at det største forhindret er nu
fragtomkostningerne som er for høje. Så derfor som fremført
af Inuit Ataqatigiits og Siumuts ordfører, som væsentligt at
de forskellige flyruter og i.f.m. servicering, det er det man
skal opretholde, så kan man disse aspekter i forslaget er
indarbejdet i forskellige muligheder. Det er vi også
opmærksom på i fra landssstyrets side. Og i denne forbindelse
skal jeg også erkære at landsstyremedlemmet for infrastruktur
og trafik, er helt klar.
Også med hensyn til med det formålet at lempet vilkårene for
fangerfamilien. Og som sagt i forslag at vi også skal være
med til disse forhandlinger. Og til sidst skal jeg også lige
bemærke til Godman Rasmussen, - fremtids øøhhhh, spå, Spå
fremtiden, det er meget svært at, også med hensyn til klimaet
her. Vi har set ikke genskab til om vi til næste år får islæg
i nordgrønland eller i Ittoqqortoormiut eller i Ammassalik.
Vi må være i forudse, eller hvad sk… være påpasselig,
og det er altså fragtstøtte vi snakker om. Altså inden , i
den endelige vedtagelse af finanslov, så kan vi også tage det
aspekter der er i forslaget i med betragtning i. Det er
derfor jeg som væsentlig har sagt, at der i
finanslovsforslaget har været til 1. behandling skal 2.
behandling ske slutningen af denne måned. Så vidt jeg husker
d. 28. november og til den tid, med hensyn til fragtstøtte
det er ad søvejene som søtransporte, så må vi fremsætte et
ændringsforslag til denne støtteordning, også fordi
flertallet her i landstinget, har støtter , skal støtte os i
denne.
Jeg forstå at Inuit Ataqatigiit, Siumut og kandidatforbundet
støtter forslaget. Så derfor må landsstyret fremsætte et
ændringsforslag i for kun inden 2. behandling af
finanslovsforslag, inklusive en med et eventuelt støtte til
luftfragt.
Vi finder det væsentligt til i landsstyret at vi skal arbejde
udfra bæredygtig udnyttelse. Det er derfor vi har i
vores besvarelse har sagt, at fangstdyr, det pågældende
fangstdyr som er nævnt, at det skal selvfølgelig også
udnyttes bæredygtigt forsvarligt.
Det er så må vi også finde frem ordning i dette hensigende.
Vi finder også det væsentligt at i landsstyret, at det krav,
vetærinere krav, det skal også opfyldes, det er også meget
væsentligt. Men ud fra det vi kendskab til, så er det det
produktionsanlæg eller indhandlingsanlæg som skal indhandle
disse råvarer i Qaanaaq, Ittoqqortoormiut og Ammassalik, at
det er deres produktionsanlæg er det er allerede besiddelse
af en indtil leje og er godkendt af dyrlægen. Det er derfor
vi i den forbindelse har understreget at regelsættet skal
også følges os det.
Og med hensyn til vetærineret krav. Det er også det der bli´r
fulgt i dag i Qaanaaq, Itoqqortoormiit og Ammassalik, i Nuka
A/S´s produktionsanlæg.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
William Kristiansen, for en kort bemærkning, da det er for
tredje gang.
William Kristiansen, ordfører, Inuiat
Ataqatigiit.
Vi der stilles krav til os folkevalgte, for det første, at vi
skal ikke lyve, og for det andet vi ikke skal være dovne. Det
er, det politiske arbejde, og det mener jeg, at det er
hensigtmæssigt, det jeg skal tale mig om, at det nedgang i
narhvalerne, i 1979, da man begyndte at snakke om disse i
nordgrønland.
Så var jeg som deltager i NAMMCO ikke kun én gang men flere
gange. Og vi har siden dengang nået skriftligt, at siden da
man startede dette skrivelse, så står der at vi allerede i
1978 så vil vi have udryddet narhval og hvidfisk.
Nu er der gået 25 år, hvor Hans Larsens gamle kateket i
Nuussuaq spurgte , at der ikke er nogen ændringer på hvidfisk
og narhvals rute på det område deroppe. Og derfor tror man på
vores argumentationer i også i Naturinstituttet. Det er
derfor med disse bemærkninger, at jeg siger at man ikke skal
lave nogen skræmmekampagne vedrørende disse.
Med hensyn til det, så har jeg også deltaget i udes og andre
steder omkring udnyttelse af sælkød. At når man så fanger
sælkød, så er det kun indvoldende der blev undersøgt, og man
laver ikke noget stort ud af det, og fordi fangerne har stor
kendskab til deres fangst. Og jeg vil blot udtale slut, at
fangerne lander fangstdyr op til 300 mio. kr. årligt, og
derfor er der kun tale om en meget lille del af fangstdyr, og
vi har også mange fanger i Grønland, at det vil vi også ved
blev med, og hvis det ikke er det, så vil det ikke være
Grønland.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Og den næste der vil sige, det er Landsstyremedlem for øko,
finanser og Udenrigsanliggende, og efterfølgende Godman
Rasmussen Atassut.
Josef Motzfeldt, Landsstyremedlem for
Finanser og Udenrigsanliggende, Inuit Ataqatigiit.
Tak. Dette forslag, og der vil behandle den i den forbindelse
med forberedelse af svarnotat fra Landsstyret, så har vi også
fundet det vigtigt, at vi har givet mulighed ved at bruge
64.10.16. omkring søfragt, og denne blev oprettet dengang da
jeg var landsstyremedlemmet for økonomi i 80´erne, den der
selektive fragtstøtte.
Men denne mulighed eehh, har indebåret forskelsbehandling af
befolkningen uans.. eehh, afhængig af hvor man
bor henne. Det vil sige, at så er det nok ikke så interessant
at bibeholde fangstdyret der blev fanget til efteråret til
skibsanlæg til foråret. Og derfor med hensyn til vej.
Det er så fiskeindustrien og betoncentralen der udnytter
denne mulighed i stort omfang. Og hvis vores, hvis vores
produkter i Grønland skal kunne konkurrere med det importører
så skal den ikke være dyre. Og der så historien er bag den
selektive fangst dyreste.
Derfor med hensyn til, i yderdistrikterne og bygderne og der
50,- kr. har meget stor værdi der, så må vi også være
påpasselig med som om at ervhervet og fangeerhvervet sættes
spørgsmåltegn ved det i og med at den skal være
rentabelet. Der er sådan nogen støtte muligheder vi
efterlyser her.
Jeg mener at forstadet kan bruges til at finde noget input om
i udvalgsarbejdet, og det er kun udvalgsmedlemmerne der
vil fantasi, der vil være begrænsende. Jeg mener ikke at vi
officielt kan godkende at hvalroskød kan produceres og
sælges. Men det man prøver på at det er givet muligheder
denne forslag er at , at man officielt kan nedbringe
fragtstøtte eller transportstøtte personerne imellem.
Jeg mener at, dette hovedkonto 64.10.16, den er blevet
formindsket i løbet af årene, og den vil ophøre. Jeg
kan også forestille at det der kan behandles i udvalget, det
er at fangerforeningerne kan være dem der kan sælge til
indkøberne i de større byer, og dermed kan man også udnytte
dette transport, uden at indblandet det offentliges
indhandlingsstyre produktionsstyre. Landsstyremedlemmet for
Erhverv har allerede nævnt at man skal indgå nye
serviceaftale med luftfartsselskaberne.
Og hens hold til den serviceaftale når vi så har betalt
flyruterne og at man være udnytte denne så kan man også
billiggøre transport af disse. Vi har allerede betalt for
den, øøh, fragtagtigt, derfor vi bør også ku´ kunne udnytte
den, og det er også korrekt, at fangererhvervet har det
dårligt, den næste det bliver så at vi kan ikke sælge
fangererhvervets fangstdyr til forbrugerne. Og derfor med
hensyn til at, der gives mulighed til at bestemte
fangererhvervets destinationer, og give dem bedre vilkår, -
jeg mener det er det vi i fra landsstyrets side ved at
opfordre der i
landstinget kan overveje.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Og det er Godman Rasmussen fra Atassut. Så er det også Jakob
Sivertsen også fra Atassut.
Godman Rasmussen, ordfører, Atassut.
Først med en ting til Jens Napatoq, så vil jeg ønske, hvis
jeg har udtryk mig forkert, og det ønsker jeg også vil minde
om at der, der er ikke plads til så stort skib til
Illoqqortoormiut, ja, det var Tasiilaq, jeg ellers skulle
sige, jeg kom til at sige det Illoqqortoormiut. Det ser kun
to skibsanlæg om året deroppe.
Men mit dermed hensyn til forslags stiller forslag, at jeg er
glad for den på det område, fordi hun brugte overskriften at
når man ikke længere kan for skibsanlæg, men man kommer jo
hele tiden også ind på 5 kilos sending af kød til Danmark.
Jeg mener ikke det har grund til at snakke om disse 5 kilos,
jeg ved ikke om Danmark, at man ikke kan længere kan få
skibsanlæg i Danmark i vinterperioden. Det er det jeg vil
nævner at Danmark får masser af landbrugstilskud f.eks. fra
EU, for det man sagde at man må nok bruge af den, når man
ikke kan få den man elsker, så må man være tilfreds med de
man kan få. Jeg mener, jeg er også helt enige med at
lufttransport den er meget dyrt. Og det er derfor jeg
sagde, at den bør undersøges.
Altså man bør undersøge søtransport om den kan forlænges, og
det er det som jeg gerne vil ha´ undersøgt. Jeg er også
fuldstændig enige, at det er meget svæt at spå om fremtiden,
vi kan ikke styre naturen.
Men i mit første indlæg så lod jeg det ske igennem at
forhold til tidligere hvor stort er klimaforandringer der har
været, og hvor udtalt den er. Og nu har man så gode
forbindelse til sagde jeg til dem, så kan man sige måske hele
kysten om må hvor isene er henne, ved at udnytte
satelitforbindelserne. Og at udtrykket, at vi ikke forsvarer
fangererhvervet, jeg mener vi må send det tilbage for, man er
også mener om at Atassut hele tiden har støttet
fangererhvervet. Og man må helst ikke kan mistforstå dette
udsagn. Og med hensyn til, det der er nævnt at det er hvalros
og isbjørnekød, og at jeg sætter spørgsmålstegn ved
yderdistrikterne, jeg mener at man ikke skal mistforstå.
Det er det får mørktid i vinterperioden. Jeg ved ikke om det
er også fangere af narhvaler og hvidfisk i mørket. Det er
ikke sådan vi skubber mod dette, det er ikke tilfældet. Jeg
er også glad for at Willias bemærkning, at der det er ellers
skulle ha´ været udryddes siden 1978. Og her skal jeg
også lige erindret om at på baggrund af klimaforandringer, så
er der aldrig noget isbjørne eller narhvaler som bliver
lokket inde i isen.
Det er nok også heldigvis at, vi stadigvæk har disse fangst
på grund at der ikke er længere bliver spærret inde af isen.
Og det er det, og jeg har ikke modsat og sagt noget imod
forslaget, og jeg har også citeret vores ordførers indlæg.
Det er at man har jo bredere mulighed for søtransport, det er
det jeg har medtaget, på det, det er ikke kun
yderdistrikterne men det hele Grønland vi bør kunne samle
som.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Jakob Sivertsen, Atassut, og den næste er Jensine Berthelsen,
Atassut.
Jakob Sivertsen, ordfører, Atassut.
Ja, mange tak, det bli´r ganske kort. Det er, det klare
spørgsmål, to der vedrører to dyre hvor man kan blive syge
af. Og det vil fremlagt, fremsætte. Mange tak, at Tuusi at du
komme et korrekt besvarelse. Det bli´r også nævnt at disse
ikke kan indhandles til offentligt indhandlingssted. Og
derfor med hensyn til at Landsstyremedlemmets gode besvarelse
til vore bemærkninger fra Atassut, det siger vi tak til, og
så ser vi frem til udvalgsbehandling af dette spørgsmål.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Og for tredje gangaskal vi fra mødelederen erindre mig om at
den man blev først behandlet, og det vi er også afsluttende
bemærkning til dette punkt, så er det Jensigne Berthelsen.
Jensine Berthelsen, Atassut.
Ja, Beklageligvis, så er det landsstyret der gør at vi
forhaler sagen og det med hensyn til der har med vores, deres
opfordring, deres svarnotat, så sagde; Jeg citerer: Det er
således at landsstyret håb at det direkte mellem aktørerne på
markedet vil kunne findes fleksible løftninger der kan
medvirke til at løse forstads ….. påpeger problem.
Vi er enige på det området. Og der vil respektere disse
løsningsfl… muligt det er så kan vi afslag for vores
forslag, det er ikke så lys, at vi ikke støtter fangerne i
yderdistrikterne. Og det er så jeres egen skyld, at vi
behandler dette punkt unødet langt. Og at selv om vi allerede
fra Atassut har gjort afslag, så vil vil også være med i
samarbejdet, når den udvalgsbehandlet, og der skal ikke her i
tvivl om dette forhold. O
g ligeledes med hensyn til indgå serviceaftaler på lufttrafik
området, at man kan lave noget løsninger, hvis det har lavet
nogen præciseringer i svarnotatet så kan vi eller ha´ uden
problemet gå videre. Man kan eventuelt også med til sælskin
både fra Upernavik, Qaanaaq og Illoqqortoormiut, at man også
kan medtaget disse undersøgelser med, selvom
forslagsstilleren kun fokuserer på en konkrete dyr og fordi
du ikke kom med noget konkret både fra Landsstyret side, og
især fra landsstyremedlemmet, og at påpegninger om at Atassut
ikke støtter fangererhvervet. Folk er jo ikke dumme, det er
tale om en konkret sag her, at hvis landsstyret i deres
svarnotat har undersøgt af at muligheder og givet gode
argumentation, så kan vi ha´ behandlet disse meget let.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Ja, og i fleretal i landstinget har taget beslutning om at
den skal udvalgsbehandles, så kan Landsstyremedlemmet for
Erhverv komme med nogen afsluttende.
Johan Lund Olsen, Landsstyretmedlem for
Erhverv og Landbrug, Inuit Ataqatigiit.
Det bliver til afsluttende, jeg vil blot nævne at i næste uge
d. 20. november, så vil vi her i salen diskutere
fangererhvervet. Og den til den tid så vil alt disse
spørgsmål man også kom ind på her diskutere. Men her i det
forslag, det er det vi prøver på at behandle det konkrete
forslag.
Jeg er også glad for at den hensigt man har her, hvor flertal
samles som, nemlig at der skal kunne ydes tilskud til
luftfragt, og der så flertal der gå ind på det. Og vi vil, vi
har også allerde udtryk vores samarbejdsvilje for at få
relateret, det vil sige udvalgsarbejdet. Og derfor er vi
meget glade for fra landsstyrets side, at fangerne som
allerede har alvorlige vilkår, især i yderdistrikterne, disse
har også stort behov, at få støtte fra landstinget herfra.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Jeg har ellers sagt, at jeg vil gi´ landsstyremedlemmet
afsluttende bemærkning, og da den skal behandles i udvalget
og vi stopper så her, og vi går så videre til punkt, næste
punkt, og det er punkt. 79.
Forslagstilleren er Ruth Heilmann, vær´så god.
7. mødedag, onsdag den 12. november 2003, kl.
17:03.
Punkt 79.
Forslag til landstingsbeslutning om at Landstinget
pålægger Landsstyret at arbejde for at der afsættes midler på
finansloven for 2004 til udvidelse af skolen i
Atammik.
(Ruth Heilmann)
(1. behandling)
Ruth Heilmann, forslagsstiller, Siumut.
Tak. Jeg fremsætter følgende beslutningsforslag med
henvisning til § 32 i landstingsforretningsordning. Forslag
til beslutnings landstingsbeslutning om at Landsstyret
pålægges at også at sætte midler på finansloven for 2004 til
udvidelse af skolen i Atammik.
I forhold til andre bygder er indbyggertallet i bygden
Atammik vokset betydeligt, hvor antallet af børn vokset
betydeligt, og der unge i den fødte det alderstadier
voksende, vil indbyggertallet uden tvivl vokse i yderligere i
fremtiden.
Kommunen har nu i adskillige år fremsend bygderbestyrelsen
ønsket om udvidelsen af skolen i Atammik til Hjemmestyret og
Landsstyret uden held.
Lærermanglen er et stort problem i Atammik og lærerne rejer
på grund af pladsmangel og skolens forældede tilstand, da
stedet ikke er attraktiv som arbejdsplads, hvilket er
beklageligt, da de mange børn har behov for dem. Men også
fordi det er vigtigt at have faglærte lærere grundet de
mangle traumatiske oplevelser bygdebeboerne har været
igennem.
Da jeg anser det for tvingende nødvendigt, at der afsættes
midler til modernisering af skolen i Atammik i 2004 foreslår
jeg derfor at denne prioriteres.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Så er det Landsstyremedlemmet for Kultur, Uddannelse,
Forskning og Kirke.
Henriette Rasmussen, Landsstyremedlem for
Kultur, Uddannelse, Forskning og Kirke, Inuit Ataqatigiit.
Landstingsmedlem Ruth Heilmann har til denne samling fremsat
forslag om, at det pålægges Landsstyret at arbejde for, at
der afsættes midler på Finansloven for 2004 til udvidelse af
skolen i Atammik.
Det skal overordnet oplyses, at i lig med rapporten om
byskolerne har Landsstyret udarbejdet en rapport om
bygdeskolernes bygningsmæssige behov.
Disse to rapporter for byskoler og bygdeskoler har dannet
grundlag for udarbejdelse af en sektorplan for det kommunale
grundskoleområde.
Sektorplanen er den første af sin art i forbindelse med en
samlet anlægs- og renoveringsplan for en sektor.
Sektorplanen vil udgøre grundlaget for prioriteringen og
planlægningen af udbygning og renovering for hele
grundskoleområdet. Der opnås herved en sikkerhed for, at
ressourcerne anvendes effektivt og målrettet i forhold til
det behov, der er gældende for grundskoleområdet.
Der opnås med sektorplanen endvidere en åbenhed og
gennemsigtighed for prioritering og planlægningen af bygning
og renoveringen af grundskoleområdet, hvilket Landsstyret
også finder vigtigt.
Sektorplanen vil blive fremlagt til orientering for
Landstinget under denne samling. Sektorplanen er et udtryk
for, at Landsstyret, ligesom forslagsstilleren, har
grundskoleområdet som særskilt indsatsområde. Dette har
Landsstyret ligeledes fremhævet i de almindelige bemærkninger
til finanslovsforslag 2004.
Det skal oplyses, at i bygdeskolerapporten er skolen i
Atammik prioriteret som nr. 13. Rapporten angiver, at skolen
skal udvides for cirka 8,2 mio. kr. Skolen i Atammik er
indarbejdet i sektorplanen for grundskoleområdet med start i
2008.
Landets bygdeskoler er for manges vedkommende, hvad man kunne
kalde for bygningsmæssigt nødlidende og der er desværre mange
bygder, som er i en endnu dårligere bygningsmæssig forfatning
end skolen i Atammik. Desværre er det ikke hverken praktisk
eller økonomisk muligt at løse de presserende problemer på en
gang.
Jeg vil bede om Landstingets forståelse for, at
prioriteringen og planlægning af udbygning og renovering af
grundskoleområdet nøje følger en vedtaget sektorplan. Der
opnås herved som nævnt en sikkerhed for, at ressourcerne
anvendes effektivt og målrettet i forhold til det behov, der
er for hele grundskoleområdet. Alternativet er, at
Hjemmestyret selvfølgelig afsætter endnu flere midler til
området.
Uanset en eventuel forøget ramme til grundskoleområdet, er
det dog min faste overbevisning, at vi skal have en
prioriteret plan, som vi er enige om at følge.
På denne baggrund kan Landsstyret ikke anbefale forslagets
vedtagelse.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Og vi går over til partiordførerne. Først er det Doris
Jakobsen, Siumut.
Doris Jakobsen, ordfører, Siumut.
Tak. Siumut har følgende bemærkninger til forslaget.
Som udgangspunkt ser vi det som afgørende, at standarden for
vore skoler tilpasses til hensigterne med Atuarfitsialak.
Denne nyordning har eleverne som det centrale
omdrejningspunkt i skolen.
Det er Siumuts grundlæggende holdning, at skolen skulle være
et attraktivt sted for eleverne, et sundt og værdifuldt
arbejdsplads. Det er vigtigt, at arbejde og sikre vore børns
uddannelse. Her spiller lærerne en stor og uundværlig rolle i
udviklingen af vore børns faglige kundskaber.
Ser vi tilgængeligt. På den bygningsmæssige standard i mange
bygder, må vi indrømme, at der eksisterer et stort behov for
forbedringer. Tingenes tilstand som den er i dag er ikke
tilfredsstillende, hverken for eleverne eller for lærerne.
I tilknytning hertil er vi bekymrede for den store
lærermangel i bygderne. Dette problem må vi opfordre
Landsstyret til at søge en snarlig løsning på. Vi har brug
for en grundlæggende planlægning i Hjemmestyret for
kommunerne.
Vi er i Siumut tilfredse med, at Landsstyret har udarbejdet
en prioriteringsplan for renovering og udvidelse af
skolerne på kysten. Men en løbende revision af
prioriteringerne er nødvendig.
Alligevel mener vi i Siumut, at denne prioritering skal
forbedres. Med henvisning til forslag til Finanslov for 2004,
som netop har været til førstebehandling, skal vi anmode om,
at de forskellige udvalg, der har relevant til dette forslag
bliver hørt i Finansudvalgets behandling.
Vi vil med henvisning til punkt 152 derfor opfordre stærkt
til, at de relevante udvalg bliver inddraget i dette arbejde,
idet Landsstyret lige som udformer Finanslovsforslaget uden
om Landstinget. Vi opfordrer dermed Landsstyret til at
overveje ydelser af midlerne til renovering og modernisering
af skolerne med det formål, at opfølge hensigterne med
Atuarfitsialak.
Hvis vi skubber disse nødvendige tiltag foran, så vil det
bevirke voksende økonomiske problemer.
Vi tager med disse ord til efterretning, at Landsstyret
ifølge svarnotatet er opmærksom på behovet for en udvidelse
af skolen i Atammik.
Agathe Fontain, mødeleder, 2. næstformand
for Landstinget, Inuit Ataqatigiit.
Derned er det Kista Lynge Høegh, Inuit Ataqatigiit.
Kista Lynge Høegh, ordfører, Inuit
Ataqatigiit
Til dette dagsordenspunkt har Landstingsmedlem Ruth Heilmann
foreslået, at Landsstyret skal foranledige, at der bliver
afsat midler i forbindelse med udarbejdelsen af Finansloven
for år 2004 til udvidelse af skolen i Atammik.
Vi mener i Inuit Ataqatigiit, at ….henvisning til
landets økonomiske situation og behovet i forhold til
skolebyggerier må prioritere.
Vi vil fra Inuit Ataqatigiit endda gerne være med til at
finansiere alle behov inden for skoleområdet i Grønland
straks. Hvis vi penge til det. Men som vi har sagt tidligere
er det desværre umuligt.
Derfor mener vi også i Inuit Ataqatigiit, at der i
forbindelse med udvidelse og renovering af skolerne må
foretages en nøje prioritering, der samlet set tager
udgangspunkt i behov for alle landets skoler.
Vi tænker i den retning på, at f.eks. Siorarpaluk slet ingen
skole har, idet den tidligere skole er blevet klassificeret
som værende ubrugeligt til dette formål. Vi i Inuit
Ataqatigiit mener, at der i forbindelse med udarbejdelsen af
Finansloven må foretages en prioritering, hvorfor vi også
mener, at sådanne punkter hjemme under dens behandling.
Dette hænger også sammen med prioriteringen af de
anlægsønsker, som kommunerne indsender til Hjemmestyret,
hvorefter de så prioriteres.
Derudover er vi selvfølgelig åbne overfor at diskutere behov,
der af en eller anden grund lige pludselig kan opstå.
Med disse ord vil vi fra Inuit Ataqatigiit tilkendegive, at
vi mener, at forslaget må inddrages i prioriteringspuljen,
hvorefter vi ikke støtter forslaget.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Dernæst er det Jakob Sivertsen, Atassut.
Jakob Sivertsen, ordfører, Atassut.
Ruth Heilmann argumentationer i sit forslag hilser vi
velkomment i Atassut. Det er nemlig et faktum, at
fastholdelse af uddannede lærere på grund af ringe
undervisningsfaciliteter kan være vanskeligt ikke alene i
Atammik men i hele vort land.
Atassut følger med i etableringen af en
kvalitetskontrolinstans på skoleområdet både i by og bygder.
Atassut skal i forbindelse med nærværende endnu engang
efterlyse den lovede udlevering af prioriteringsliste over
renoveringsmodne bygninger på skoleområdet til
landstingsmedlemmerne.
I Landsstyrets svar til Ruth Heilmann bliver det synliggjort,
at skolen i Atammik står som nr. 13 på listen. Det tyder på,
at der allerede eksisterer en prioriteringsliste som endnu
ikke er præsenteret overfor Landstinget.
Da Atassut finder det vigtigt at der bliver foretaget
en hensigtsmæssig prioritering og finder det således
uheldigt hvis praksis bliver eventuel igangsættelse af
renoveringsopgaver hen over hovedet på en forsvarlig
prioriteringsliste vil dette betyde ukontrollable
igangsættelser. Landsstyret må derfor præsentere en
prioriteringsliste til Landstinget.
Atassut skal ved nærværende ikke undlade at udtale, at vi er
tilfredse med, at den i 1995 under vores koalitionssamarbejde
igangsatte undersøgelse omkring behovet for renovering og
modernisering samt udvidelser af eksisterende skolebygninger
i byer og bygder nu danner grundlag for tiltag af initiativer
på området, og at der nu på visse områder er foretaget
renoveringer til glæde for brugerne. Men da behovet fortsat
er stort, er det nødvendigt at fortsætte tiltagene realistisk
og minutiøst.
Atassut skal med disse bemærkninger give udtryk for sin
tilslutning til forslagsstillerens argumenter, idet det er
nødvendigt med fornuftig prioritering. Men da forslaget kun
omhandler en skole, skal vi udtale vores afslag til
forslaget. Tak.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Så er det Per Berthelsen, Demokraterne.
Per Berthelsen, ordfører, Demokraterne.
Det er et meget klart spørgsmål og ikke så langt. Og derfor
har vi også en hensigtsmæssig besvarelse fra Demokraterne,
der lyder.
Fra Demokraterne mener vi, at forslaget aldrig burde være
kommet så langt, at den kommer som et dagsordenspunkt i en
Landstingssamling, fordi der er tale om kommuneanliggende. Et
punkt, der er med i en samlet prioritering og som derfor også
burde være blevet skriftligt besvaret.
Med disse bemærkninger tilslutter Demokraterne derfor til
fulde Landsstyrets afslag af forslaget.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Så er det Anthon Frederiksen, Kandidatforbundet.
Anthon Frederiksen, ordfører,
Kandidatforbundet.
Forslag til landstingsbeslutnin om, at Landsstyret pålægges
at afsætte midler på Finansloven for 2004 til udvidelse af
skolen i Atammik.
Under førstebehandlingen af dette har jeg følgende
bemærkninger til på vegne af Kandidatforbundet.
Jeg skal udtrykke min forståelse for Landstingsmedlem Ruth
Heilmanns forslag, idet rekruttering af lærere kan være et
problem på grund af pladsmangel på skolerne og skolens
dårlige standard.
Landsstyret skriver bl.a. i deres svarnotat: Vi må indrømme,
at mange bygdeskoler er forfaldne og Landsstyret skriver
endvidere: at beklageligvis er der flere bygdeskoler, der er
i meget ringere stand end skolen i Atammik.
Dette er svært at modsige, idet skoleeleverne i Siorarpaluk
endda mangler undervisningsfaciliteter. Disse forhold er
særdeles uacceptable, specielt når anlægs- og
renoveringsfonden er fyldt med midler op til randen.
Jeg skal derfor på vegne af Kandidatforbundet anbefale jer
ærede Landstingsmedlemmer, lad dog midlerne i anlægsfonden
arbejde i samfundet, hvor behov er markant.
På den måde vil man sikre, at Atammik-skolen og for den sags
skyld andre skolers behov bliver sikret, i stedet for at lade
vente på forbedringerne indtil år 2008.
Med disse bemærkninger skal jeg anbefale, at samtlige skolers
behov for renovering bliver genvurderet og alle behov for
udvidelser også bliver genstand for genvurdering i relevant
udvalg inden andenbehandlingen.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Også er det forslagsstilleren Ruth Heilmann.
Ruth Heilmann, forslagsstiller, Siumut.
Tak. Til Landsstyrets svarnotat tager jeg også til
efterretning, lige som Siumuts ordfører Doris Jakobsen sagde
det. Og jeg siger tak til partierne og Kandidatforbundets
meninger, interesse og udtalelser om forslaget.
Lad mig først udtale, at jeg selvfølgelig også er vidende om,
at mange bygder også har et stort behov. Og jeg har også
vidende om, at Qaanaaq i Siorarpaluk, så har den størst
behov. Men når man har set andre og når man har set behovet i
Atammik, så har jeg prøvet på at fremsætte forslag, om end
ikke at den bliver prioriteret højere, fordi dem der plejer
at have sådanne nogle renoveringsarbejde der, så har de sagt
overfor mig, at Atammik-skolens standard er uacceptabel.
Dvs. at hvis den bliver besigtiget af sundhedsmyndighederne,
så kan man eventuelt få den lukket umiddelbart, fordi
skolelederen udtaler, at skolens gulv har huller, dvs. den
rådner op nedefra, og at varmeanlægget meget let går i
stykker eller er så faldefærdig, at der er flere der i
området, hvor skoleeleverne ikke går i skole pga. af, at det
går i stykker.
Og vi ved alle sammen, at Atammik har vand fra
udslusningsanlæg. Og det er så det vand, der har gjort, at
rørene bliver tæret indefra pga. saltindholdet. Og dermed går
rørene meget hurtigt i stykker.
Og der er også huller i skolens tag og det samme tagspærrer
er også ved at rådne. Derfor er det meget alvorlig sag, at
skolens standard er som den er nu. Så har jeg stillet forslag
om, at den kommer frem i prioriteringslisten.
Det er korrekt, lige som Siumuts ordfører Doris Jakobsen
nævnte, at den prioritering, som vi endnu ikke har set og som
Atassut har nævnt, at udvalget også er mere med i
vurderingerne. Vi plejer at rejse i udvalgene og har nogle
besigtigelsesområdet og dette område og dette udvalg har
meget stort kendskab til renoveringsopgaver, fordi det er
den, der rejser mest i kysten.
Og derfor er det vigtigt, at vi har sådan en fælles
vurdering, fordi vi er vidende om, at den prioritering, den
bliver udarbejdet af embedsmændene. Men at vi som ser disse
ting med vore egne øjne, at vi så også bliver inddraget. Det
er jeg meget tilfreds med, den udmelding, der blev sagt.
Og selvfølgelig med hensyn til Inuit Ataqatigiit, det siger
jeg selvfølgelig også tak til. Og at de respekterer denne
prioritering, selvfølgelig respekterer jeg den også
prioriteringsliste. Og vi håber så på, at vi skal have en
ordentlig behandling af denne. Men at vi også ser den og er
med i vurderingen. Vi finder det vigtigt og jeg har også
forstået Inuit Ataqatigiits ordfører sådan, at de også er
åbne for denne mulighed, fordi de sagde, at selvfølgelig skal
man også kunne prioritere dem, der pludselig akut behov.
Og derfor mener jeg, at de også har givet mulighed for
Atammik-skolen kan blive prioriteret højere. Og med hensyn
til Atassuts ordførerindlæg, så har jeg selvfølgelig også
fuld forståelse for deres afslag, men de har også viljen til
at være med, med hensyn til at få prioriteret i
prioriteringslisten.
Og det er også korrekt, at Kandidatforbundet sagde, at med
hensyn til byggeriet og med hensyn til renovering og anlægs-
og renoveringsfonden, som er ved at blive fyldt op til randen
med midler. Det er korrekt, at den er fyldt helt op og i
stedet for at lade den stå der, så bør man snarest gøre noget
ved den.
Som for eksempel, hvis Atammik-skolen bliver renoveret i 2008
og nr. 13 i prioriteringslisten, det vil så sige, at dem, der
ligger nederst i prioriteringslisten de vil blive renoveret
meget, meget sent, måske efter at vi er afgået ved døden.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Nu er det Landsstyremedlemmet for Kultur, Uddannelse,
Forskning og Kirke.
Henriette Rasmussen, Landsstyremedlem for
Kultur, Uddannelse, Forskning og Kirke, Inuit Ataqatigiit.
Jeg håber på, at Ruth Heilmann vil lide meget længe og jeg
håber på, at renoveringer af skolerne i den kommende tid vil
blive lyst markant, idet et flertal i Landstinget, at man
følger vores planlægninger. Det er det, de har fremsat om. Og
jeg mener, at det er hensigtsmæssigt.
Og med hensyn til det, der blev fremsat fra Demokraterne af
Per Berthelsen, nemlig at man end ikke burde betragte
Atammik-skolen som et særskilt dagsordenspunkt i Landstinget.
Og ud fra det, så må jeg præcisere, at vi i Lanstinget, vi er
lovgivende og dem, der plejer at lave nogle planlægninger. Og
derfor med hensyn til problemer, der skal vurderes af
rørlæggere og tømrere. Vi har ikke nogen mulighed for at
behandle dem her.
Og med hensyn til Siumuts ordførers indlæg, at hvis og
såfremt, at man betragter behovet for renovering i Atammik.
Og med hensyn til, at det bør være med i prioriteringslisten.
Selvfølgelig har vi den mulighed og det er så
partirepræsentanter, der kan tale om det.
Og med hensyn til Inuit Ataqatigiits ordførers støtte. Det må
vi udtale, fordi vi har ikke råd til at renovere og alt og
alle. Og især med hensyn til det, som vi ikke har planlagt og
forberedt til i Finanslovsforslag, så er det nødvendigt at få
prioriteret dem, der har det største behov.
Og det, som Atassut kom ind på i sit anlæg, at problemet med
lærermanglen, og at man ikke vil bo i bygderne af lærerne, og
at de så rejser væk, at man løbende har læremangel. Dette
problem er ikke noget særsyn og det er meget stort konkret
problem, at vore forskellige lærere, at når de har problemer.
Det samme problem har vi i de højere uddannelser.
Jeg mener, at det er et stort problem. Hvis man skal opnå en
god uddannelse, så bør der være flere lærere, så bør der være
flere børn. Her er det den pædagogiske klima, konkrete
pædagogiske klima, der vil kunne bære frugt. Og derfor da
Grønland er særskilt placeret med hensyn til pædagogik og
udvikling af pædagogik og uddannelse.
Men dette har man diskuteret om og planlagt om i forbindelse
med indførelse af Atuarfitsialak og dem har man så fået
afklaret af nogle personer, der har særlig viden om. Og med
hensyn til anlægsplanerne, så vil vi i Landsstyret fremsætte
dette i Landsstyret. Og jeg kan også sige, at dem, der har
lavet nogle analyser og vurderingsarbejde, det er dem fra
Økonomidirektoratet og fra KIIP og anlægsafdelingen.
Det er så de personer, der har lavet nogle undersøgelser ud
fra kommunernes ønske og informationer og dette
prioriteringsudkast vil blive forelagt til Landsstyret i
næste uge og derefter uddelt til relevante udvalg og
landstingsmedlemmerne.
Selvfølgelig er den ikke så fast, at man ikke kan rokke ved
den. Men det er så personer, der på økonomisiden, på
anlægssiden og på uddannelsessiden, der har en særlig viden.
Og det er så deres rådgivning til landstinget. –
Kommende rådgivning og derfor vil jeg også, når jeg har fået
den på baggrund deraf så opfordrer jeg til – opfordrer
vi til, at vi laver nogle planlægninger.
Man kom også meget ind på anlægs- og renoveringsfonden, som
er helt fyldt op med midler, men hvis vi skal drømme, så må
vi sige, at samtlige midler derinde, de er øremærkede.
Selvfølgelig kan man få dem omrokeret og Landstinget har en
frihed at lave en prioritering og omrokering. Og Landstinget
har en frihed at lave en prioritering
og omrokering af disse, lige som Landsstyret har samme
rettigheder.
Man at man skal forestille sig, at vi har en fond, som man
ikke, som har uforbrugte midler, hvor man blot kan hente
penge. Det vil være en forkert disposition. De er øremærkede
alle sammen. Og vores prioriteringsliste og renovering af
skolerne, så har vi også stillet derom, indtil
Finanslovsforslaget 2005.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Så er det Doris Jakobsen, Siumut og efterfølgende Per
Berthelsen fra Demokraterne.
Doris Jakobsen, ordfører, Siumut.
Tak. Først til Landsstyremedlemmet for Uddannelse, til hende
vil jeg komme med en venlig rettelse. At jeg i mit
ordførerindlæg ikke har nævnt, at man særskilt skal fokusere
på Atammik-skolen.
Og med hensyn til prioritering og Atassuts ordførerindlæg,
fordi det blev nævnt, at denne prioriteringsliste ikke er
blevet fremsendt. Og jeg mener, at det er også meget vigtigt
at høre, fordi det lige som det blev fremsat, at skolen i
Siorarpaluk, den er blevet vurderet som værende meget, meget
og som er placeret som nr. 19 i prioriteringslisten, så er
det, når det er placeret sådan, så kan man tænke på, hvorfor
er det ikke blevet prioriteret højere.
Det er lige som om, at prioriteringslisten trænger til at
blive revurderet, selvom vi ikke har hørt, hvordan
prioriteringslisten er. Derfor har vi nævnt det sådan i vores
Siumuts ordførerindlæg om, at Atammik-skolen er placeret som
sådan. Det har vi også forståelse for, at der er
renoveringsbehov. Og vi må også udtale, at vi har 60 bygder i
landet. Og vi er også vidende om, hvor dårlige skolernes
stand er på disse. Som f.eks. i Saqqaq, så så jeg i sommer,
hvor lille skolen er, hvor lærerne plejer at spise frokost i
toiletterne pga. pladsmangel.
Derfor mener vi, at vi i Siumut bør have en god vurdering på
prioriteringslisten, men vi skal heller ikke være ensidige på
den anden side. Jeg er også vidende om, at kommunerne også
afgiver midler til skolerne.
Men når skolerne er så dårlige i en kommune, hvor der er
huller på gulvet, hvor der er dårlige rør og hvor det er ved
at falde sammen, så har kommunen lavet et svigt på
renoveringsområdet. Og derfor bør kommunerne også være mere
opmærksom på det, at såfremt skolerne har haft så dårlig
vilkår, så har kommunerne jo pligt til at afhjælpe.
For hvis vi ikke laver nogle gode renoveringsarbejder, så kan
det blive til meget større udgifter, når det bliver
dårligere. Så bliver vi nødsaget til at bruge endnu flere
midler.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Så er det Per Berthelsen, Demokraterne og efterfølgende Jakob
Sivertsen.
Per Berthelsen, ordfører, Demokraterne.
Ja tak. Jeg vil ikke komme med et langt debatindlæg, men jeg
vil lige komme med en præcisering.
Jeg vil sige tak til Landsstyremedlemmet for, at hun har
forståelse for Demokraternes udsagn og lød som om hun støtter
mit forslag. Og jeg er også glad for, at det vi har nævnt, de
er jo realistiske, fordi forslagsstilleren erkendte, at hun
er vidende om, at der er nogle andre, der har lige så stort
behov rundt om i landet.
Og disse prioriteringer, som man har efterlyst for lang tid
siden, så dem vil vi miste totalt, hvis vi kommer til at
agere som om vi ikke har nogen lov at følge efter. Det er
derfor, at vi fra Demokraterne hele tiden har gentaget, at
der skal ske en seriøs prioritering. Det er det, med hensyn
til det, der fremlagt, at hun ikke støtter den.
Hvorfor med hensyn til Demokraternes udmeldelse, hvorfor vil
man ikke forstå den. At vi vil gerne prioritere folkeskolerne
og lige afvente med Ilimmarfik. Doris Jakobsen har ret i sit
indlæg, at hvis vi venter med hensyn til de faldefærdige
skoler, så vil det blive endnu dyrere, at f å dem renoveret
og moderniseret.
Fordi arbejdet pågår så langsomt, at det vil kunne falde
sammen, før vi har gjort noget med hensyn til de faldefærdige
bygninger. Og disse konsekvenser for alt hænger jo sammen,
det vil vi ikke have ansvaret for fra Demokraternes side,
fordi hvis man ikke vil forstå begrebet prioritering. Hvad så
med de faldefærdige skoler, at så vil lærerne begynde at
flygte. Uddannelsen vil blive tabt på gulvet og efterfølgende
så vil den nok blive lukket.
Fordi vi har råd til alt og alle på en gang. Og jeg håber på,
at vi kan blive enige om dette alle sammen. Og uanset om man
vil tro på mig, så må jeg udtale, at alt hænger jo sammen. Og
uanset om vi ikke vil gå ind for det.
Og med hensyn til de mange midler – anlægs- og
renoveringsfonden, som har mange midler, så vil jeg sige, at
det er også korrekt. Men der er også grund til, at den har.
Det er en dårlig planlægning, som midler, der ellers skulle
bruges, de bliver udsat endnu engang.
Men disse midler er blevet øremærket til en anden
forpligtelse. Og derfor kan man ikke blot tage nogle midler
derfra og bruge løs af dem. Og det er så økonomerne, som
ellers har stillet forslag om siden sidste år, at hvis man
laver en lov, således at vi ikke skal hente nogen midler fra
anlægs- og renoveringsfonden, men det har man selvfølgelig
ikke hørt.
Augusta Salling, mødeleder, 1. næstformand
for Landstinget, Atassut.
Så er det Jakob Sivertsen og efterfølgende forslagsstilleren.
Jakob Sivertsen, ordfører, Atassut.
Tak. Der er to partiordførerindlæg, som jeg vil kommentere.
Først Inuit Ataqatigiits ordfører. Hun sagde blandt andet og
jeg vil lige citere: ”hvis vi havde råd til alle behov
indenfor folkeskoleområdet, så kan vi straks have fået det
løst. Og Doris Jakobsen sagde også under sit andet indlæg, at
der er nogle lærere, der holder i et toilet. Dette er forbudt
i henhold til sundhedskravene.
Og derfor disse bemærkninger omkring renovering og
modernisering af skolerne, så må jeg tage disse imod og så
udtale, at man ikke skal ..og prioritere Ilimmarfik,
den vil ikke flytte, den vil blive oprettet på et eller andet
tidspunkt.
Og med hensyn til vore børns fremtid, at de er blevet endnu
dygtigere og kan overgå til Ilimmarfik. Lad os prioritere
folkeskolen først, således at de kan have gode omgivelser og
opnå endnu bedre inden for uddannelsen. Det er det, som vi
vægter højt i Atassut.
Som sagt så vil Ilimmarfik ikke flygte og vi har allerede
givet støtte til den. Og i den tid, hvor vi ikke har råd til
samtlige skoler og hvis og såfremt man udsætter Ilimmarfik,
så er det især de faldefærdige skoler i bygderne, som vi kan
renovere, således at de harmonerer i henhold til den lov, vi
har udarbejdet i forbindelse med Atuarfitsialak.
Lad os prioritere det, for som sagt, så vil Ilimmarfik ikke
rejse og flygte. Og med hensyn til Demokraternes ordfører
vedrørende Ilimmarfik, fordi de har været imod dette fra
starten af, så vil jeg lige præcisere, at dengang da der ikke
var nogen Demokrater, så har vi fra Atassut, da man først kom
ind på dem, selvom vi i princippet ikke har været imod den,
men at da vi ikke har råd til den, så har vi i henhold til
sagt, at den skal bygges i henhold til prioriteringen.
Og med hensyn til den prioriteringsliste, som stadig ikke er
blevet godkendt, som blev nævnt af Landsstyremedlemmet, at
Atammik-skolen er prioriteret som nr. 13. Derfor er det af
hastende karakter med hensyn til renoveringssager, som
haster. Dette vil vi behandle og hvis Landstinget skal have
en korrekt beslutning, så må grundlaget være parate og derfor
ønsker vi endnu engang over for Landsstyret, at hvis vi skal
tage en korrekt beslutning, så må vi også have nogle korrekte
grundlag.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Den næste er Ruth Heilmann, Siumut og så er det Doris
Jakobsen, Siumut.
Ruth Heilmann, ordfører, Siumut
Tak. Ja, Doris Jakobsen havde ret i sit indlæg, at tilpasning
af skolerne og skolerne skal tilpasses til Atuarfitsialak.
Skolerne skal være sunde overfor eleverne. De må være gode og
de må også lige så godt være attraktive til at kunne gå i
skole. Det er meget, meget indholdsrige bemærkninger over for
børnene, og især med hensyn til bygdeskoleeleverne.
Og da hun så kom ind på forholdene i Saqqaq. Det er også helt
sikkert, at det vil blive behandlet i udvalget. Jeg selv
vægter, at man får oprettet Ilimmarfik, men så længe
skoleforholdene er sådan, så mener jeg, at man bør sikre
renovering og modernisering af folkeskolerne. Og sikre nye
anlæg af skoler. Derfor er jeg meget spændt på den
prioriteringslisten, som Landsstyret vil fremsætte. Når den
bliver fremlagt, så vil vi også behandle den i udvalget.
Jeg siger også tak til Demokraterne, at de nu er ved at komme
ind i arbejdet, selvom de i første omgang er uinteresserede,
at det vedrører Atammik. Men tidligere som Doris Jakobsen kom
ind på, at renovering af skolerne er en pligt for
kommunalbestyrelserne, men i en årrække har man ellers
henvendelse også fra kommunalbestyrelserne også i den tid,
hvor jeg var borgmester og tidligere så har vi rettet
henvendelse om og påvist hvor stort behov Atammik har af alle
mulige oplysninger, der vedrører denne skole bliver tilført
til Landsstyret.
Og man har også tilsagn om, at den vil blive renoveret, og at
der vil blive afgivet midler. Men der sker bare ikke noget.
Og derfor har man fået dem udsat med hensyn til
prioriteringslisten om, hvilken der bedst kan betale sig for
renovering.
Jeg mener, at det kan være grund til, at overveje at når
ventetiden er så lang, om man ikke kan afgive særskilte
midler til renovering af dem, der har stået på ventelisten
alt for længe.
Og lad os sige om et par dage, så vil man vi komme til at
høre, at skoleeleverne ikke kan gå i skole pga. alt muligt.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Så er det Doris Jakobsen for en kort bemærkning, da det er
tredje gang.
Doris Jakobsen, ordfører, Siumut.
Tak. Ja, vi skændes ikke om, at folkeskolerne i kysten
trænger til at blive renoveret og der er et stort behov. Men
med hensyn til Ilimmarfik, jeg mener, at vi diskuterer ikke
punktet Ilimmarfik. Men det, man diskuterer det er skolen i
Atammik.
For lige som i vores ordførerindlæg i Siumut sagde, at vi
opfordrer Landsstyret, at man bør yde midlerne til renovering
og modernisering af skolerne. Og vi håber så på, at det kan
blive realiseret i de kommende år. Og derfor med hensyn til
Landsstyremedlemmet for Uddannelse, vi har behov for
renoveringslisten af skolerne, således at med hensyn til de
enkelte skoler, der bør løses, og at det så kan blive fremsat
enkeltvis, så vil de ikke være nødvendigt, fordi vi alle
sammen vil have viden om, hvordan prioriteringen ser ud.
Jeg mener, at vi her ikke skal behandle Ilimmarfik, men vi
skændes ikke om, at det er folkeskoler – de
faldefærdige folkeskoler, der har det største behov. Og jeg
håber på, at Landsstyret vil gøre noget ved den og tager
vores udsagn til efterretning og tager den alvorligt.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Og den næste er Landsstyremedlemmet for Kultur, Uddannelse,
Forskning og Kirke.
Henriette Rasmussen, Landsstyremedlem for
Kultur, Uddannelse, Forskning og Kirke, Inuit Ataqatigiit.
Ja, med hensyn til Doris så skal jeg udtale, at det man har
henvist til udvalget og det er så midler, som vi har snakket
om og Atammik og ønsket om at få dem forøget og jeg har
konstateret, at vi nok har regnet med at der vil blive ydet
ekstraordinære midler til renovering af skolen i Atammik. Det
er sådan, jeg har forstået det.
Og jeg vil også sige: Lad os først se denne renoveringsliste
før der bliver lavet ændring på det, hvor
Landstingsmedlemmerne ikke bliver placeret som tømrere, men
nogen, der skal prioritere.
Og til Demokraternes ordfører, at de planer om Ilimmarfik til
alle mulige andre punkter, jeg mener, at prioritering og med
hensyn til problemer, vi kan se i Direktoratet og på baggrund
deraf, så mener vi, at de små uddannelser, det vil være godt,
hvis vi kan vi kan få dem samlet, fordi hvis vi laver nogle
labbeløsninger til særskilt på disse alle.
Så kan det bedre betale sig, at når man vægter uddannelsen
højt, og at man vægter udvidelse eller øgning af
uddannelsesniveau, så kan man ikke komme uden om Ilimmarfik,
og at vi så håber på, at det er så et af de steder, hvor man
vil vægte højt i prioriteringen.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Og samtlige har forståelse for forslaget, men den næste er
Agathe Fontain, Inuit Ataqatigiit.
Agathe Fontain, Inuit Ataqatigiit.
Det er udvalget for infrastruktur og boliger og til vores
næstkommende møde, så skal vi diskutere prioritering,
renovering af anlægsopgaverne. Også fordi vi gerne vil
undersøge om Landstinget vil ændre ved denne prioritering.
Derfor skal vi få den undersøgt.
Det er vi – kom til at snakke uden om det vi snakker
om, fordi man kom og foreslog udvidelse af skolen i Atammik.
Jeg mener, at vi så vidt muligt skal holde fast ved det, vi
behandler, fordi Doris Jakobsen har også sagt, at renovering
det er en kommunal anliggende og forpligtelse. Og fordi vi
ikke skal tage deres forpligtelser, men selvfølgelig skal
samarbejde med dem.
Og det vi tidligere har nævnt, det er med hensyn til
anlægsopgaver. Og når vi så yder bloktilskud til kommunerne,
og så er det dem, der skal lave deres egen prioritering. Også
her med hensyn til anlægsopgaverne.
Og med hensyn til debatten i forgårs vedrørende bygderne, så
nævnte vi fra Inuit Ataqatigiit, at med hensyn til, at man
kan inddrage bygdebeboerne medansvar og de ellers kan være
med i bygden. Jeg mener, at man bør overveje hvad man kan
gøre.
Med hensyn til Ilimmarfik, det vil jeg ikke kommentere
yderligere, men vi har i forgårs hørt, at handelskolen har
dårlig indeklima, og at den er overfyldt, at man så må yde
særskilt. Det er det samme med hensyn til vores universitet.
Den er faldefærdig, fordi træet rådner og hvis vi ikke skal
bruge penge løs til renovering, så må vi også overveje
Ilimmarfik, fordi alle disse faldefærdige bygninger i
uddannelsesstederne, man vil komme til at bruge løs af
pengene til.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Så er det Per Berthelsen, Demokraterne for en kort
bemærkning.
Per Berthelsen, ordfører, Demokraterne
Ja, først så skal jeg udtale, at ud fra overskriften, så er
det skolen i Atammik, som vi diskuterer. Men det er jo ikke
kun i bygderne vi har problemer. Vi har også et meget stort
problem blandt skolerne i den vigtigste byer. ASK er den, man
ellers har givet tilsagn om, at den bliver renoveret for
120-130 mio. kr. Og nu har Nuup Kommunia ofret 30 mio. kr.
for at få den renoveret.
Man nævnte Ilimmarfik, fordi man der har bundet masser af
midler, som ikke er nødvendigt her og nu, men som bekendt så
er der nogen, der har størst behov. Og hvis vi skal lade
pengene tilgå først på det område, så kan vi ellers opnå
meget stort.
Og derfor selvom man i sådant et overskrift og i
ordførerindlægget, så er det meget vanskeligt at komme- ikke
nævne, fordi alt jo hænger jo sammen.
Det er ikke sådan, at vi fra Demokraterne er imod Ilimmarfik.
Det er overhovedet ikke tilfældet. Hr. Jakob Sivertsen, vi er
fuldstændigt enige. Vi tænker lige som Atassut, den vil ikke
flygte, men da denne kan flygte, så kan vi lade den vente,
for hvis vi lader den, så vil vi også se nogen, der er
faldefærdige og som vil falde fra hinanden. Og det vil vi
ikke have ansvar for.
Og jeg skal udtale, at vi ikke imod Ilimmarfik, men vi er
ikke bange for og vil ikke komme med nogle tomme ord, men
hele tiden præcisere hvor vigtigt det er med en prioritering.
Og det er derfor, at vi har udvist viljen til at afhjælpe
Atammik, men vi mener, at vi først må ofre Ilimmarfik og få
den udsat lidt. Og så få løst de akutte problemer i Atammik,
Siorarpaluk og lign. Og få dem løst først.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Og den næste er Jensine Berthelsen, Atassut og så er det Enos
Lyberth, Siumut.
Jensine Berthelsen, ordfører, Atassut.
Ja, man skal ikke være forundret over, at der er tale om de
gode 40 mio. kr., vi gentager. Og hvis og såfremt Siorarpaluk
havde haft 1. prioritet, så kunne vi ellers bruge disse gode
midler. Men beklageligvis, at vi sammen med Siumut, hvor vi
er mange her i Landstinget, havde haft samarbejde da vi var i
landsstyrekoalition. Det kom man ikke ind på.
Fordi de gode 40 mio. kr., hvordan kan vi få den meget høje
uddannelsesinstitution, når de uddannelses— de elever,
der skal gå der ikke har fået uddannelsesgrundlag. Og det er
så det, som Inuit Ataqatigiit har nævnt med hensyn til
universitetsparken. Og det kan man ikke bruge som en
undskyldning.
Fordi det en fredet bygning, så skal den renoveres. Det er
altså tale om Ilisimatusarfik. Og dette ansvar må man
overholde med hensyn til de fredede bygninger. Man har
allerede sikret, at de skal renoveret. Og med hensyn til fra
Atassut og lad de studerende få nogle erfaringer i udlandet
og lad os dog sende dem og ikke kun fokusere på vores navle.
For Ilimmarfik får fortrinsret og får formindsket vore
studerendes konkurrenceevne. Selvfølgelig vender vi og nævner
disse 40 mio. kr. mange gange.
Lige som Landsstyreformandens åbningstale, da den blev
debatteret, så sagde vi fra Atassut her og man kom også ind
på, fordi det er nødvendigt, så har vi ellers henholdt os til
Atammik. Men vi har fundet ud af, hvor stort der er behov for
at diskutere det.
Med hensyn til, at kommunerne får – bliver overbebyrdet
med hensyn til renovering, fordi de har – de er
nødsaget til at prioritere andre…renoveringen. Det er
derfor, vi foreslår fra Atassut, at Hjemmestyret indgår en
forhandling med kommunerne, at man afsætter faste
procentvise, der skal kunne bruges til renoveringsopgaver i
forhandlingerne.
Og jeg håber på, at man vil høre på dette forslag, fordi når
vi ser forfaldne folkeskoler og jeg er også overbevidst om,
at de vil komme og besvare det. Også fordi alt hænger jo
sammen – Atammik, Siorarpaluk og mange andre skoler og
mange store elevskoler kom man også ind på.
Derfor lige som Doris Jakobsen nævnte med hensyn til den
prioritering, som vi lige hører ….Atammik, Siorarpaluk
og nr. 19 og vi ser aldrig den liste. Derfor skal man ikke
være forundret over, at man ved at benytte denne lejlighed.
Og selvom man gav afslag for Ruth Heilmanns forslag, at vi
har en debat.
Vi skal også udtale, at Landsstyret i sit svarnotat sagde, at
man under denne samling, så vil denne renoveringsliste blive
fremlagt til Landstingets orientering.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Nu er det Enos Lyberth, Siumut.
Enos Lyberth, Siumut.
Når man snakker om Atammik, så skal man heller ikke blive
forundret, at vi fra Maniitsoq Kommune og som har kendskab
til Atammik, at vi fremkommer med vore korte bemærkninger.
Atammik i forhold til andre bygder, befolkningsmæssigt
heldigvis også. Stabil med øget befolkning, modsat de andre
bygder. Det er også de forhold, man skal huske på.
Med henvisning til den kommende uge, hvor Landsstyret vil
fremkomme med en redegørelse. Her vil vi komme ind og være
med i debatten. Ja, befolkningen i Atammik er forøget til
stadighed og skolebørnene bliver flere og flere.
Jonathan Motzfeldt, mødeleder,
Landstingsformand, Siumut.
Der er ikke andre talere, der har markedet. Resten af
punkterne skal placeres til næste uge og dermed er dagens
møde hævet.
Naqeqqaagaq
Ullut ataatsimiiffiusut arfineq aappaat,
pingasunngorneq 12. november 2003, nal. 13:00
Oqaluuserisassani immikkoortoq 2
Ullormut oqaluuserisassanut nassuiaat.
(Inatsisartut Siulittaasoqarfiat)
Ataatsimiinnermik aqutsisoq: Jonathan
Motzfeldt, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermik
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Ataatsimiinneq ammarpoq. Ullormut oqaluuserisassanut
nassuiaat aallaqqaatigissavarput. Ulloq 13. november
ataatsimiinnermi immikkoortut tullii taaneqartut.
Akissuteqaasiornissaat siunertaralugu kinguartinneqassasut
Naalakkersuisut saaffiginnissutigaat.
Pineqartut tassas utoqqaat atugarisaat pillugit apeqquteqaat
aallaavigalugu oqaluuserisassat marluk ataatsikkoortillugit
suliarineqartussat tassalu immikkoortoq 66, ungasissoq
isigalugu nunatsinni utoqqaat Naalakkersuinikkut
anguniakkanik naleqartitanillu qanoq ittunik
atugartinneqarnissaat kissaatigineqaripput apeqquteqaat
aallaavigalugu oqallinnissamut siunnersuut.
Aamma immikkoortoq 85 utoqqaat inuuniarnikkut atugaasa
pensionisiaannut tunngasut ilanngullugit
pitsanngorsarneqarnissaat pillugit apeqquteqaat
aallaavigalugu oqallinnissamut siunnersuut.
Siulittaasoqarfimmit erseqqissarumaneqarpoq
kingusissorujussuakkut kinguartitsinissamik kissaatigisat
Inatsisartut ataatsimiinnerinut ullormut oqaluuserissasanut
kiisalu partiit gruppiisa oqaaseqartuisa suliarinerinut
sunniuteqartartut. Taamaammat taamatut kinguartitsinissat
ajornanngippat pinaveersaartariaqarput.
Pisumili matumani kinguartitsinissaq akuersissutigineqassasoq
siunnersuutigineqassaaq. Tassunga atatillugu ullormut
oqaluuserisassat taanna naatsorsuutigaara taakku
kinguartinneqarnissaat taamaalilluni akuerineqartoq.
Akuerineqarpoq. Taava tullia pisumili matumani
kinguartitsinissaq akuersissutigineqareermat tassunga
atatillugu ullormut oqaluuserisassat ikilinerat immikkoortoq
161-sip inuussutissarsiutinut ilinniartitaanerit
inuussutissarsiutinik pikkorissartitsisarnerit pillugut
Inatsisartut peqqussutaata allanngortinneqarneranik
Inatsisartut peqqussutissaatut siunnersuut aamma
immikkoortoq 162 inuussutissarsiutinut ilinniagaqarnermut
sulisitsisut akiliutaat pillugit Inatsisartut inatsisaata
allanngortinneqarneranik Inatsisartut inatsisissaatut
siunnersuut. Kiisalu immikkoortoq 163 ilinniagaqarnersiutit
pillugit Inatsisartut peqqussutissaattut siunnersuut.
Taakku oqaluuserisassanut ilassutigineqarnissaat
siunnersuutigineqassaaq. Tassa taamaalillugit taakku
ilaatigut aamma kinguartinneqarsimasut aqagumut
ilanngunneqarsinnaanerat taamalilluni
siulittaasoqarfimminngaaniit siunnersuutigineqarpoq.
Aammattaaq immikkoortoq 159-sip pinngortitamik illersuineq
pillugu Inatsisartut inatsisissaattut siunnersuutip
siullermeerneqarnerani Ataatsimiititaliap siulittaasuata
najuussinnaanissaa siunertaralugu aamma taanna
kinguartinneqassasoq saaffiginnissutigineqarpoq tassa
immikkoortoq 159.
Immikkoortup qaammatip matuma ingerlanerani kingusinnerusumut
kinguartinneqarnissaa siunnersuutigineqassaaq.
Taavalu tallimanngornermi ulloq 14. november ullormut
oqaluuserisassanut nassuiaammik sapaatip akunnerani tullermik
ullormut oqaluuserisassanut tunngatillugu nassuiaataasumik
kiisalu piffissap sinneranut allannguutaasussatut
naatsorsuutigineqareersumik saqqummiunneqassasoq aammattaaq
naatsorsuutigineqarpoq.
Jensine Berthelsen Atassut oqaaseqarumavoq.
Jensine Berthelsen, Atassutip oqaaseqartua.
Tassaana Atassumminngaaniit
noqqaassutigisariaqaleratsigu ullormut oqaluuserisassat
siuartinneqartarneri kinguartinneqartarnerilu pillugit
torernerusumik aaqqissuussisoqarnissaa Siulittaasoqarfimmut
assut noqqaassutigisariaqalerlutigu tassami
tassanngaannartumik ullormut oqaluuserisassat
siuartinneqarnerini ulloq ataasiinnaq periarfissaqarluni
ilaatigut qaratsat allami suligaluartut inisseriataarlugit
oqallinnerit ilaatigut pitsaassusissaagaluat
annaaneqarsinnaanera aamma eqqarsaatigalugu.
Taamaattumik siuartitsisoqassatillugu oqaluseerisassanik
ullunik arlalinnik periarfissaqartitsilluni siuartitsinerit
tamakkua pisarnissaat oqallinnerup pitsaassusaanut
innarliutaanngitsumik pisinnaammata. Taamaattumik ulloq
ataasiinnaq periarfissaralugu
kinguartitaasimagaluarpataluunniit oqaluuserisassat ulluni
arlalinni periarfissaqartitsisarnissaq kissaatiginartoq.
Neriuppunga tamanna aamma tusaaniarneqarumaartoq. Tassami
oqallisigisavut imaannaanngitsut torersumik
suliarisinnaanissaannut periarfissaqassagutta aammalu
Ataatsimiititaliani suliarineqartarneri eqqarsaatigalugit
ataqatigiissaarisoqartariaqarmat nikerartorujussuugamik
aallartinnitsinninngaaniit ullormut oqaluuserisassat
allanngorteriataartarneri noqqaassutigigipput tamanna.
Naalakkersuisut imaluunniit ilaasortat ataasiakkaat ullormut
oqaluuserisassat pillugit noqqaassutaat Inatsisartut
siulittaasuanni to rersumik tamatigut eqqartorneqartarput
nalilersorneqarlutik. Kisianni tassa ilumut
piffissarititaasut tassa oqaatigaarput taamaammat taamatut
kinguartitsinissaq ajornanngippat pinaveersaartinneqarnerat
Siulittaasoqarfimminngaaniit kissaatigaarput. Aamma taanna
neriuppunga maani oqariartuupput taamaalillugu
malugilluarneqartoq.
Tassa 161, 162, 163-llu taakku siusinnerusukkut
kinguartinneqareersimasut aqagumut ikkunneqarsinnaanerat
amerlanerit taamaalillugu akuersaaripput paasissavara.
Akuerineqarpoq. Taavalu aamma pinngortitamik illersuineq
pillugu immikkoortoq 159 aamma taanna qaammatip matumap
ingerlanerani kingusinnerusumut kinguartinneqarpoq. Kiisalu
tallimanngornermi 14. november tassa aqaguagu ullormut
oqaluuserisassat tulliuttut saqqummiunnissaat sapaatip
akunnerata tullermut naatsorsuutigaarput naammassisimassasoq.
Taamaalilluni ullormut oqaluuserisassanut allanut
isersinnaanngorpugut.
Taava tassa siulliullugu tikipparput immikkoortoq 113.
Inatsisartut 2004-mi aningaasanut inatsisissaattut
siunnesuummi 100 mio. kr.-inik aammalu ukiuni
missingersuusiorfiusuni tamani 100 mio. kr.-inik
immikkoortitsinissamik Naalakkersuisut peqquneqarnissaat
pillugu Inatsisartut aalajangiiffigisassaattut siunnersuut.
Siullermeernera Ole Dorhp.
Ullut ataatsimiiffiusut arfineq aappaat,
pingasunngorneq 12. november 2003, nal. 13:08
Oqaluuserisassani immikkoortoq 113
Inatsisartut 2004-mi aningaasanut inatsisissaattut
siunnesuummi 100 mio. kr.-inik aam malu ukiuni
missingersuusiorfiusuni tamani 100 mio. kr.-inik
immikkoortitsinissamik Naa lakkersuisut peqquneqarnissaat
pillugu Inatsisartut aalajangiiffigisassaattut
siunnersuut.
(Ole Dorhp)
(Siullermeernera)
Ole Dorph, siunnersuuteqartoq, Siumut.
Qujanaq. Inatsisartut Suleriaasianni § 32 naapertorlugu
aalajangiiffigisassatut siunnersuut imaattoq matumuuna
saqqummiuppara: Inatsisartut 2004-mi aningaasanut
inatsisissaattut siunnesuummi 100 mio. kr.-inik aammalu
ukiuni missingersuusiorfiusuni tamani 100 mio. kr.-inik
immikkoortitsinissaannik Naalakkersuisut peqquneqarnissaat
pillugu Inatsisartut aalajangiiffigisassaattut siunnersuut.
Ukiuni arlaqalersuni Kalaallit Nunaanni inuussutissarsiutit
annertusaaffigineqarnissaa anguniarlugu annertuumik piffinni
assigiinngitsuni oqallisigineqattarpoq aamma Inatsisartut
oqaluttarfiat atorlugu. Ukiullu ingerlaneranni nalunaarusiat
annertuut sukumiisullu suliarineqartarsimapput ajoraluartumik
annertunerusumik kinguneqarneq ajortumik.
Oqallittarnerit qulaani taasakka maanna
timitalerneqartariaqalerput, nassuerutigisariaqaleratsigumi
nunatsinni inuussutissarsiutit pillugit inerisaanerit
annikippallaartut ukiuni qaangiuttuni ingerlanneqarsimasut,
akerlianillu ingerlatsinermut tunngasut aningaasartuutit
ukiuni kingullerni annertuumik maannalu nunatta
nammassinnaanngisanik annertusiartorsimasut;
Kalaallit Nunaanni inooriaaserput imaluunnit
atugartuussuserput ingerlatiinnassagutsigu suliffiit
amerlasuut ukiuni qaninnerni pilersinneqartariaqarput
akileraarutitigullu isertussat aamma malunnaatilimmik
amerlisartariaqarlutik. Qiviaannartigit ullumikkut
meerarpassuit atugarisaat, atuartitaanerup
ilinniartitaanerullu inissisimanera, peqqinnissaqarfiup
ullumikkut killiffia, utoqqartatta
sulisinnaajunnaarnersiutillillu atugarisaat,
aserfallatsaalisassarpassuit, inissialiornissat il.il. Ila
taagugassat amerlagaluaqaat.
Qulaani taasannut aamma ilanngussinnaavara Kalaallit Nunaata
ukiuni aggersuni namminiileriartornissaa maanna
naalakkersuinikkut siunneqartoq
piviusunngortinneqartussanngorlunilu, kiisalu ukiuni
aggersuni nunatta naalagaaffimmik ataatsimoortumik
tapiissutaasa ikiliartortinneqalernissaat aamma
siunniunneqartoq.
Ataatsimut oqaatigalugu Kalaallit Nunatta piorsarnissaa
kinguaassatsinnillu tunniunnissaa unamminartoqaqaaq,
mersernartariaqanngilarli inuussutissarsiutit
pimoorulluinnarlugit maannangaaq sulineq aallartinneqarpat
ataatsimiisitaliat il.il. sulinerat utaqqiinnarnagu. Takkumi
innersuussutissaat nalunngereerparput tassaasoq
ilinniartitaanerup inuussutissarsiutillu
piorsaaffigineqarnissaat pisariaqartoq tikkuarneqarumaartoq.
Taamaattumik aalisarnerup inerisaqqinnissaa, aalisarnermik
misileraanerit aallunneqarnerulernissaat, nunatta imminut
neqissaqarniarnikkut pilersornerulernissaa anguniarlugu,
aatsitassarsiornerup ullumikkornit annertunerusumik
aallunneqarnerulernissaa anguniarlugu, takornariaqarnerup
iluani piorsaanerup annertusarnissaa anguniarlugu annertuumik
ukiuni aggersuni aningaasaliinissaq pisariaqarluinnartoq.
Suliassami uani pineqartumi kissaatigaara naalakkersuisut
attuumassuteqartut inatsisartullu inuussutissarsiornermut
ataatsimiisitaliaat qanimut suleqatigiillutik aningaasat
pineqartut agguataarnissaat isumagissagaat.
Neriuutigalugu Inatsisartut siunnersuut tapersersussagaat -
taamaaliunnginnissatsinnummi akissaqanngilagut. Qujanaq.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Tamatumunnga akissuteqassaaq Inuussutissarsiornermut
Naalakkersuisoq.
Johan Lund Olsen, Inuussutissarsiornermut
Naalakkersuisoq, Inuit Ataqatigiit.
Qujanaq. Inatsisartuni ilaasortap Ole Dorphip
aningaasaqarniarnikkut imminut napatinnerulernissamik
pisariaqartitsinermut attuumassute qartumik
aalajangiiffigisassatut siunnersuutaanut Naalakkersuisut
qujapput.
Tassunga tunngatillugu oqaatigissavara siunnersuut manna
aningaasanut inatsisissatut siunnersuut aqqutigalugu
anguniakkanut naapertuummat tassalu ineriartortitsinermi
ingerlatanut aningaasanik amerlanerusunik
atugassaqartitsilernissamik.
Tamatumunnga peqatigitillugu “Inuutissarsiutinik
inerisaaneq - 2002-miit 2004-mut periusissatut
iliuusissanullu pilersaarut “-mi kiisalu
saqqummersinneqaqqammersumi “Inuussutissarsiutinik
siuarsaaneq pillugu nassuiaat “-mi Naalakkersuisut
erseqqissaatigaat inuussutissarsiutinut tunngasunut
aningaasaliissutaasartut ingerlatanut ineriartortitsinermik
siuarsaasunut kiisalu inuussutissarsiutinik siuarsaanerup
aaqqissugaanerata pitsanngorsarneqarnissaanik
pisariaqartitsinermut aningaasatigullu
tapersiissuteqartarnermi aaqqissuussinernut
atorneqartariaqartut.
“Inuussutissarsiornermi ineriartortoqartinnagu,
atugarissaarnikkut ineriartortoqarsinnaanngilaq”
pillugu nalunaarusiami tamanut saqqummiunneqaqqammersumi
tunngaviusumik isumaq tamanna aallaavigalugu
siunnersuutigineqarpoq Ilinniartitaanernut Siuarsaanemullu
aningaasaateqarfimmik pilersitsinissamut aalajangersimasumik
suliaqartoqassasoq.
Taamatut iliornialersaarnermi siunertarineqarpoq
ilinniartitaanermi suliniutit nutaanik
pilersitsinerulernermik nutarterinerulernermillu
kinguneqarsinnaasut tapersersornerisigut nunatsinni
inuussutissarsiutit nutarterneqamissaat
ineriartortinneqarnissaallu.
Tamatuma saniatigut suliffeqarfinni pioreersuni
pilersinneqartussanilu ineriartortitsinermi suliniutinik
aningaasalersueqataanissamut periarfissaqarpoq.
Ataatsimiititaliap sitinnersuutigaa Naalakkersuisut ukiup
affaata tulliuttup ingerlanerani aningaasaateqarfimmut
taamaattumut aalajangiinissamut tunngavissaqarnissaq
siunertaralugu qulaajaanermik aallartitsissasut.
Naalakkersuisut nalunaarusiaq taanna eqqartorneqartoq
tamakkerlugu maannamut suli oqaluuserisimanngilaat,
oqaluuserinnginneranili aalajangerlutik nalunaarusiami
suliassaqarfinnut tunngatillugu kaammattuutigineqartut
Namminersoq pillugu Isumalioqatigiissitap kaammattuutaanut
ataqatigiisaarneqassasut. Tamannalu siunissami qaninnerusumi
pissaaq.
Maannangaaq ilisimatitsissutigineqarsinnaavoq Naalakkersuisut
aningaasaateqarfimmik assigisaanilluunniit
inuussutissarsiutitigut ilinniartitaanikkullu ingerlatsiviit
iluanni ineriartortitsinissamut aningaasanik amerlanerusunik
pissarsinissamik siunertaqartinneqartussanik
pilersitsisinnaaneq pillugu misissueqqissaarnermik
piareersaanermillu pisariaqartinneqartunik sapinngisamik
piaartumik aallartitsinissaq siunertarimmassuk, soorlu aamma
siunnersuuteqartup tamanna ujartoraa.
Qulaajaanermi ilaatigut paasiniarneqassapput ingerlatat
sorlerpiaat taamatut ilusilersuinermut ilaatinneqassanersut,
aningaasaliissutillu tulluarnerpaamik qanoq
ingerlanneqassanersut kiisalu taassuma pilersinneqarnissaanut
aningaasalersuinikkut pisariaqartitat qanoq amerlatiginersut.
Tamatumunnga peqatigitillugu isummernissamut
aalajangersimasumik tunngavissiortoqassaaq aningaasat taakku
pisariaqartinneqartut suminngaaniit pissarsiarineqarnissaat
eqqarsaatigalugu.
Misissuinissani ilanngullugu misissorneqassaaq aalisarnermik
piniarnermillu inuussutissarsiuteqarnerup iluani
sanaartornerit aningaasalersorneqarnissaannik
pisariaqartitsinerit tikkuarneqartut taamatut
ilusilersuinermi ilaatinneqassanersut — tassungaluuniit
immikkut ittumik aaqqissuussisoqartariaqassanersoq.
Aammattaaq soorunami taassuma taamatut iluseqartinneqarluni
aaqqissugaanissaa misissorneqassaaq, tamannalu
inuussutissarsiutinik siuarsaanerup massakkut
aaqqissugaaneranut ataqatigiissaarneqassaaq.
Inuussutissarsiutinik siuarsaanerup pisariillisarnissaanut
aalajangersimasumik siunnersuuteqartussanik massakkut
suliaqartoqarpoq, suliffeqarfiullu massakkut pisariaqartitaat
siunissamilu pisariaqartitassaat eqqarsaatigalugit
kiffartuussineq siunnerfilerneqassaaq.
Naalakkersuisut suliniutit taakku marluusut ataqatigiittutut
isigineqarnissaat pingaartippaat.
Siuliani taaneqartutut kiisalu 2004-mut aningaasanut
inatsisissatut siunnersuummi kontomi pingaarnermi
20.11.53-imi inuiaqatigiit aaqqissugaanerat eqqarsaatigalugu
suliniutinut immikkoortitat aallaavigalugit Naalakkersuisut
isumaqarput aalajangiiffigisassatut siunnersuummi siunertat
eqquutsinneqalersut.
Aalajangiiffigisassatut siunnersuutip imarisai
eqqarsaatigalugit Naalakkersuisut maanna taamaammat
isumaqataasinnaanngikkallarput, kisiannil i siunnersuumi
siunertarineqartunut tunngatillugu Naalakkersuisut
tunngaviusumik assingusumillu siunnersuuteqartutut
isumaqarput, 2004-llu ingerlanerani Naalakkersuisut
piviusumik siunnersuuteqarneratigut tamanna pissaaq.
Taamaattumik Naalakkersuisut neriuutigaat taamatut
akissuteqarnertik inatsisartuni ilaasortamit Ole Dorphimit
naammagineqassasoq, naak siunnersuut taamatut isikkoqarluni
itigartitsissutigineqarnissaa
inassutigineqartariaqaraluartoq.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Partiit oqaaseqartuinut. Siulliulluni oqaaseqassaaq Ruth
Heilmann Siumut.
Ruth Heilmann,Siumup oqaaseqartua.
Qujanaq. Taamatut Inatsisartunut Ilaasortaq Ole Dorph Siumut
siunnersuuteqarnera Siumumiit paasilluarparput
tapersersorluinnarlugulu.
Inuutissarsiorneq aammalu inuutissarsiorneq nunatta imminut
aningaasarsiornikkut napatikkiartulernissaanut sakkussat
pingaarnerpaat ilaattut pingaarnerpaatulluunniit isigalugu
nunatta ineriartorteqqinneqarnissaani sallersaatillugu
sulissutigisariaqarparput.
Suliffissanik nutaanik pilersitsiniaalluni annertusaallunilu
aallarnissanermi tapersiissuteqartarnissaq pingaaruteqarpoq.
Tassani kommunit piumassuseqarlutik inuutissarsiornikkut
ineriariartortitserusussuseqartut aamma eqqumaffigineqarunik
qiimmassarneqarunillu ingerlaqqinnissaminni suliffinnik
pilersitsisinnaanerat taamaalilluni
annertusarneqarsinnaammat. Inuit ataasiakkaat
pilersitsiniartarput. Aamma peqatigiinnikkut
pilersitsisoqartarput. Ilaatigut nunatta pissarititaanik
atorluaaniarluni iliuuseqarnikkut imaluunniit nammineq
piginnaassutsit ilinniarsimasallu atorlugit suliffimmik
pilersitsisoqartarpoq.
Tamanna nunatsinni inuutissarsiornikkut piorsaanermi suli
nutaarsiassaavoq tikilluaqquneqangaartariaqartorlu. Ilami
aalisarnerup saniatigut inuutissarsiutinik nutaanik
pilersitsinissat suaartaatigineqaraluttuinnarput.
Piviusorsiortumillu qanoq iliuuseqarniarnerluta
annertunerusumik isummersorfigalugulu
pilersaarusiortariaqarparput.
Taamatut pilersitsinissamik nukissaqartut piumassuseqartullu
soqutigineqarunik taperserneqartarunillu
nakuarsuanngorsinnaapput allaat amerlasuunik suliffissanik
pilersitsisinnaallutik. Nunarpummi pisuussuteqarpassuaqarpoq
suli atorluarneqanngitsunik aningaasaliissuteqarlunikkulli
siuarsaavigineqarsinnaagaluartunik.
Assersuutinik arlalinnik soorlu aatsitassarsiorneq suli
annertunerusumik eqqumaffigalugulu aalluttariaqarparput.
Naluneqanngereerpoq ilaatigut pisuussutit sumiittut
piiaanissamut aningaasaliissuteqarfigineqarnissamik
utaqqisiinnarneqartummi arlaqaraluarput. Takornariaqarnikkut
suli ussassaarutinik amerlisaasinnaavugut. Amerlanerusut
nunatsinnut kajungilernissaat anguniarlugu. Tassanilu
aningaasat atorfissaqartinneqaraluarput. Aamma nunaqarfiit
takornariaqarnikkut peqataatinneqarnerulernissaat
siuarsaavigineqarnissaat pisariaqarluinarmat.
Eqqumiitsuliortut pilersitsarnerisa
annertusarneqarsinnaanerattaaq eqqaaginnarsinnaavarput.
Umimmaalluunniit qiviuinik imaluunniit savat amiinik
atorluaaniarlutik iliuuseqarnerit annertusarneqarnissaat
imermik sermimillu tunisassiorniarluni aallarnisaaneq
piviusunngortitsiniarnerlu aamma eqqaaneqarsinnaasut
pingaarutillit ilagivaat.
Ilami atorluaagaanni pimoorussigaannilu angusassat
ikaneerannguamiikkaluarput. Piaartumillu tikissagutsigit
aningaasaliisarnertigut piumassuseqarluarneq kisimi
utaqqisaavoq.
Allat avataaneersut aningaasaliisarnissaat utaqqiinnarnagu
uagut nammineq nunatta aningaasaliisarnikkut namminersortunut
tapersiisinnaanera pingaaruteqarpoq. Taamaalilluni nunatsinni
aningaasat kaaviiartinneqarlutillu amerlarulissammata.
Naalakkersuisut nunap immikkoortuini inuutissarsiornikkut
siuarsaanissamik suliniutiminnik ingerlataqarnissaat
Siumumiit tapersersorluinnarparput. Inuutissarsiutinik
inerisaaneq 2002-miit 2004-mut periusissanik pilersaarummut
nassuiaammi Naalakkersuisut inuutissarsiutinut ingerlatanut
aningaasaliissutaasartut tapersiissutaasartullu
pisariaqartitsinermut atorneqarnissaannik siunniussaqarnerat
Siumumiit isumaqatigaarput.
Tassuunakkut Siumumit isumaqatigaarput Naalakkersuisut
immikkoortuini regionikkaartumik inuutissarsiornikkut
ataqatigiissumik siuarsaaniarneq piviusunngortittariaqaraat.
Ullumikkut selskabinut tapiissuteqarpassuit atorpagut
Siumumit isumaqarpugut selskabit tapiiffigineqartarnerat
ataatsimut nutaamik nalilersorneqarnissaat pisariaqartoq.
Royal Greenland A/S NUKA A/S-mut Greenland Tourismemut
tapiissutaasarput annertuut. Taamaakkaluartoq nunaqarfinni
illoqarfinnilu arlalissuarni aalisakkanik tunitsiveqarnikkut
tunisassiornikkullu ajornartorsiuteqaqaluta.
Siumumiit isumaqarpugut aningaasat tapiissutaasartut
atorluarneqarnissaat anguniarlugu atornerisa
allanngortinneqarnissaannik Naalakkersuisut
suliniuteqaqqullugit peqquneqartariaqartut. Nunatsinni
pisuussutitta imminut pilersorsinnaanittalu
nukittorsarneqarnissaa pisariaqarpoq. Siumumi
pinngortitaleriffiup annertunerpaamik suleqatigineqarnissaa
kaammattuutigaarput.
Siumumiit aalisagartassat piffinni aalajangersimasuni
tamakkerneqarneq ajornerat immini
pissusissamisoortuusinnaanngilaq. Tamakkerneqartalernissaat
anguniarlugu iliuutsinik sukaterisoqartariaqartoq
isumaqarpugut.
Sulisa A/S-ip aallarnisaanermut pilersaarusioqataallunilu
tapersiisarnerat Siumumiit pisariqarluinnartutut
isumaqarfigaarput taanna annertusarneqartuarlunilu
ingerlanneqartuartariaqarpoq.
Suliffinnik pilersitsiniarnernut pikkorissaanerit aamma
Sulisa A/S-mit ingerlanneqarnissaat
periarfissarsiuunneqartariaqartutut Siumumiit
isumaqarfigaarput. Taamaattumik Sulisa A/S-ip Maniitsumiittup
annertusarneqarnissaa nukittorsarneqarnissaalu pisariaqarpoq.
Aamma pilersitsiniartunut aningaasaliinissaminut
taamaalilluni sakkussai annertusartariaqarmata.
Takorloorneqarsinnaavortaaq Greenland Tourismep allatut
aaqqissuuteqqinneqarsinnaanera. Tassalu takornariaqarnerup
nunap immikkoortukkuutaavini nukittorsarnerullugu
ingerlallugu taamaalilluni Sulisa A/S-ip Greenland
Tourismellu suliai eqaallisarlugillu
ataqatigiissunngortinneqarsinnaammata.
Soorlu aamma siunnersuuteqartup pingaartippaa misileraanerit
annertunerusut aallunneqalernissaat
aningaasaliiffigineqartarnissaallu. Assigiinngitsutigut
misileraanerup ingerlanneqartuaannarnissaa Siumumiit
pingaartutut isumaqarfigaarput inuutissarsiutissanik nutaanik
ujartuinermi misileraaneq aammalu misileraaneq
piviusunngortitsinissamut aqqutissaavoq pingaarutilik.
Siumumiit maluginiarparput Naalakkersuisut akissutaanni
siunnersuuteqartumut tapersiisoqartoq. Tamanna Siumumi
nuannaarutigaarput Naalakkersuisut akissuteqaataanni
inuutissarsiornikkut nassuiaatissamut saqqummiunneqartussamut
qulequtaritinneqartussaq ilumoorluinnarpoq. Issuarpara:
”Inuutissarsiornermi ineriartortoqartinnagu
atugarissaarnikkut ineriartortoqarsinnaanngilaq.”
Tamanna kommunini arlalinni unittoorutaavoq
inuutissarsiornikkut ineriartortitseqqittoqarnissaannik
periarfissarsiuussisoqanngimmat. Tamannalu qaangerniarlugu
iliuuseqartariaqarnerput maanna aamma naalakkersuinikkut
paasilluarneqarluni eqqumaffigineqalernera
inuutissarsiornikkut aningaasarsiornikkullu qaffassaanermik
kinguneqartussaanera Siumumiit qularutiginngilluinnarparput.
Aningaasassaqartariaqarpugulli soorlu aamma
siunnersuuteqartup tamanna qulakkeerniarpaa ukiuni qaninnerni
siunissamilu. Taamatut qulakkeerinninniarnermi
Naalakkersuisut akissuteqaatiminnit oqaatigaat
inuutissarsiutinik ilinniartitaanikkullu ingerlatsiviit
iluanni ineriariartortitsinissamut aningaasanik
amerlanerusunik pissarsiniarnissaq anguniarneqartoq. Aammalu
aningaasaateqarfiliornissaq siunertaralugu
misissueqqissaarnernik piareersaanernillu suliniutit
aallartisarneqalersut. Kiisalu inuutissarsiorninik
siuarsaanerup pisariillisarnissaanut aalajangersimasunik
siunnersuuteqartussanik suliaqartoqalereersoq.
Taamatut Naalakkersuisut siunnerfeqarnertik qaqugu
naammassiniarpaat. Aammalu tassuunakkut timitaliiniarnertik
qanoq ingerlanniarpaat. Siumumiit piumasarissavarput
Naalakkersuisut paasinarluartumik tassuunakkut
ersarissaateqarnissaat.
Inuutissarsiutinik siuarsaanermut aningaasaliissutissani
kontomi 20.11.53-mi qiviaraanni 2004-mi 18 mill. 200.000-tit
2005-mi 43 mill. 200.000 2006-mi 68 mill. 200.000-tit 2007-mi
93 mill. 200.00-tit.
Taamaattumik 100 millionit eqqoqqissaarlugit
aningaasaliisoqanngitsoq erngerluta takusinnaavarput.
Siumumiit Naalakkersuisut taamatut atsigisumik
aningaasaliissuteqarnissaminnik maannakkuugallartoq
illikartitsiniarmata Siumumiit paasilluarusupparput ilumut
siunissami inuutissarsiornerup qaffassarneqarnissaanut
pisariaqartitaasunullu naapertuuttumik iliuuseqarnermik
kinguneqartinneqarumaarnersoq.
Taamaattumik Siumumi piumasaraarput inuutissarsiornermi
ataatsimiititaliami aningaasaliissutaasut
malittarineqarluarnissaat inuutissarsiornermi siuarsaaneq
pisariaqaqimmat pisariaqartinneqartunut agguataarilluarneq
pingaaruteqaqimmat.
Naggataatigut Siumumiit siunnersuut manna isumaqatigalugu
Naalakkersuisut akissutiminni neriorsuutaat manna
malinneqaqquarput issuarpara siunnersuummi
siunertarineqartunut tunngatillugu Naalakkersuisut
tunngaviusumik assingusumillu siunnersuuteqartutut
isumaqarput 2004-llu ingerlanerani Naalakkersuisut piviusumik
siunnersuuteqarnerisigut pissaaq.
Taamaattumik Ole Dorphip siunnersuutaa suliami tamatumani
ilanngullugu ilusilersuinermi atorneqarnissaa Siumumiit
inassutigissavarput. Qujanaq.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Tulliuppoq Ane Hansen, Inuit Ataqatigiit.
Ane Hansen, Inuit Ataqatigiit oqaaseqartuat.
Inatsisartuni ilaasortaq Ole Dorph, Siumumeersoq 2004-mut
ukiut tulliuttut ilangullugit inuutissarsiorneq pillugu
inerisaanermi siuarsaanissamilu 100 mio.-kr.-nikkaanik
aningaasaliissuteqartoqarnissaanik siunnersuuteqarpoq.
Inuit Ataqatigiinniit siunnersuut arlalitsigut
soqutiginaateqarmat sukumiisumik nalilersorlugu
oqaluuserisimavarput.
Siunnersuuteqartup oqaatigaa ukiuni kingullerni annertuumik
inatsisartut oqaluttarfiat atorlugu inuutissarsiornerup
siuarsarnissaa pillugu oqallittoqartarsimasoq, aammalu
nalunaarusiat annertuut sukumiisullu suliarineqartarsimasut,
ajoraluartumilli annertunerusumik
kinguneqartitsisoqartarsimanngitsoq.
Siunnersuuteqartup inuutissarsiornermik siuarsaaniarluni
oqallittarnerit nalunaarusiarineqartartullu
kinguneqartinneqartariqalerneranik oqarnera Inuit
Ataqatigiinninngaaniit isumaqatigilluinnarparput.
Inuussutissarsiornermut Naalakkersuisup Johan Lund Olsenip
akissuteqarnermini nalunaarutigaa maannakkut
inuutissarsiornermi siuarsaanissamik siunertaqarluni
nalunaarusiat assigiingitsut toqqammavigalugit aammalu
Namminersorneq pillugu Isumalioqatigiisitat
isumaliutissiissutaat toqqammavigalugu, inuutissarsiornermut
ilinniartitaaneq ilanngullugu ataatsimoorussamik
ataqatigiissaarilluni sulineq aallartittoq.
Nalunaarutip taamaattup isumallualernissatsinnut
pissutissaqartilerpaatigut, taamatullu siunniussaqarnermi
naatsorsuutigineqassooq Inuit Ataqatigiinniit tamakkiisumik
tapersersuijumaartugut.
Inuit Ataqatigiinni ilangullugu pingaartutut isigaarput
maannakkut inuutissarsiutinik pioreersuni aalisarnerup,
piniarnerup, uumasuuteqarnerup, nunalerinerullu
piorsaavigineqarnerisa saniatigut aamma inuutissarsiornermi
nutaalianut inerisaanissami inissaqartitsisisoqartariaqartoq.
Inuutissarsiornermi nutaaliatut inerisagassani
eqqarsaatigaagut imeq sermillu atorlugit
inuutissarsiutitaarusullutik suliniuteqartunik ersarissumik
tapersersuinissaq aammalu nukissiuutinik ataavartunik
mingutsitsinngittunillu niuveruteqalersinnaanerup
aqqutissiuunnissaa ilangullugit inerissaanermi
pingartinneqartariaqarmata Naalakkersuisunut
eqqumaffigeqqussavagut.
Inuit Ataqatigiinni isumaqarpugut 2004-mut ukiut tulliuttut
ilangullugit Inatsisartut aningaasanut inatsisissaani
siullermeerneqareersumi siunnersuuteqartup Ole Dorph-ip
siunnersuutaata tuqqammavia annertuutigut naammassineqartoq,
tassami aningaasanut inatsisissatut siunnersuummi
ilinniartitaaneq, inuutissarsiutinik siuarsaaneq,
suliffinnillu pingaartitsillunit siuarsaaneq
sinaakkusiuunneqarmata.
Tamakku tungavigalugit inatsisartuni ilaasortap Ole Dorph-ip
siunnersuutaa aningaasanik annertussusileriikkanik
taasaqarluni inuutisssarsiornermi siuarsaanissamut
immikkortitsisoqarnissaa Inuit Ataqatigiinninngaaniit
isumaqatiginngilarput.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Tulliulluni oqaaseqassaaq Finn Karlsen Atassut.
Finn Karlsen, Atassutip oqaaseqartua.
Qujanaq. Inatsisartunut Ilaasortaq Ole Dorph Siumut
aalajangiiffigisassatut siunnersuummik saqqummiussaqarpoq 100
mill. Kr-nik aammalu ukiunut missingersuusiorfiusunut
ikkussisoqassasoq inuutissarsiornerup siarsarneqarnissaanut
atugassanik.
Atassummiit oqaatigissavarput siunnersuutip tunngavia tassalu
inuussutissarsiutinik siuarsaaneq soqutiginarluinnartuummat.
Tassami ilisimaneqarluarpoq Atassut qangaaniilli nunatsinni
inuutissarsiornerup siuarsarnissaanut annertuumik
pingaartitsisuummat. Pingaartumik namminersorluni
inuussutissarsiutitaaniartunut atugassarititaasut
oqilisarneqarsinnaaneri eqqarsaatigalugit nalunngilarpummi
pingaartumik maannakkorpiaq inuussutissarsiutinik
aallartitsiniarneq aningaasartuutit eqqarsaatigalugit qanoq
aporfissaqartigisoq.
Siunnersuuteqartup oqaatigisaa una timitaliisariaqalerpugut
aammalu nassuerutigisariaqarparput nunatsinni
inuussutissarsiutit pillugit inerisaanerit
annikippallaarneri. Akerlianik aningaasartuuterpassuarnik
ajornanngitsunnguamik pilersitseqattaaginnarunnaarluta
aningaasanik isaatitsiffiusinnaasut aallunnerusariaqarpagut.
Ataatsimeersuartarnerpassuit isumasioqatigiittarnerpassuillu
amerlaqisut kinguneqartinneqarneq ajortut kisiisa
utaqqiinnarunnaarlugit isumalluutigiunnaarlugit.
Nalunngilarput taamatut ataatsimeersuartarnerit
amerlaqisutigut suut kingunerisarai. ”Pissarseqaagut,
ataatsimeersuarneq imaqarluarpoq”. Taamaakkaluartoq
kinguneqartinneqartartut ikittuinnaapput. Soorunami
nutaarluinnarnik pisoqassatillugu ataatsimeersuarnerit
isumasioqatigiinnerilluunniit pisariaqartinneqartuassapput.
Siunnersuuteqartup siunnersuuteqarnermini
tunngavilersuutigisaminut saqqummiussai ilumoorluinnartut
arlariissuupput. Pingaartumik maanna namminiilernissatsinnik
anguniagaqaleruttornitta nalaani tulluaannarani
ilumoorluinnarpoq suliffinni pingaartumik namminersortunit
ingerlanneqartunit pilersitsiortornissaq. Oqareernitsituulli
pilersitsiniarneq aningaasartuutit eqqarsaatigalugit
aporfissarpassuaqartuarpoq.
Ilaatigut suliffiit tutsuiginarluinnartut aallartikkaluartut
ukiut marlussuit ingerlanerinnaani uniinnartariaqartartut
amerlaqaat. Uffa periarfissagissaartinnerugutsigit
akilersinnaasumik ingerlanissartik angusinnaagaluaraat
inuiaqatigiinnillu mikinngitsumik iluaqutaassagaluarlutik.
Taamaammat avaqqukkuminaappoq assortoruminaallunilu
suliffinnik nutaanik pilersitsiniarnermi malunnaatilimmik
oqilisaasariaqalernerput naak qangali tamanna
pisariaqaraluartoq.
Atassummiillu oqaatigissavarput siunersuuteqartup
siunnersuutaa taamatut isikkoqartillugu
anguneqarsinnaanngimmat. Kisiannili
aallartiffeqartariaqarpugut kinguarsaannarata. Soorlu aamma
ammaalluni oqallinnermi ilaatigut oqaatigigipput
inuutissarsiutit siuarsarnissaanut oqilisaataasinnaasut
kallerup inneranut assartuinermut akileraarutitigullu
oqilisaasariaqarneq suliffiit pioreersut minnerunngitsumillu
nutaat aallartinniarnerini.
Aammalu inuutissarsiutinik siuarsaaniarnermut
aningaasaliissutissatut maanna aningaasanut inatsimmi
siunnersuummi ukiunilu missingersuusiorfiusuni
qaffariaallatsinneqartut eqqarsaatigalugit periarfissiipput
ilorraap tungaanut aallariarnissamut. Kisiannili tamanna
naammagiinnarnagu suli suliniuteqartariaqarpugut
inuussutissarsiutinik ingerlataqartunut
oqilisaataasinnaasunik.
Soorlumi ilaatigut Atassummiit ammaalluni oqallinnermi
oqaatigigipput imermik tunisassiorniat aporfiat annerpaaq
tassaammat aningaasaliisussanik amigaateqarneq.
Tamanna nunatta ernisussiortuuffigisariaqaraa, tassami
paasereerparput inatsisitigut periarfissiivinnarnikkut
aallartitsinniarnissaat tamakkiisumik
periarfississimanngikkigut. Taamaattumik Atassummiit
pingaartipparput nunatta ernisussiortutut aallaqqaammut
atuunnissaa.
Atassummiit isumaqarpugut taamatut aallarteriarneq
ajunngilluinnassasoq. Inuussutissarsiornerup
aallarteriarnerani mikinngitsumik sunniuteqartussaammat.
Inuiaqatigiinnullu pingaaruteqarluinnassalluni. Ilangullugu
Atassummiit oqaatigiinnassavarput maannakkut qallunaat
nunaanninngaaneersut nunatsinneersullu inuussutissarsiutit
siuarsarnissaat pillugu ataatsimiititaliaqarmat. Taakkulu
suliaat naammassilluni agguaanneqaqqammersoq
inuussutissarsiornerup siarsarnissaanut siunnersuutinik
isummanillu nutaanik isummersorfiusinnaanera qularutiginagu
suleqataaffigissavarput.
Taamatut Atassummiit oqaaseqarluta siunnersuuteqartup
siunnersuutaa taamatut isikkoqartillugu
akuersaarsinnaannginnatsigu oqaatigeqqissavarput. Kisiannili
nuannaarutigalugu oqaatigissavarput Naalakkersuisuunitta
nalaani pilersaaruterput inuutissarsiutinut siuarsaanissamut
aningaasaliissutissatut siunnersuutivut ukiunullu
pilersaarusiorfiusunut ikkunneqarlutik
takuneqarsinnaallutillu konto 20.51 inuiaqatigiit
aaqqissugaanerat eqqarsaatigalugu immikkoortitat. Taakku
ukiut sisamat pilersaarusiorfigineqarsimapput 220 mill.
missaanik. Taamaasilluni inuutissarsiornerup
inuutissarsiutinik siuarsaaneq siunissami qularnaannerusumik
isikkoqalersinneqalersinneqarmat.
Naggaterpiaatigut Atassummiit oqaatigissavarput nunatsinni
inuutissarsiutit siuarsarneqarneranut suleqataanerput
pimoorullugu ingerlateqqissagatsigu. Taamatullu oqaaseqarluta
siunnersuuteqartup siunnersuutaa akuersaarnagu
oqaaseqarfigaarput.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Tullinnguulluni oqaaseqassaaq Palle Christiansen, Demokratit.
Palle Christiansen pereerpat Anthon Frederiksen
Kattusseqatigiit.
Palle Christiansen, Demokraatit
oqaaseqartuat.
Inatsisartunut Ilaasortamit Ole Dorphimit
siunnersuutigineqartut Demokratit tungaaninngaaniit
soqutiginarluinnartutut isigaarput. Siunnersuuteqartummi
naggasiullugu oqaatsimini eqqorluinnaqqissaartumik oqaatigaa,
issuarparalu: ”Taamaalinnnginnissatsinnummi
akissaqanngilagut.”
Siunnersuut inuussutissarsiutit pillugit ataatsimiititaliami
Kalaallit Nunaanni siunnersuisoqatigiinniit Namminersorneq
pillugu Ataatsimiititaliarsuarmiit kiisalu aaqqissugaaneq
pillugu iliuusissatut pilersaarummiit kaammattuutigineqartut
aammattaaq qanittunnguupput. Taamaattumik ajuusaarnartutut
isigaarput Naalakkersuisut akissuteqaamminni siunnersuut
tapersiivigisinnaasimanngimmassuk. Tassami misigiuartarparput
Naalakkersuisut siumut isigaluni nalunaarusiani
tigusaqaraangata taamatut pujoralannik
katersiinnartussanngorlugit ilisivinnut toqqortuisarnerat.
Demokratiniit kissaatiginngeqaarput inuussutissarsiutit
pillugit ataatsimoortumik Ataatsimiititaliamut nalunaarusiaq
tunniuteqammerneqarsimasoq taamatut aamma
misigisaqarfigineqassasoq.
Inuussutissarsiutinik ineriartortitsineq suliffeqarfinnik
akilersinnaasumik siunissamilu isumannaarsagaasunik
aallaaveqartoq inuiaqatigiinni atugarissaarnerup
peqqinnartumik ineriartortinneqarnissaanut
matuersaataasussaavoq. Soorlu Aningaasaqarnermut
Naalakkersuisup ullumi siusinnerusukkut aningaasanut
inatsisissamik oqallinnermi iserfigigaa ullumikkut
aningaasaqarnerput qajannartuuvoq. Tamannalu nammineerluta
tunissassiornitta nakussassaavigineqaratigut
ikiorsiiviginiartariaqarparput. Peqatigitillugu
siunnersuuteqartup siunnersuutigisaattut inuutissarsiutinik
annertusaanissamut atugassanik tapiissutaasartunik
pissarsisartunut piumasaqaateqarnerusariaqalerpugut.
Pingaartuuvoq inuussutissarsiutinut annertunerusumik
aningaasaliissutaasartussat suliassaqarfiit tunisassiorfiillu
akilersinnaanngitsumik ingerlasut atatiinnarneqarnissaanut
atorneqartannginnissaat. Taamaaliornermi
inuussutissarsiornermut politikkiunngilaq
suliffissaqartitsiniarnermik politikkiuvoq. Pingaartuuvoq
inuutissarsiutinik nutaanik alloriaatissat peqqissaartumik
qaqiliiffigineqartarnissaat. Inuiaqatigiit aningaasatigut
pissarsiassaat peqqissaartumik nalilersuiffigalugit.
Greenland Tourisme assersuutigiinnariartigu, tassa taanna
ukiut tamaasa tapiissuteqarfigineqartarpoq 19 mill.
kr-ningajannik taakkualu malugalugu Greenland Tourisme
ukiorpassuarni tapiissutisiarisarsimavai. Aningaasanilli
taakkunannga suut pissarsiarisarpagut. Takornarissanut
tunngatillugu naatsorsueqqissaarutit siulliit takutippaat
takornarissat tullissaanik feriarnissaminnik aalajangigaannik
Kalaallit Nunaat tunulliuttuaannartaraat.
Assesuutissaq alla eqqortumik oqaatigisinnaasarput tassaavoq
Ilimmarfik, Demokraatit tungaanninngaanniit
paasiuminaatseqaarput sooq taanna sananeqassanersoq,
aningaasat taakkua inuussutissarsiutit
akilersinnaasumik ineriartortinneqarneranut
atorneqarsinnaagaluarput, Kalaallit Nunaanni
killeqanngitsorsuarmik aningaasaateqanngilaq, taamaattumik
Aningaasanut inatsimmit aningaasanut qanoq atorneqarnissaanut
sukkanerusumik. tulleriiaarisariaqarpugut.
Piisaapilulluta sanaartornissaq ingerlatsinermut
aningaasartuutitsinnik annertusaasussaq
atorfissaqartinngilarput, isumaqarput naapertorlugu
atorfissaqartitarput tassaavoq inuussutissarsiutit
siuarsaaviginiarlugu sakkortuumik pingaarnersiuilluta
iliuuseqarnissaq.
Taamatut oqaaseqarluta inassutigissavarput siunnersuutip
Inuussutissarsiorneq pillugu ataatsimiititaliamut
suliareqqitassanngorlugu ingerlateqqinneqassasoq.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Anthon Frederiksen, Kattusseqatigiit.
Anthon Frederiksen, Kattusseqatigiit.
Inatsisartunut ilaasortap Ole Dorph-ip siunnersuutaa
Kattusseqatigiit sinnerlugit soqutigalugu misissorsimavara,
imaattumillu oqaaseqarfigissallugu.
Siullermik eqqaasitsissutigilaassavara una siunnersuut 7.
november suliarineqartussaagaluarmat kinguartinneqarlunili,
taamaattumik oqaasissama tullii oqaluuserisassamut
attuumassuteqartumut innersuussutigilaassavakka aamma.
Siunnersuuteqartoq siunnersuumminik ilaatigut allammat
isumaqatigilluinnarpara, tassa ukiuni qaangiuttuni
inuutissarsiutit pillugit inerisaanerit
annikippallaarsimapput, illuatungaatigulli ingerlatsinermut
aningaasartuutit annertusigaluttuinnarsimallutik.
Immikkoortup siuliani Kattusseqatigiit sinnerlugit
inuutissarsiutinut aningaasaliissutit
annertusineqarnissaannik oqaatigisakka innersuussutigalugit
siunnersuut tamakkiisumik taperserpara, tassami tamatta
ilisimalluinnarparput ilaatigut sinerissami qanittumi
aalisarneq eqqarsaatigalugu, aalisariuteqarnikkut
piorsaanissap annertuumik aningaasaliiffigineqarnissaa
pisariaqarluinnartoq, tamannalu aamma Kattusseqatigiinni
ukiuni kingullerni arlaleriarluta Aningaasanut inatsisissamut
siunnersuutit suliarineqartarnerini assut
akersuuffigisarsimavarput. Ilaatigut ESU-mut
aningaasaliissutit millisanerneqarnerannut aamma atatillugu.
Qujanaqaaq aamma aalisarnerup suli annerusumik
ineriartorteqqinneqarnissaanut paasinninneq matumani
siunnersuummi aamma ersersinneqarmat, soorunami aalisarneq
nunatta aningaasarsiorneranut kisiat
isumalluutigisassarinnginnatsigu aamma ilisimavarput.
Taamaattumik siunnersuuteqartup taagugaasa saniatigut imeq,
sikullu aamma tamaviaarnerusumik
aningaasarsiutigineqalernissaa pimoorunneqartariaqarpoq.
Nunatta imminut neqissaqartinniarnikkut aamma
pilersorneqarnerulernissaa anguniartariaqarpoq, aamma tamanna
Kattusseqatigiit siusinnerusukkulli arlaleriarluta manna
oqaluttarfik atorlugu oqaaserpassuit anittarsimavagut.
Taamaattumik siunnersuut imatut nutaartaqanngikkaluartoq
pisariaqarluinnarpoq inuutissarsiornikkut aningaasaliissutit
amerlineqarnissaat tapersersussallugu.
Ukiut tullissaanut Aningaasanut inatsisissatut siunnersuummi
takuneqarsinnaagaluarpoq Naalakkersuisut aamma
inuutissarsiornermut aningaasaliissutissanik 2005-imiit
2007-imut 25 millioninik, 50 millioninik aamma 70 millioninik
immikkoortitsinissaq siunnersuutigigaat. Taakkua 2004-imiit
annertusineqarnissaat ilaatigut immikkoortumi siuliani aamma
oqaaseqarninni piumasaqaatigaakka. Taamaattumik
Naalakkersuisut aamma inuutissarsiutinik siuarsaaniarnermut
aningaasanik immikkoortitsereeraluartut isumaqarpunga
aningaasat immikkoortinneqartartut amerlineqartariaqartut.
Tassami kikkut tamarmik suleqataanissaat aamma namminersorneq
pillugu oqallinnermi Naalakkersuisuniit
piumasaqaatigineqartunut ilaavoq.
Kikkut tamarmik suleqataassappata suliffissaaleqisut
ikilisarneqarnissaannut aamma aningaasaliisariaqarpugut,
taamaaliorsinnaavugullu inuutissarsiutinut aningaasaliissutit
qaffannerasigut.
Taamatut oqaaseqarlunga siunnersuut tamakkiisumik
taperserlugu suliap aappassaaneerneqannginnerani
Aningaasaqarnermut aammalu Inuutissarsiornermut
Ataatsimiititalianut ingerlanneqarnissaa inassutigaara.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Massakkut oqaaseqassaaq siunnersuuteqartoq Ole Dorph, Siumut.
Ole Dorph, siunnersuuteqartoq, Siumut.
Qujanaq.
Tassa aappaatigut immaqa pisariaqanngikkaluarporluunniit
maannga qaqeqqinnissaq, taamak Inatsisartut
isumaqatigiitsigisut, annertunerusumilluunniit
eqqartoqqinneqartariaqanngikkaluartutut uanga massakkut
oqaatigisinnaavara.
Qaqutigorsuaq taamak Inatsisartut isumaqatigiitsigisarput,
tassani isumaqatigiinnerujussuaq pigaluartoq una
aningaasartaasa taaneqarsimanerat piinnarlugu, tassa
Inatsisartut imaluunniit Naalakkersuisut aammalu
Inatsisartuni ilaasortat, partiillu allat tassa ilaanni
itigartittutut taavaat.
Siullermik tamassinnut oqaatigeriikkattut assorsussuaq
nuannaarutigaara ilassilluarassiuk una siunnersuutigisara,
aamma maluginiarpara gruppit tamarmik una siunnersuut
isummersorfigisimagaat, tassami maani sulisitsisarsimalluni
malunnartarpoq siunnersuutit assigiinngitsut
saqqummiunneqaraangata gruppip siunnersuutigineqartoq
aallaavigalugu oqaasissiornermi qanoq peqataatigisimanera,
imaluunniit oqaasissiortup kisimi oqaasissiaq
suleriarisimaneraa, tamakku tamarmik malugineqarsinnaasarput.
Kisianni massakkut malugisinnaavara gruppit tamarmik
annertuumik siunnersorfigisimagaat una siunnersuut.
Aamma massakkut uumap siunnersuutip eqqartornerani
eqqaarusutara aamma eqqaanngitsoorusunngilara, tassa
nipilersornerup silarsuaanut utilaassuunga. Qanga
1970-ikkunni qiteqqukkiartornerani taamanikkut
inuusuttuaraasugut ullup-qeqqani radioaviisip
naammassigaangat nipilersugassiarsuit annertuumik
appisimaarneqartarput, Mozard-ikkut, Schopping-ikkut,
Strauss-ikkut suugaluartulluunniit ilaannikkut nalusavut.
Taamaalluni tusarnaartartut ilaat radiomi apeqquteqarpoq, ila
kalaallinik nipilersortartunik appisimaartoqarsinnaappat
taanna pitsaanerunngikkaluannginnersoq, kisianni taamanikkut
radiominngaanniit akineqartoq eqqaamangaarakku aamma kinaasoq
nalunngingaarakku akissutaa, aamma ilissinnut
oqaatigerusuppara. Oqarmat kalaallisut nipilersukkat,
nipilersugassiat massakkut imak ikitsigisut pigaagut
nalunaaquttap akunneri tiimimininnguit qaangiuppata tassa
taakkunannga nunguutsissuugut.
Kisianni ullumikkut ukiut 25-it qaangiunnerani
takusinnaavarput ineriartorneq, nipilersornikkut qanoq
siuarsimatigisoq nunatsinni. Massakkut immaqa
qaammaterpassuit kalaallit nipilersugassaannaanik
appisimaarsinnaavugut, tusarnaarsinnaavugut,
pisiniarsinnaavugut, allaat qinersinnaalluta suut
pisiarerusuppagut, suullu pisiarerusunngilagut. Tassuunna
nipilersornerup imminut annertusartuarsimanera aqqutissaavoq
aamma inuussutissarsiutitut eqqarsaatigalugu
sanilliunneqarsinnaasoq.
Aamma ineriartorsimaneq assut uanga nuannarisarpara,
taamaattumik nipilersortartut eqqumiitsuliortullu
angusarisimasaat assut taakkununnga qutsateqarnissara
isumaqarpunga pisariaqartoq.
Aqqutissiuussilluarsimavusi aamma taanna massakkut
Inatsisartuni takusinnaavara maligassatut isigineqartoq.
Partiit oqaaseqartui taakku naatsoralaaginnarmik
oqaaseqarfigissavakka. Tassa maannakkut isumaqatigiingaaratta
ullumikkut ulloq tassa aappalartulerfissatulluunniit
aalajangiiffigisariaqarunaraluarparput, kisianni
taamaaliussanngilagut.
Siumuminngaanniit malunnarpoq taanna annertuumik
eqqartorneqarsimasoq aamma siunnersorluarfigineqarsimasoq,
aamma taamaappoq Inuit Ataqatigiinniit, Atassummiit,
Demokraatininngaanniit aamma Kattusseqatigiinninngaanniit.
Demokraatit aamma oqaasia isumaqatigilluinnarpara, oqarmat
inuussutissarsiutinut piorsaassagaanni
suliffissaqartitsinissaq taanna pingaarnerutippallaarnagu,
inuussutissarsiutinik siuarsaanissaq
ingerlanneqartariaqartoq. Suliffissaqartitsineq
inuussutissarsiutillu taakku assigiinngitsut immikkoortut
marluupput, taannalu eqqaamaqqissaartariaqarparput aamma suut
aallartitat, ingerlasulluunniit akilersinnaasut, tassa taakku
akilersinnaassapput. Akilersinnaanngitsut
nalilersorluartassavagut ilumut taakku
uumatinniarneqassanersut imaluunniit allatut ilillugit
aaqqissuussisoqassannginnersoq.
Naalakkersuisunut aamma akissutinnut uanga
Inuussutissarsiornermut Naalakkersuisoq qujanarsuaq,
soorunami siunnersuut itigartinneqartoq uanga
nuannarisinnaanngilara, kisianni paasivakkit, massakkut
saqqummiussanni oqaatsitit.
Aamma maluginiarakku minnerunngitsumik uunga siunnersuummut
atatillugu Ilinniartitaanermut aamma Inuutissarsiornermut
siuarsaaneq annertuumik massakkut sulissutiginiarneqarluni
aallartinniarneqalersoq. Aamma ammaanermi oqallinnermi aamma
qanittukkut aappaagumut Aningaasanut inatsisissaq
siullermeerneqarluni eqqartornerani tamanna annertuumik
malugisinnaagakku, tassa massakkut nunarput
nammineeriartornera atatillugu inuussutissarsiutit taakkua
aallutinngikkutsigit taava ingerlatsinermut allarpassuarnut
akissagut pissarsiarinavianngilagut, taammaattumik assut
taanna nuannerpoq.
Aqqutissarput kisianni suli takeqaaq aamma inuit
ikittunnguugatta taanna suleqatigiilluarnissarput
pinngitsoorneqarsinnaanngilaq. Assersuutigigutsigu kalaallit
inuit 50.000-iulluta taakkunanngali immaqa 38.000-it
missaanni ullumikkut akileraartartuusut, taakkulu
akileraartarnermikkut ukiumut 700 millionit missaat
akileraarutitigut nakkartittartut Nunatta Karsianut. Taava
Naalagaaffiup ataatsimoorussamik tapiissutai
matuniassagutsigit soorlu namminersuleriartornerput
aqqutigalugu, taava kalaallit 300.000-it missaanni
amerlassuseqartariaqarpugut, aqqut taanna
ungasilaartorsuarmiigunarpoq.
Kisianni takorluuinerit tamakku aamma
pinngitsoorneqarsinnaanngillat, tassuuna takuneqarsinnaavoq
nunatsinni ikippallaartugut aamma tassuuna takuneqarsinnaavoq
immaqa ilaqutariit meerartallit ullumikkut atugarisaat suli
pitsanngorsarneqartariaqartut, suli amerlanerusut meeqqat
atorfissaqartikkatsigit, immitsinnut siunissami
piorsarsinnaanissarput eqqarsaatigalugu.
Naalakkersuisup oqaatigisaa soorlu misissuinerit tamakku
ingerlanneqartussat aammalu nalunnginnakku ukiorpanni
kingullerni nalunaarusiarpassuit ingerlanneqartarsimasut
aamma taanna Naalakkersuisunut aamma partiininngaanniit,
Kattusseqatigiinniillu oqaatigineqartut. Massakkut taakku
ataqatigiissarneqartussanngorput aamma ataqatigiissaarinissaq
killilerpaat Naalakkersuisut. Tassa saqqummiussissapput ukioq
2004 aappaagu qaammatialunnguit qaangiuppata, taanna assut
tusagaq nuannerpoq.
Taamaattumik taanna tusarluarlugu aamma una massakkut
amerlanerussuteqartuninngaanniit oqaluuserisaq
ataatsimititaliamut ingerlatinneqartussanngortoq taamaattumik
ataatsimiititaliami taassumap isummersoqqinnissaata
suliarinissaa assut qilanaarnarpoq.
Aamma oqaatigissavara taassuma siunnerusutip massakkut
Inatsisartuni tamakkiusuni tamarmiusuni tapersersorneqartoq
siunissami tapersersoqqittuarnissaa aamma uanga
ingerlakkumaarakku, taamaattumik tapersiuteqarnissinnut
tamassinnut qujanarsuaq, assut nuannaarpunga ullumikkut
isummersuutissinnut, aammalu kingusinnerulaartukkut
pisariaqassappat saqqumiusseqqinnissara
naatsorsuutigineqaqqissinnaassaaq.
Qujanaq.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Massakkut oqaaseqassaaq Inuussutissarsiornermut
Nunalerinermullu Naalakkersuisoq.
Johan Lund Olsen, Inuussutissarsiornermut
Nunalerinermullu Naalakkersuisoq, Inuit Ataqatigiit.
Ja qujanaq. Tassa siullermik partiit oqaaseqartuinut
minnerunngitsumillu siunnersuuteqartup oqaaseqaqqinneranut
Naalakkersuisut sinnerlugit qujarusuppunga imaluunniit
qujangaarusuppunga, oqaaseq taanna maani atussallugu
isumaqarpunga aamma naleqquttuusoq, tassami
siunnersuuteqartup nammineq aamma oqaatigeriigaatuut tassa
isumaqatigiinneq, paaseqatigiinneq maani inimi annertuvoq,
taannalu isumaqarpunga aamma Naalakkersuisuninngaanniit
nuannaarutigissalugu aamma Naalakkersuisuni
pissutissaqarluartugut.
Tassa siunnersuuteqartup aammalu partiit oqaaseqartuisa
arlallit una tikkuagaat ilumoorluinnarpoq
inuussutissarsiutitigut siuarsaaniartariaqarpugut,
siuarsaajuartariaqarpugullu, inerisaasariaqarpugut -
piffissanngorpoq maani inimi oqaluinnarata maannakkut
timitalersuilernissatsinnut.
Taamaattumik taanna tassa isumaqatigiissutigineqarmat
partiinit tamanit, Kattusseqatigiinnit aammalu
Naalakkersuisuni isumaqatigineqaqimmat tamanna isumaqarpunga
nuannaarutigilluinnartariaqaripput.
Taava partiit isumaqatigiinnerat taamak annertoreeraluartoq
partiit oqaaseqartuisa apeqqutigisinnaasamittut maani
saqqummiinerminni tikkuagaat taakkua ataasiakkaalaarlugit
tikilaassavakka.
Nalunaarusiarpassuit eqqartorneqarnerannut atatillugu tassa
timitalersuilernissaq maanna piffissanngormat, tassunga
tunngatillugu tassa oqaatigissavara una nalunarusiaq
kingulleq tassa Inatsisartut ataatsimiilernissaat ullormik
ataatsimik sioqqullugu aatsaat tigusarput, tassa
Inuutissarsiornermik, Ineriartortitsinermut ataatsimut
Ataatsimiititaliap nalunaarusiarsua, tassa statsminister
Anders Fogh Rasmussen-ip kiisalu Naalakkersuisut
Siulittaasuata Hans Enoksen-ip upernaarli sulisillugu
aallartissimasaat, tassa oqaatigeriikkattuut Inatsisartut
ataatsimiilernerput aallartilivissoq ullormik ataatsimik
sioqqullugu taanna naammassisimallugu Naalakkersuisunut
tunniuppaat, taannalu aamma tassa qulequtaqarpoq soorlu
saqqummiussininni aamma oqaatigereeriga Inuutissarsiornikkut
ineriartortitsisoqartinnagu atugarissaarnikkut
ineriartortoqarsinnaanngilaq.
Tassa taanna Naalakkersuisuni nalilersuiffigalutigu
aallartipparput, tassalu suleriarnermi tassani suliassaq
pingaarneq tassaavoq tassani inassuteqaatit, tassa ataatsimut
ataatsimiititaliaasimasumit inassuteqaatit Namminersorneq
pillugu isumalioqatigiissitap isumaliutissiissutaanut aamma
ataqatigiissarniarneqassammata. Tassani aamma
inuutissarsiutit qanoq siuarsaavigineqarnissaat
annertoorujorujussuarmik aamma sammineqarmat.
Taamaammat tassa piffissami qaninninerpaami tassa
kingusinnerpaamik sapaatip akunnera tulliani
Inuutissarsiornermut Pisortaqarfimminngaanniit aamma
Naalakkersuisoqarfimminngaanniit Naalakkersuisuni
tamarmiusuni saqqummiussilersaarpugut qanoq iliornikkut uani
ataatsimut ataatsimiititaliami inassutigineqarsimasut,
taavalu Namminersorneq pillugu isumalioqatigiissitamit
inassutigineqarsimasut qanoq ilillugit timitalimmik
piviusunngortitsiniarnissarlu eqqarsaatigalugu qanoq
ilillugit ataqatigiissinniarneqarsinnaanersut.
Tassa taanna sapaatip akunnerata tulliani Naalakkersuisunut
oqaatigineqareersutuut tassa saqqummiunneqartussaavoq
Inuutissarsiornermut Pisortaqarfimminngaanniit. Taassuma
saniatigut aamma ilisimatitsissutigerusussavara
Inuutissarsiornermi Ineriartortitsinermut ataatsimut
Ataatsimiititaliap siulittaasua aqagu maannga Nuummut
tikittussaavoq, tassanilu tassa Naalakkersuisuninngaanniit
ataatsimiititaliap siulittaasua aammalu tassani
ataatsimiititaliami ilaasortaasimasut maani
nunatsinneereersut, nunatsinninngaanneersullu taakkulu
peqatigiilluta aqagu eqqartueqatigiissaagut aammalu tassunga
atatillugu ilisimatitsissutigissavara Inatsisartut
Inuutissarsiornermut Ataatsimiititaliaata uuma ataatsimut
ataatsimiititaliap siulittaasua aamma kingusinnerusukkut
aamma naapissinnaajumaarmassuk, tassa aqagu unnukkut aamma
Qassimi, maani Nuummi tamanut ammasumik aamma
ataatsimiisitsisoqartussaavoq, Inuutissarsiornikkut
siuarsaaniarluni ataatsimut Ataatsimiititaliap taakkua
eqqarsaatersuutai tamanut ammasumik aamma ataatsimiititaliap
tungaaninngaanniit innuttaasut tikillugit taakkua tamanut
ammasumik ataatsimiissutigineqartussaammata.
Tassa suliniutit taakkua ingerlanniarpavut,
ataqatigiissaarinissaq taanna qulequtaralugu Namminersorneq
pillugu isumalioqatigiissitap inassutigisarpassui taavalu
uumap ataatsimut Ataatsimiititaliap inassutigisimasai
ataqatigiissinniarsaralugit sukkut inassuteqaatit
eqqarsaatigalugit, sukkutigut assigiittoqarpa inassuteqaatit
eqqarsaatigalugit. Kisianni aamma minnerunngitsumik sukkut
iliuusissat eqqarsaatigalugit sukkut
isumaqatigiinngittoqarpa, kisianni tassa
naapisinniartussaassavagut, tassa taanna
Naalakkersuisuninngaanniit pingaartilluinnartussaavarput.
Taanna oqaatigereerlugu taava amma una
oqaatiginngitsoorusunngilara ukua Aningaasatut Inatsisissatut
siunnersuummi, tassa 2004-imi, 20 05-imi ukiuni
missingersuusiorfiusuni aningaasat Inuussutissarsiutitigut
siuarsaaniarnermut atorneqartussatut immikkoortinneqartut,
tassa taakkua aalajangersimaqqeqqinnaartumik adresseqarput,
Aningaasatut Inatsisissatut siunnersuut maani inimi
siullermeerneqarmat, Aningaasarsiornermut Nunallu allanut
tunngasutigut naalakkersuisutta erseqqissaatigivaa
aningaasaliissutissat taakkua tassa Siumup
saqqummiussineratuut imatut aningaasartaqartut, 2004-imi 18,2
millionit, 2005-imi 43,2 millionit, 2006-imi 68,2 millionit
2007-imilu 93,2 millionit – tassa taakkuupput maannamut
suliniutaareersut saniatigut aammalu qaavisigut aamma
inuutissarsiutitigut ilinniartitaatanikkullu, taanna
eqqaamassavarput minnerunngitsumik ilinniartitaanikkut tassa
inuutissarsiutitigut siuarsaaniarneq eqqarsaatigalugu
qaavisigut ilanngunneqartussat.
Taanna isumaqarpunga erseqqissartariaqartoq. Taakkua
suliniutit maannamut ingerlareersut ukualu
aningaasaliissutissat siunnersuutigineqartut katukkutsigit
qularnanngilaq siunnersuuteqartup kissaatigisaa allaat
qaangerlugu tassa iliuuseqarniartoqalersoq. Katiteraanni
qularnnanngilaq 100 millionit sinnertarlugit ukiuni
tulliuttuni, tassa inuutissarsiutitigut siuarsaaniarnermut
allatigullu ilinniartitaanikkut nukittorsaaniarnitsinni
taakkua atortussanngorivut.
Taamaattumik soorunami Naalakkersuisut sinnerlugit aamma
tassa tamanna nuannaarutigissallugu pissutissaqarluarpugut.
Taava aamma una neqeroorutigerusuppara Inuutissarsiornermut,
Suliffeqarnermut, Nunalerinermullu Naalakkersuisutuut, tassa
una aalajangiiffigisassatut siunnersuutaammat taamaattumillu
aamma aappassaaniigassaalluni maani inimi. Tassunga
tunngatillugu aammalu aappassaaneerinninnissaq sioqqullugu
Inuutissarsiornermut Ataatsimiititaliap pisariaqartissappagu
tassa oqaatigerusuppara piareersimalluinnarama imaluunniit
piareersimalluinnarama ataatsimiititaliaminngaanniit
aggersarneqassaguma, taava piareersimalluinnarpunga
aggissallunga ilaatigut aamma una ataatsimut
ataatsimiititaliap inassuteqaatai aamma taamaasilluta
eqqartorsinnaaniassagatsigit, aammalu Namminersorneq pillugu
Isumalioqatigiissitap inuutissarsiornikkut siuarsaaniarneq
pillugu eqqarsaatersuutaat, inassutigisaallu aamma
ataatsimiititaliamut saqqummiunneqarsinnaaniassammata
taamaaliornikkut.
Taava apeqqutit ataasiakkaannguit saqqummiunneqartut
eqqarsaatigalugit una maluginiarpara
Demokraatininngaanniit ilaaatigut tikkuarneqarmat
apeqqusersorneqarlunilu, takornariartitsinermut
aningaasaliissutaasatut ukiuni arlalinngortuni, tassami
tapiissutaasartut taakkua ingerlaannassanersut taamatut
nipeqarsinnaasumik apeqqusersuimmata. Tassunga tunngatillugu
oqaatigisariaqarpoq tassuunarpiaq aamma iliuuseqalersaaratta
aamma siusinnerusukkut maani oqaluttarfimminngaanniit
oqaatigereerparput Greenland Tourism A/S-imut
aningaasaliissutigisartakkagut aammalu Sulisa A/S-imut aamma
aningaasaliissutigisartakkagut taakkua
suleqatigiissinnerulernissaat taanna anguniarlugu
Naalakkersuisuninngaannit qanoq iliuuseqalersaaratta. Tassa
aningaasaliissutit pitsaanerusumik
atorluarneqarnerusinnaanissaat taanna aamma
siunertarigatsigu.
Demokraatit saqqummiussinerminni tassa Palle Christiansen-ip
apeqqutigivaa, aningaasaliissutit taakkua ukiuni arlalinni
Takornariartitsinermut atorneqartut qanoq kinguneqarsimappat,
tassa ilisimaneqarpoq takornarianik amerlanerusunik maanna
nunatsinnut tikittoqartalernikuuvoq. Taanna isumaqarpunga
aamma suli aalluteqqissallutigu aamma pissutissaqarluartugut.
Oqaatigisinnaavaralu pissanganartorujussuarmik
pisoqartussanngulerunarmat, Greenland Tourism A/S-ip
suliniuteqarneratigut ippassaq unnulersoq
filmilioqatigiiffissuaq Disney Pictures uannut
Naalakkersuisoqarfinnut saaffiginnissuteqarsimapput, tassa
Hollywood-imi maani nunatsinni aallaaveqartumik Disney Word
– Disney’p taanna filmilioqatigiiffissua maani
nunatsinni filmiliulersaarluni pilersaaruteqarlutik
aqaguagunnguaq tallimanngorpat, maannga nunatsinnukalerlutik
nalunaaruteqarput.
Taanna iluatsissappat nunarput nunarsuaq kaajallallugu
ussassaarunneqassaaq, tassami taakkua filmiliorniarnermik
pilersaaruteqartut sumiiffinni assigiinngitsuni
filmiliorniartussaapput, tassalu Kangerlussuarmi, Ilulissani
taavalu aamma Uummannami. Tassa sermersuarmi taavalu nunatta
pinnissusia taamatut aamma alianaalluinnaqqinnaarnera
nunarsuarmi tamanut World Disney-ip filmiliarsua aqqutigalugu
ussassaarutigineqarsinnaanngorlugu.
Isumaqarpunga Greenland Tourism A/S-ip taamatut
aningaasaliiffigisarsimanera, tassa taanna iluatsissappat
taava kinguneqarluarsimasutut aamma
oqaatigineqarsinnaanngussasoq.
Tassa oqaatigeriikkattuut suliniutit ingerlanneqarput
isumaqarpungalu aamma maannakkut iluatsitsinissatsinnut aamma
periarfissagut aamma annertusiartuinnartut.
Taamaattumik allamik oqaaseqaqqinngikkaluarlunga aamma
isumaqatigiinneq maani annertoreeqimmat, tassa
neqeroorutigeqqiinnassavara suliaq una ingerlaqqittussaammat
taava aamma Inuutissarsiornermut Ataatsimiititaliap tamanna
kissaatigippagu piareersimalluinnarama aggersarneqassaguma
taava aamma aggerumaassallunga.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Tulliulluni oqaaseqassaaq Finn Karlsen, Atassut
tullinnguukkumaarluni Ruth Heilmann, Siumut.
Finn Karlsen, Atassutip oqaaseqartua.
Qujanaq.
Tassa siullermik uanga aamma nuannaarpunga siunnersuuteqartoq
aningaasat siunnersuutigisaagaluani pisinnaanngikkaluarlugit,
tassa siunnersuutimi aallaavia pisinngaanngikkaluarlugu
tunngavia tamakkiisumik taperserneqartoq erseqqarimmat,
nuannarivara taamatut qujammat.
Aallartivitsinnagu una naatsunnguamik oqaaseqassuunga,
kisianni qallunaatuuani nutsera kukkusimasoq takuara,
siunnersuuteqartoq tapersersimagipput qallunaatuuani,
kisianni kalaallisut uanga sananikuuara taava qallunaatut
nutsernera kukkulaarsimavaat. Taanna qallunaatut nutsernera
naatsorsuutigineqassanngilaq naanera.
Kisianni tassa tunngavia isumaqatigisorujussuuarput. Una
aamma isumaqatigaara suliffissaqartitsiniaannarluta
suliffissaqartitsinerinnarmik ingerlatsinniassagutta taamak
akilersinnaanngitsumik ingerlatsineq,
aningaasaataarutissaagut siunissami taamak sivisutigisumik
ingerlatsiniaannassagutta. Taamaattumik suliffinnik
pilersitsinissaq pingaartorujussuuvoq aamma uagut
Atassumminngaanniit oqaatigisagut aningaasaannarnik soorunami
ilaa – aningaasanik tapersersuineq pitsaasorujussuuvoq,
kisianni aningaasaannarnik tapersersuigaluarutta nunanut
allanut tunisassiortuusimassapput inuutissarsiuteqartut
nunani allani unammillertuni sanilliulluta atugassarititaasut
aningaasartuutit qaffasissorujorujussuupput nunatsinni.
Taamaatumik-una ilanngukkipput sarfamut, imermut,
assartuinermut akileraarutinullu oqalisaavigineqarnissaat.
Tassami aningaasanik tapiiffigiinnarlugu aningaasat taakku
tapiissutit nunguppata akilersinnaajunnaartumik
ingerlariataarsinnaanissaa pinngitso ortinniarlugu.
Oqilisaavigineqavissutut isumaqarfigaagut taakku
eqqarsaatigalugit akileraarutit, kallerup innera, imeq,
assartuinerlu. Taakku nunanut allanut sanilliullugit
annertuallaarput uagut nunatsinni pingaartumik nunatta
inissisimanera eqqarsaatigalugu inuiaqatigiit
ikittunnguulluta ungasissumullu assartuineq eqqarsaatigalugu
tamakku tamaasa eqqarsaatigalugit akisoorjussuugami.
Taamaammat pingaartittorujussuuarput taakkuunatigut
oqilisaasoqarsinnaanissaa.
Uani soorunami siunnersuuteqartoq aamma Naalakkersuisoq aamma
akissuteqarnermini isumaqatigaara oqarmat ilaatigut allaat
200 million sinnerlugit aningaasat nalingat
immikkoortinneqarpoq inuussutissarsiornermut siuarsaanissamut
ukiup tullianinngaanniit, tassa uagut aamma oqaaseqarnitsinni
eqqaavarput, tassa inuutissarsiutinik siuarsaanissamut
aningaasat immikkoortinneqartut qaffanneqarnerat
nuannaarutigalugu.
Naggataatigullu aamma taakkua kingulliit taakkartorneqartut
20-50-53-imiitut aningaasat taaneqartut ukiut sisamat
ingerlaneranni 220 million missaanni atorneqarnissaat
siunnersuutigineqartut ilanngukkaanni aningaasarpassuupput,
taamaammat uanga aamma iluarisimaartorujussuuarput taamatut
taamak assigiitsigisumik inatsisartut gruppii Ole Dorph-ip
siunnersuutaanut isumaminnik anitsimmata.
Tassa uanga aamma taamak nalilerpara, Inuutissarsiornermut
Naalakkersuisutuulli tassa 100 millioniinnaagunanngillat
tamaat eqqarsaatigissagaanni. Taamaakkaluartoq uagut taakkua
qaavisigut suli oqilisaataasinnaasumik siunnersuuteqarpugut
kallerup innera, imeq, assartuinera akileraarutit
eqqarsaatigeqqullugit. Tassami avammut unammillerneq
eqqarsaatigalugu pinngitsoorneqarsinnaanngillat taakku
apparsarneqarnissaat inuutissarsiutit pitsaasumik
ingerlassappat.
Aamma soorlu una ataatsimiititaliaminngaanniit
piumasaqassagutta, soorunalimi Naalakkersuisoq aamma
aggersarsinnaavoq – aggertussaavoq, ataatsimiititaliap
paasiniaalluni aggeqqusissappat Naalakkersuisoq
aggertussaavoq qaquguluunniit.
Qujanaq.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Ruth Heilmann, Siumut tullinnguutissaaq Palle Christiansen,
Demokraatit.
Ruth Heilmann, Siumup oqaaseqartua.
Qujanaq. Naatsunnguamik.
Tassa uanga nuannaarutigaara Siumuminngaanniit oqaaserisagut
aamma siunnersuuteqartumit iluarisimaarneqarmata aammalu
Naalakkersuisup oqaaserisavit ilassilluarlugit aamma
apeqqutigisavut ataatsimiititaliami sammineqalerpata
aggersarneqarnissaminnut neqeroorutaat taanna aamma uanga
ilassilluarusuppara, taamaattumik naammagaara uani aamma
apeqqutigisavut imaannaagunanngimmata uani
oqaluttarfimmiinnermi akineqarsinnaagunaratik.
Uagut Siumuminngaanniit Inuutissarsiornermi
Ataatsimiititaliami uku aningaasat massakkut
aningaasaliuussutaasut nalilersorluarneqarnissaat taanna
piumasaraarput, taamaattumillu amerlanerussuteqartut
isumaqarmata ataatsimiititaliami sammineqassasoq, Ole
Dorph-ip siunnersuutaa soorunami taanna
isumaqatigilluinnarparput aammalu qilanaarpunga
ataatsimiititaliami sammeqqinneqarnissaanut.
Ilaatigut nunatsinni inuit ikigineqarmata aatsaat amerligutta
immaqa iluanaaruteqalernerumaarnissarput taanna
siunnersuuteqartup oqaatigimmagu uanga oqaatigerusullugu,
sooruna taamak ikitsigaluta taamak suliffissaaleqisut
amerlatigisut. Ullumikkut ukiuuneraniaasiit 4.000-it allaat
immaqa anguaat, tassuunakkullu Isumaginninnikkut
aningaasarpassuit atorpagut. Arlaanni suliffissanik
taakkununnga pilersitsisinnaagaluarutta taava tassa
iluanaarutissarsuarnik aamma tassani
pissarsisinnaagaluarnerput taanna erseqqissaatigerusuppara.
Taamaattumik Inatsisartut pimoorussiniarnerat tassani
inuutissarsiornikkut isumaqarpunga pissanganartorujussuusoq,
neriullutalu aamma suleqatigiikkutta pilersitsiumaartugut,
suliffissaaleqisut taamaalilluta ikiorserlugit.
Qujanaq.
Agathe Fontain,ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Palle Christiansen, Demokraatit, tullinnguulluni Ane Hansen,
Inuit Ataqatigiit.
Palle Christiansen, Demokraatit
oqaaseqartuat.
Naalakkersuisup Inuussutissarsiornermi oqaasii
ilassuteqarfigilaarniapakka. Apeqqutigivat assersuutigalugu
takornariartitsisarfimmik takornariaasartut, uagut
apeqqutigigatsigit. Tassa Kalaallit Nunaanni suliffeqaffinni
assigiinngitsuni tapiissuteqartoqartarpoq, taava
tapiissuteqassagaanni Naalakkersuisuninngaanniit
Inatsisartuninngaanniillu aningaasat taakku sumut
atorneqassanersut nassuiarneqartariaqarpoq. Tassa aamma suut
angusarineqassamaarnersut aammalu iluanaarutissat qanoq
innersut. Taakkuukua Naalakkersuisunut
nassuiaateqqugaluarigut.
Tassa sumut tamaannga aningaasanik
tapersiisaqattaaginnarnani, tassa sakkortoorujussuarmik
tulleriiaarisoqartariaqarpoq, tassa taamaasilluni
aningaasanut inatsisissaq eqqortumik
passunneqarsinnaaniassammat. Taavalu Inuussutissarsiornermi
Naalakkersuisup aamma World Disney isumalluutiginialermagu
aamma taanna isumalluarnarpallaanngilaq, tassami Amerikamiut
aningaasaatilissuit taanna suliffeqarfiutigivaat, taavalu
ataqatigiinnermut aammalu angallannermut aamma
ingerlatillugu, tassa attaveqaqatigiinnermut tamakkua
atorneqartartut angallannermut assigisaannullu
atortulersuutinut, takkua aamma sakkortoorujussuarmik
tulleriiaariffigineqartariaqarput, Kalaallit Nunaannut
tassanngaanniillu angalaneq akisuallaaqaaq.
Aamma mittarfiit imminnut akilersinnaanngitsut taakku
pigisariaqanngilagut, tassami Nunap Karsia taakkunanngaanniit
imaajarneqartuaannarsinnaanngimmat. Tassa suut tamarmik
imminnut ataqatigiittariaqarput - taakkuinnaanukua.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Ane Hansen, Inuit Ataqatigiit.
Ane Hansen, Inuit Ataqatigiit oqaaseqartuat.
Tassa sillermik kingullermik oqaaseqartoq
isumaqatigilluinnarpara arlaatigut tapiissutissanik
illuartitsigaanni siunnerfilimmik kinguneqartitsinissamillu
piumasaqaatissaqarnissaq pingaaruteqartorujussuartut
isigineqartariaqarmat.
Uani isumaqarpunga isumalluarnissatsinnut pissutissaqartugut.
Ukiorpassuarni Inuit Ataqatigiinni siulittuutigiuarsimavarput
nunatsinni pisuussuterpassuagut uumassusillit, uumaatsullu
siunissaq eqqarsaatigalugu aningaasarsiornikkut
pingaarutilimmik aallunneqarluarunik
ingerlanneqarlualerumaartut. Tassalu Inuutissarsiornermik
Naalakkersuisup saqqummiussaqarnermini aammalu
suliniutissanik eqqartugaqarnermini tamanna
isumalluarnartorujussuarmik sulissutigilersimagaat
paasigatsigu assut isumalluarpugut.
Kisianni aamma isumaqarpunga uani inuutissarsiornermut
siuarsaanissamut tunngatillugu oqallinnermi
mianersorfissaqartoq ugguuna oqaatiginiarneqartarmat
inuutissarsiornermi siuarsaanissami tapersersuutit
assigiinngitsut eqqartorneqaraangata suna tamarmi
akilersinnaasoq salliullugu kisiat eqqartorniarneqartarluni.
Uani mianersuutissatut tikkuarusutakka uaniipput nunatsinni
inuussutissatigut, tassa uagut nerisarisassagut
nunatsinniittut assigiinngitsut akisoorujussuummata, aammalu
tapiiffigineqaratik sinerissamut siammarterneqarsinnaanerat
annikitsuararsuummat tamanna unammillertinniarneqassanngitsoq
nunatta avataaninngaanniit eqqussukkanik
tapiissutilerujussuarnut, tassami ilisimavarput inuussutissat
assigiittut immuit assigisaallu, puulukerrajuit allallu
annertoorujussuarmik tapiiffigineqarlutik EU-minngaanniit
imaluunniit Danmarkiminngaanniit Danskit naalagaaffianit
tapiiffigineqarlutik inuutissarsiutinngortinneqartartut.
Taamaattumik akilersinnaasuinnarnik inuutissarsiutinut
piorsaanissami siunnerfeqannginnissaq taanna
oqaatigerusuinnarpara.
Qujanaq.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Massakkut oqaaseqassaaq Ole Dorph, Siumut.
Tullinnguutissalluni Inuutissarsiutinut Naalakkersuisoq.
Ole Dorph, siunnersuuteqartoq, Siumut.
Qujanaq. Tassaana aningaasanut tunngassuteqartut
tikinneqarmata taassumap tungaatigut aamma
oqaaseqalaarniarlunga maannartunga.
Ullumikkut inuutissarsiutit tapersersorneqartarnerat
Namminersornerullutik Oqartussaninngaanniit
amerlasoorpassuarnik aningaasaliiffigineqartarpoq. Nuka A/S
tikkuaannarsinnaavarput, taanna tamatta nalunngilarput
sunaasoq. Tassunga 60-70 millionit ukiut tamaasa
Landskarsiminngaanniit tapiissutigineqartarput. Aamma Nuka
A/S piumaffigineqarnikuuvoq aningaasat taakkua sumut
atorneqartarnerat aammalu pilersaarutit ersarissumik
sukkanerpaamik suliniuteqaqqullugu, naluara taanna suliniutit
Nuka A/S-ip naammassisimaneraa – isumaqarpunga
taamaanngippat aamma piumaffigineqartariaqartoq. Tassa
massakkut ukioq ataaseq qaangiuppoq taassuma suliniutip
naammassineqarnissaanut, suli naammassineqarsimanngippat
naammasineqapallanniarli.
Tupinnanngitsumik aningaasartuutikillisaaneq taanna aamma
avaqqussinnaannginnatsigu aningaasat pitsaasumik atornissaat
siunissami aamma pisariaqarsorinarpoq.
Aamma aningaasat tungaatigut oqallinnitsinni nalunngilarput
aamma qanittukkut nalunaarutit arlallit Inatsisartunut
ilaasortanut agguaanneqarmata. Nalunaarusiap ilaanni aamma
oqaatigineqartoq pisortat uku piginneqatigiiffissui,
inuiaqatigiit ingerlanneqarnerannut aamma aningaasatigut
nammaqataanerusariaqartut. Namminersornerullutik Oqartussat
ukua selskaabii angisuut qiviarutsigit takusinnaavarput,
soorlu Tele Greenland A/S-i taanna pikaninnguaq
inissisimavoq, taassuma patajaassusia annertoorujorujussuuvoq
immaqaluunniit ullumikkut aningaasat uninngasuutit
tigoriaannaat 700 million kronit bankimiitippai, immaqa
3%-imik ernialerlugit. KNI Pilersuisoq qiviarutsigu,
massakkut patajaassusia annertoorujorujussuuvoq aamma
milliardit sinnerlugit bankimiitippai, immaqa 3%-imik
ernialerlugit. Taakkua soorlulu inatsisiliortunut
Inatsisartunut sooruna attoqqusaanngitsutut ullumikkut
inissisimapput. Taakku aamma siunissami
sulitinneqarsinnaanissaat isumaqarpunga aamma Inatsisartut
ukiuni aggersuni sunnerfigisariaqaraat. Taakku suliniutit
taakkulu peqataasinnerisigut qallunaatut oqartarnerattut
– aamma taakkua peqataasinnaapput assakaasut suli
sukkanerullutik kaavilernerannik, taamaattumik taakku aamma
siunissami eqqartornissaat isumaqarpunga
tikinneqanngitsoorsinnaanngitsut.
Oqaatigitsiarneqarpoq immitsinnut pilersorsinnaanerput sooq
taamak annikitsigisoq, tassa nunatsinni ikikkatta.
Siornaaginnannguaq nalunngilara nunatsinni suliffeqarfiit
ilaat igalaat sinissaa, matunillu tunisassiornermut
aallartitsiniaraluartut. Nalunaarusiorput kisianni
malunnarpoq taanna tunisassiorneq aallartinneqaruni sapaatip
akunnera tunisassioruni, tassa nunatsinni
pisariaqartinneqartut tassa tamarmik pigineqalissapput, tassa
sanaartorneq annikippoq taamaattumillu akilersinnaanngilaq
apparatimik aallartitsissalluni sapaatip akunerinnaa
sulisinnaasumik.
Taamaattumik aallartitsissagutta ukioq sapinngisamik tamaat
sulisinnasunik pilersitsisariaqarpugut. Tassaana taamaattumik
oqartunga nunatsinni ikipallaaqaagut
meeqqiornerusariaqarpugut.
Qujanaq.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Inuutissarsiornermut Nunalerinermullu Naalakkersuisoq.
Johan Lund Olsen, Inuutissarsiornermut
Nunalerinermullu Naalakkersuisoq, Inuit Ataqatigiit.
Ja qujanaq. Tassa sivitsorsaanianngilluinnarpunga aamma tassa
oqaatigineqareersutut isumaqatigiinneq maani
annertoorujorujussuuvoq. Kisianni tassa Demokraatitimuna
oqaaseqartuata aappassaaneerluni oqaaseqarnermini tassa ukua
suliffeqarfiutitsinnut assigiinngitsunut
tapiissutigisartakkagut eqqarsaatigalugit apeqqusersuimmat.
Tassunga tunngatillugu oqaatigilaassavara tassa
siunnerfilimmik aammalu kinguneqartitsinerusumik
tapiissuteqariaaserput, taanna aaqqissuuteqqissallutigut
Naalakkersuisuninngaanniit aamma soqutigilluinnarparput.
Aamma isumaqarpunga taanna anguniartariaqaripput tassa
resultatkontraktit aamma misissorneqarsinnaapput
suliffeqarfiutitsinnut angisoorsuarnut taakkua atorutsigit,
taava kinguneqartitsinerusumik taanna kinguneqassavaa.
Piviusunngortitsineq aamma pitsaanerusoq taanna
angusinnaajumallutigu.
Tassa resultat kontraktit taakkua imaattoq misissornissaannut
eqqunneqarsinnaanissaat eqqarsaatigalugu misissorneqarnissaat
Naalakkersuisuninngaanniit taanna aallunniarumaarparput.
Tassungalu tunngatillu ilisimatitsissutigisinnaavara resultat
kontrakti siullerpaaq misilinneqarsimasoq tassaammat qanoq
Inuussutissarsiornermut Pisortaqarfimminngaanniit qanoq-una,
Nunalerinermik siunnersuisoqatigiinnut taanna
isumaqatigiissusiorfigineqareermat. Tassa resultat kontrakti
siullerpaaq taamaalilluta taanna maannamut
eqqutereersimalerparput.
Taava aamma una oqaatigilaassavara tassa siunnersuuteqartup
tikitaa, tassa suliffeqarfiutitta aktieselskabet
patajaassusiat tassa soliditeteqarnerat tassa
aningaasarsiorsinnut imaluunniit aningaasatigut
inissisimanerat taanna aamma inuussutissarsiuutitigut
siuarsaaniarnitsinni, aammalu taamatut annertusaaniarnitsinni
atatillugu ilaatinneqartariaqarnerat taanna aamma
Naalakkersuisuninngaanniit isumaqatigillulinnarparput.
Tamanna arajutsisimanngillulinnarparput ingammik Tele
Greenland A/S-i aammalu KNI Pilersuisoq A/S
eqqarsaatigalugit. Kisianni tassa taakkua isumaliutersuutit
suli Naalakkersuisuni ingerlanneqarput, kisianni suli
aaliangivittoqanngilaq selskabeutigut taakkua anginerit
eqqarsaatigalugit naatsorsuutigaarput, ukiortaami tassa ukioq
2004 aasaq nalliutsinnagu inuiaqatigiinnut annertunerusumik
tunniussassaqarsinnaanissaat taanna anguniarlugu suliniutigut
taakku ingerlakkatsigit.
Naatsorsuutigivarpullu tamanna tassa oqaatigeriikkattuut
aappaagu aasartinnagu aamma
naammassineqareersinnaajumaassasoq.
Tassa.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Ja, immikkoortoq 113 taamaasillugu eqqartornera
naammassivarput, tassa aningaasaqarnermut ataatsimiititaliap
ataatsimiititaliat assigiinngitsut ukioq 2004-p tungaanut
aningaasaliiffissanut tusarniaaffiginikuuai, aamma konto
201153 aamma pillugu.
Taava tusaasinnaavarput Inuussutissarsiuutigalugu
ataatsimiititaliamut eqqartorneqartoq ingerlateqqinneqassasoq
aappassaaneerneqannginnermini. Massakkullu Immikkoortoq 33,
siunnersuuteqartoq Isak Davidsen, Siumut.
Ullut ataatsimiiffiusut arfineq aappaat,
pingasunngorneq 12. november 2003, nal. 14:25
Oqaluuserisassani immikkoortoq 33
Tassa nappaatinik katsorsaruminaatsunik nappaateqalersimaneq
pissutigalugu Danmarkimut katsorsartikkiartortariaqarsimasut
ilaqutaasa qaninnerit tassa, angajoqqaat aapparisat meeqqat
aningaasartuutaannut matussutissatut aningaasaateqarfimmik
pilersitsinissamut Naalakkersuisut peqquneqarnissaat pillugu
Inatsisartuni aalajangiiffissatut siunnersuut.
(Isak Davidsen)
(Siullermeernera)
Isak Davidsen, siunnersuuteqartoq, Siumut.
Qujan.
Takornartaanngilaq nunatsinni nappaammik sakkortuumik
eqqorneqartut nunarput qimallugu katsorsariarnissaanut
aallartitsinermik ilagisaasunik ilaqarniartarneq
katsorsartittussamut artornartumik misigiffigiuarmat.
Tamani annertuumi aporfiusartoq tassaavoq aningaasaq,
sineriassuatsinni kommunet aningaasaqarniarnermikkut
assigiinngeqisunik atugassaqarput. Tupinnanngitsumillumi
katsorsariartussap ilaqutaminik ilaqarniarnera
akimmisaartitaajuartarpoq aningaasaqassuseq tamatumani
apeqqutaasarluni.
Nunatsinni nappaassuarmik kræftimik eqqugaasimasunik
suliniaqatigiiffik Neriuffik ukiumut ataasiarluni nunarput
tamakkerlugu katersuiniartarpoq. Tamatumanili kræftimik
eqqugaasimasunuinnaq atugassanik innuttaasut
tunissuteqartarput.
Nunatsinnili inuit ikigisassaanngitsut nunatta avataanut
aallartittariaqartarput, amerlaqaallu nappaammik
katsorsarneqarsinnaajunnaartumik kalerrinneqartartut
nunaminni ungaseqisumiillutik ilagisannguaminnillu
ilaqartinneqaratik.
Taamatut pisoqartillugu misiginneqataaneq angisaqaaq, tassami
napparsimasut katsorsarneqarnermi nalaani ilaquttarminik
najorneqarnissaminnik annertuumik pisariaqartitsisarmata.
Nappaammillu katsorsaruminaatsumik eqqorneqartillutik
tarnikkut erloqissuteqalerneq annertusaqaluni.
Nunatsinni Inatsisartut eqqarsaatigisariaqalerpaat nunatsinni
katsorvaammik annertuumik nappaammik eqqorneqartunut
suliarinniffiusartumik peqalertinnata arlaatigut
suliniuteqarnissaq. Taamaattumik Inatsisartunut
oqaluuserisassanngortitsininni piumasaraara sukumiisumik
oqaluuserineqassasoq manna, Inatsisartut Naalakkersuisullu
suleqataaffigisaannik pilersitsisoqassasoq
aningaasaateqarfimmik.
Aningaasaateqarfillu taanna ukiumut ataasiarluni
katersuiniartassasoq nunarput tamakkerlugu, taamatut
pilersitsinissaq siunertaqarpoq pingaarluinnartumik.
Isumaqarluinnarpungalu inuiaqatigiit tamarluinnatta
atorfissaqartissagipput tapersersorumassallutigulu.
Naggataagut nunatta avataanut iluaqutissanik
katersiniartarnerit annertoqisut ingerlattareersimavagut,
maannali pisariaqalerpoq nunatsinnut inuinullu iluaqutissamik
suliniarnissarput.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Qujanaq.
Massakkullu akissuteqassaaq Ilaqutariinnermut
Peqqissutsimullu Naalakkersuisoq, Asii Chemnitz Narup.
Asii Chemnitz Narup, Ilaqutariinnermut
Peqqissutsimullu Naalakkersuisoq, Inuit Ataqatigiit.
Qujanaq.
Napparsimasut ilaquttatik qimallugit sivikitsumik
sivisunerusumilluunniit suliaritikkiartorlutik
Danmarkiliartariaqartarnerat oqitsuinnaanngitsoq
qularutissaanngilaq.
Taamaattumik Peqqinnissaqarfiup nunanut allanukartillugit
suliaritikkiartortitsisarneq pinngitsoorniarlugu
ilungersortaqaaq, aammalu taama aallarsimasariaqartarneq
pissutsit najoqqutaralugit sapinngisaminik
sivikinnerpaatinniarsarisarlugu
ilorrisimaarnartuutinniarsarisarlugulu.
Tassunga atatillugu ilumoorpoq ilaqutaasut tikeraarlutik
Danmarkiliartinneqartarnissaannut Peqqinnissaqarfik
akissaqanngimmat.
Pissutsit immikkorluinnaq ikkaangata atsaat tamanna
sanioqqunneqarsinnaasarpoq soorlu angajoqqaat meerartik
suliaritikkiartortoq ilagisinnaasaraangassuk. Aamma
taasariaqarpoq suliffeqartut ilaat qanigisatik
imaannaanngilluinnartunik atugaqartillugit
tikeraarsinnaanissaminnut isumaqatigiissut assigisaalluunniit
aqqutigalugit pisinnaatitaasarmata.
Ilaqutariit toqussutaasinnaasumik napparsimasoqartillugu
imaannaanngitsumik eqqugaasut
ikiorserneqarsinnaasariaqartarmata Naalakkersuisut
Inatsisartunut ilaasortoq Isak Davidsen isumaqatigaat.
Taamaattumik ajornartorsiummi pineqartumi tunngaviusut
Naalakkersuisut tapersersornartippaat.
Tamatumanili aningaasalersuinermi aqqutissatut
siunnersuutigineqartoq ajornakusoortorujussuartut
oqaatigisariaqarpoq. Naalakkersuisut Isak Davidsenip
siunnersuutigaatut ukiumoortumik nuna tamakkerlugu
aningaasanik pisortat suliassaasa
aningaasalersorneqarnissaannut atugassanik
katersuiniartitsisarsinnaanngillat. Periarfissaq tamanna
suliniaqatigiiffiit namminersortut suliassaraat.
Taamaattumik aalajangiiffigisassatut siunnersuut massakkutut
iluseqartillugu Naalakkersuisut tapersersorsinnaanngilaat.
Tikeraarlutik angalasariaqartunut aningaasaateqarfimmik
taamaattumik pilersitsiniarnissaq suliassatut
imaannaanngimmat Naalakkersuisut isertorsinnaanngilaat.
Patajaatsumik aaqqiisoqassappat aningaasaateqarfik
angalassutissat aningaasaatimi erniaannit
aningaasalersorneqarsinnaanngorlugit naammattunik
aningaasaateqartariaqassaaq.
Tikeraarluni angalanermi billetsinut aningaasartuutit
agguaqatigiisillugu 16.000 kr.-nut taggikkaanni, aammalu
angalatitsinerit ukiumut assersuutigalugu 25-ussasut
naatsorsuutigigaanni, taava aningaasaatit erniatigut ukiumut
400.000 kr.-nik pissarsititsisariaqartassapput.
Ukiumut erniaritinneqartoq soorlu assersuutigalugu 3,5
%-iuppat taava aningaasaateqarfik 11,4 million kronet
sinnerlugit uninngasuuteqartariaqassaaq. Aningaasat taakku
affaat kalaallit napparsimasut peqatigiiffiinit
pissarsiariniarneqartussaapput, anguniagassarlu taanna
imaannaanngitsorujussuuvoq.
Nunatta inuisa namminneq piumassatsuminnik
tunniuttarumasinnaasaat pillugit suliniaqatigiiffiit
namminersortut unammillernagit, peqatigiiffinnut
kattuffinnullu ilaquttanut tikeraarlutik angalaniartunut
akiliutissanik katersiniarusuttut Naalakkersuisut arlaatigut
tapersersorusunneruaat.
Taamaaliorsinnaanissaq ilaatigut aningaasanut inatsimmi
aningaasartuuteqarnissamut akuersissutigineqarsimasussaavoq.
Naalakkersuisut Inatsisartut Ilaqutariinnermut
Peqqissutsimullu ataatsimiititaliaat kiisalu
Aningaasaqarnermut ataatsimiititaliaq kajumissaarumavaat,
tamakku oqaluusereqqullugit aammalu periarfissaq taamaattoq
ilaatigut Neriuffimmut aammalu napparsimasut peqatigiiffiinut
soqutiginnittunut allanut saqqummiuteqqullugu.
Tikeraarluni angalasarnernut aningaasaateqarfissap
naammattunik aningaasaateqalerluni piorsarneqareernissaata
tungaanut, attaveqaateqarnikkut atortorissaarutit
napparsimasunut iluaqutaasumik sapinngisamik pitsaanerpaamik
atorluarneqarnissaat inuiaqatigiit noqqaassutigisariaqarpaat.
Naalakkersuisut tamatumunnga atatillugu
ilisimatitsissutigisinnaavaat Kalaallit Peqqissartut Illuanni
ininit ataasiakkaaniit akikitsunnguamik nunatsinnut
sianertoqarsinnaasalernissaa, Tele Greenland A/S-ip massakkut
periarfissinniarsimammagu. Aamma internetsikkut attaveqaatit
atorlugit assinik isaasaalerlugu aalasasunik Kalaallit
Peqqissartut Illuata nunattalu akornanni qanoq iliorluni
nassitsisarsinnaanissaq misissorneqarpoq.
Naalakkersuisut taama oqaaseqarlutik aalajangiiffigisassatut
siunnersuut Ilaqutariinnermut Peqqissutsimullu
ataatsimiititaliami kiisalu Aningaasaqarnermut
ataatsimiititaliami sukumiisumik oqaluuserineqarnissaa
inassutigiumavaat.
Qujanaq.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Massakkullu partiit oqaaseqartuinut, siulliulluni
oqaaseqassaaq Enos Lyberth, Siumut.
Enos Lyberth, Siumup oqaaseqartua.
Qujanaq.
Isak Davidsenip Inatsisartunut ilaasortap Siumuminngaaneersup
siunnersuutaanut imaattumik Siumumi oqaaseqaateqassaagut.
Nalunngilarput ilisimallugulu apeqqutit qulaani taaneqartunut
tunngasut assingusullu ukiuni qassiini maani oqaluttarfimmi
oqaluuserineqartarsimasut.
Siumumiit apeqqutit taama ittut nunatsinni
ilaqutariippassuarni mikinngitsumik imaannaanngitsumillu
misigisaqartitsisartut aammattaaq ilisimalluarpagut.
Siumumiit apeqqut soqutigigatsigut kissaatigaarput
Naalakkersuisuniit suliassatut aammalu eqqarsaatigisassatut
ingerlatinneqartariaqartoq.
Tamakku tunngavigalugit Naalakkersuisut akissumminni
nalilersuutaat, Inatsisartunullu ilaasortap Isak Davidsenip
siunnersuutai ataatsimiititaliami susassaqartumi
peqqissaartumik suliarisariaqartut Siumumiit aamma
isumaqarpugut.
Taamatut naatsumik oqaaseqarluta ataatsimiititaliamut
ingerlateqqinnissaa Siumumiit inassutigaarput.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Massakkullu oqaaseqassaaq Agathe Fontain, Inuit Ataqatigiit.
Agathe Fontain, Inuit Ataqatigiit
oqaaseqartuat.
Siunnersuuteqartoq Inatsisartunut ilaasortaq Isak Davidsen
ilumoorpoq, nappaammik sakkortuumik eqqorneqartut nunarput
qimallugu katsorsartikkiartortussanut, ilagisaanullu
ilaqarsinnaaneq pingaaruteqarluinnarmat.
Nappaammik sakkortuumik nalaataqartut nappaammik saniatigut
tarnimikkut, eqqarsaatersuutitigullu nalaanneqartarput,
qanigisaminnut ilaquttaminnullu qaninnerulerusunnermik
oqaasissaqarnerulernermik iluuseqarusunnermillu
nassataqartumik.
Nalunngilarput inuk ilivitsuulluni peqqissuseqassaguni
timip peqqissuunissaa kisimi pinnani aamma tarnikkut
anersaakkullu peqqissuunissaa pisariaqarmat.
Timikkut nappaateqaraanni, sukkanerusumik
katsorsarneqarsinnaavoq tarnimikkut anersaakkullu
toqqissisimagaanni.
Taammaattumik siunnersuut iliuuseqarfigisariaqaripput Inuit
Ataqatigiinnit isumaqarpugut. Aningaasaateqarfimmilli
pilersitsiniarneq Naalakkersuisumiit nassuiaanerup takutippaa
qanoq akisutigisoq. Aningaasallu 11,4 mio Peqqinnissaqarfiup
pisariaqartilluinnarpai, napparsimasunut
katsorsartinnissaannut.
Taamaattumik Naalakkersuisup innersuusutaa malillugu
siunnersuut Ilaqutariinnermut Peqqissutsimullu
Ataatsimiititaliamut kiisalu Aningaasaqarnermut
Ataatsimiitsitaliami erseqqinnerusumik oqaluuserineqarnisaa
innersuussutigaarput.
Suliap pisariunera pissutigalugu ukiamut
aappaassaaneerneqarnissaa inassutigaarput, taamaalilluni
ataatsimiititaliat pineqartut piffissaqarluarlutik suliaq
suliarisinnaaniassammassuk.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Massakkullu oqaaseqassaaq Jensine Berthelsen, Atassut.
Jensine Berthelsen, Atassutip oqaaseqartua.
Qujanaq.
Siunnersuuteqartoq ilumoorpoq nunatsinni katsorsaavimmik
annertuumik nappaammik eqqorneqarsimasut
katsorsartittarfigisinnaasaanik soqanngilaq, taamaammallu
nunatta avataanut katsorsartikkiartortariaqartartut
ikigisassaanngillat.
Taamatut nalaataqartut ilaat qujanartumik iluatsittumik
katsorsarneqarsinnaasarput, ilaalli alianaraluaqisumik
katsorsarneqarsinaajunnaarsimasarput.
Ilumoorporlu katsorsarneqarsinnaanngitsumik
nappaateqalersimasut ilaquttatik qaniginerpaasatik
eqqaminiinngikkaluartut allaqqunneqarsinnaajunnaartut
pillugit kalerrinneqartariaqartarmata. Qanorluunniit
katsorsarfimmi sulisut peqqissaarlutik asattuussillutillu
eqqugaasumut kalerriitinneqaraluaraangata pinngitsoqarata
takorloorsinnaassavarput inunnut pineqartunut
kiserliuummernarlunilu erloqinartorsiorfiusarsimassasoq.
Taamaammat Inatsisartuni Ilaasortap Siumumeersup Isak
Davidsen-ip ilaqutaasut qaninnerit namminneq
angalanissaminnut aningaasartornissaminnut
periarfissaqanngitsut ikiorser-neqarsinnaaqqullugit
aningaasaateqarfiliortoqarnissaanik aqqutissiuusseqqusinera
Atassummit paasilluarparput.
Naalakkersuisulli Atassummiit isumaqatigaagut oqarmata
suliniaqatigiiffiit namminersortut tamanna suliassarigaat,
nunatsinnilu innuttaasut namminneq piumassutsiminnik
tunniuttarumaarsinnaasaat pillugit suliniaqatigiiffiit
namminersortut unammillernagit, peqatigiiffinnut
kattuffinnullu ilaquttanut tikeraarlutik angalaniartunut,
akiliutissanik ka-tersiniarusuttut Naalakkersuisut arlaatigut
tapersersuerusunnerat Atassummit matumuuna ilassilluarparput.
Naalakkersuisut akissuteqaamminni erseqqissarpaat
taamaaliortoqassappat Aningaasanut Inatsimmi
aningaasartuuteqarnissamut akuersissutigineqartariaqassasoq
tamanna.
Tamanna ilumoorpoq, taamaattorli Naalakkersuisut Inatsisartut
Ilaqutariinnermut Peqqissutsimullu Ataatsimiititaliaanut
aammalu Inatsisartut Aningaasaqarnermut Ataatsimiititaliaanut
suliassanngortitsiniarnerat Atassummit
ilalersinnaanngilarput.
Ataatsimiititaliammi pineqartut pisortaqarfeqarfiunngillat
ataatsimiititaliatullu
aningaasaliisinnaatitaaffeqarfiunngillat taamaattumillu
assersuutigiinnarlugu aningaasaliunneqartussatut
missingersuutit, aningaasaateqarfiulerumaartussamilu
malittarisassat isumaqatigiinniutigisinnaanngilaat.
Taamaammat Atassummit paasinninnerput naapertorlugu
ataatsimiititaliat pineqartut taamaallaat periarfissanik
misissuinissamut aammalu Neriuffimmut napparsimasullu
peqatigiiffiinut allanut soqutiginnittunut
oqaloqatiginninnissamut pisinnaatitsissummik
Naalakkersuisunut tunniussisinnaapput. Naalakkersuisullu
oqaloqatigiinnerit ingerlateriarlugit Inatsisartunut
aningaasaleeqqusissummik qinnuteqaateqarsinnaallutik.
Taamatut oqaaseqarluta aalajangiiffigisassatut siunnersuutip
Inatsisartut Ilaqutariinnermut Peqqissutsimullu
Ataatsimiititaliaani kiisalu Inatsisartut Aningaasaqarnermut
Ataatsimiititaliaani pisinnaatitsissummik tunniussinissaq
siunertaralugu suliassanngortinneqarnissaa Atassummit
inassutigaarput.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Massakkullu oqaaseqassaaq Marie Fleischer, Demokraatit.
Marie Fleischer, Demokraatit oqaaseqartuat.
Ullumikkut atortutigut inuttatigullu napparsimaveqarfimmi
nappaatinut katsorsaruminaatsunik nappaateqalersimasunut
amigaateqarnerput pissutigalugu,
katsorsartikkiartortariaqalersimasut qallunaaq nunaanut
katsorsartikkiartortarpagut.
Ajuusaarnarpoq napparsimasut nunagisaminni
katsorsartissinnaannginnerat katsorsartinniarlutillu
ilaquttatik najugarlu sungiusimasaq qimattariaqaramikku.
Ullumikkulli nunarput taamannak inissisimagallarpoq.
Taamaammat Demokraatiniit siunnersuussisoq Inatsisartuni
ilaasortaq Isak Davidsen isumaqatigilluinnarparput oqarmat
una ajornartorsiut sukumiisumik sammineqartariaqartoq.
Ullumikkut napparsimaveqarfipput aningaasartuutinik
qalaarluni ulluinnarni naammaginartumik ingerlaniarnissamut
naammattusaaraluni ingerlavoq. Taamaammat Demokraatiniit
Ilaqutariinnermut Peqqissutsimullu Naalakkersuisoq Asii
Chemnitz Narup isumaqatigisariaqarparput oqarmat,
suliniaqatigiiffiit namminersortut ukiumoortumik nuna
tamakkerlugu aningaasanik ilaatigut ilaquttat pineqartut,
angalanissamut aningaasartuutinut akiliutitut
katersuiniartitsisarneq suliarissagaat.
Nuannaarutiginarpoq Neriuffik ukiumoortumik nuna tamakkerlugu
katersuiniartarmat. Tassunga atatillugu soqutiginarsinnaavoq
kaammattussallugit peqatigiiffitsik
siammasissunngortissinnaannginneraat.
Demokraatiniit eqqaalaarusupparput peqatigiiffiit namminneq
piumassutimik ingerlasut qulaniit qanoq ilissanersut
naalakkersorusunnginnatsigit, inuup nammineq piumassutsiminik
upperisaminut aallussisinnaanera tapersersoratsigu.
Demokraatit tupinnartittoqalaarpaa aktieselskabep pineqartup
nammineq soqutigisaminik aallutaa, Naalakkersuisup eqqaammagu
nipeqartillugu, Naalakkersuisuninngaanniit iliuutitut.
Taamaattorli nuannaarutiginartorujussuuvoq Tele Greenland A/S
suliniuteqarmat Kalaallit Peqqissartut Illuaniit Kalaallit
Nunaannut sianertarnermut akitigut akikinnermik
ingerlatsisinnaaneq ikkunniarsarimmassuk, aamma assinik
aalasunik internet atorlugu, Kalaallit Peqqissartut Illuata
Kalaallit Nunaanullu akornanni nassitsisinnaanermik
misissuimmata. Allamik soqannginnermiik pitsaaneruvoq.
Nuna tamakkerlugu katersuiniarnermut tunngatillugu
Demokraatiniit Naalakkersuisut apererusuppagut, kattuffinnut
peqatigiiffinnullu aningaasat tunniunneqartartut ilaatigut
akileraarutitut ilanngaataasinnaannginnersut.
Taamatut Demokraatiniit oqaaseqarluta siunnersuutip taamatut
isikkoqarluni akuerineqannginnissaa inassutigaarput.
Demokraatiniit tassunga atatillugu nuannaarutigaarput
Ilaqutariinnermut Peqqissutsimullu Naalakkersuisoq
nalunaarmat Naalakkersuisut peqatigiiffinnut kattuffinnullu
ilaquttanut tikeraarlutik angalaniartunut tapiisinnaanermut
piareersimammata.
Taamaammat neriuutigaarput siunissami qaninnerusumi inunnik
soqutiginnittunik una suliassaq kajungerineqarluni
tigujumaneqarumaartoq.
Qujanaq.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Qujanaq.
Massakkullu Anthon Frederiksen, Kattusseqatigiit.
Anthon Frederiksen, Kattusseqatigiit.
Qujanaq.
Inatsisartunut ilaasortap Isak Davidsenip soqutigalugu
Kattusseqatigiit sinnerlugit missorsimavara, imaattumillu
oqaaseqarfigissallugu.
Upernaaq Inatsisartut ataatsimiinneranni Naalakkersuisunut
apeqquteqaateqarpunga maanna siunnersuutigineqartumut
eqqaanartumik. Tassa nappaammik kræftimik allamilluunnit
Kalaallit Nunatsinni katsorsarneqarsinnaanngitsumik
nappaatillit, Danmarkimi katsorsarneqartariaqalersimasut
ilaqutaasalu akiliunneqarsinnaanerannut tunngasunik.
Taamanikkut Naalakkersuisut akissuteqaat akissuteqaataat
annerusumik kommunet akiliussisinnaanerannik periarfissanik
innersuussutigineqarput. Soorlu siunnersuuteqartup aamma
massakkut ilaatigut oqaatigigaa kommunet
aningaasaqarniarnermikkut assigiinngeqisut, atugassaqarnerat
apeqqutaalluni katsorsariartittussap ilaqutaanik
ilaqarniarnerata akimmisaartinneqartitaajuartartoq.
Ilumut ajornartorsiut napparsimalersimasunut ilaqutaasunullu
annertoorujussuusoq tamatta takusinnaavarput, tassa
angalaniarnerinnaanngitsoq aamma matumani
eqqaamaneqartariaqarmat.
Taamatut nappaammik eqqorneqartumut ilaqutaasunullu
aningaasarsiornikkut annertoorujussuarmik kipusoorfiusarpoq,
tassa ilaqutaasumik uiusumik nuliaasumilluunniit aammalumi
meeraasumit angalasoqarsimassappat aamma tassani angalasup
suliffeqarneranut tunngasut aningaasarsiorneranullu tunngasut
kipusoorutaasarmata.
Taamaalillunilu akiligassanut ingerlaavartunut
akilersuiniarneq aamma ajornartorsiutinngorsinnaasarluni.
Allarpassuillu taagorneqarsinnaagaluarput kisianni tamanit
takuneqarsinnaavoq ajornartorsiut annertuujusoq
imaannaanngeqalunilu.
Naalakkersuisut akissuteqaamminni itigartitsigaluartut
taamaattoq assut kaammattuutigerusuppara Ilaqutariinnermut
Peqqissutsimullu ataatsimiititaliami kiisalu
Aningaasaqarnermut ataatsimiititaliani periarfissanik
ujartuisoqassasoq, taamaaliornikkut inuit ilaqutariillu taama
eqqugaasartut ikiorserneqarsinnaanerat
periarfissarsiuunneqaqqullugu.
Taamatut oqaaseqarlunga suliap aappassaaneerneqannginnerani
Ilaqutariinnermut Peqqissutsimullu ataatsimiititaliami
kiisalu Aningaasaqarnermut ataatsimiititaliami sukumiisumik
oqaluuserineqarnissaa inassutigaara.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Massakkullu siunnersuuteqartoq Isak Davidsen, Siumut.
Isak Davidsen, siunnersuuteqartoq, Siumut.
Siullermik Naalakkersuisut akissutaannut partiillu
akissutaannut qujanaq.
Oqaaseqarfigerusutakka ikittunnguupput kisianni uani
Atassutip oqaaseqartuata oqaaserisai assorsuaq uanga
isummannut qanimmata nuannaarutigaakka, tassa
ataatsimiititaliamut ingerlaqqiffissaminut soorunami
ingerlatinneqaraluaruni aalajangiisoqarsinnaanngilaq
taakkunani, innersuussisoqaannarsinnaavoq, jo ilumoorpoq
taanna.
Aammalu assigiittorujussuarmik uani ataatsimiitialiat
akissuteqarnerat a imaluunniit partiit Kattusseqatigiillu
akissuteqarnerat uannut aamma pinngitsoorani tusarnaartunut
tuppallernassaaq, taamatut misigisaqarnerluttarsimasunut.
Imatut akissuteqarusuppunga, inuiaqatigiinnut annertuumik
eqquisartut oqallisiginerini misigissutsikkullu annertuumik
eqqorneqarfiusartut eqqartornerini, inuiaqatigiit atugaasa
maannakkornit oqinnerulaartumik inissinnissaannut
Naalakkersuisut akissutaat ajoraluartumik
naapertuutinngitsutut siunnersuuteqartutut isumaqarfigaara.
Kiisalu aamma eqqaanngitsuussanngilara Lars Karl Jensenip
kiisalu Olga Poulsenip taannarpiaq
oqaluuserisassanngortinnikuuaat tassunga assingusoq.
Taamanikkut Inatsisartut oqariartuuteqarsimapput
Naalakkersuisunut siunnersuummik pimoorussillutik
suliaqassasut, ajoraluartumik Inatsisartut Naalakkersuisuntu
peqqusinerat naammassineqanngisaannarpoq.
Taamaattumik isumaqarpunga Naalakkersuisut piumasaqaammik
naammassinnittariaqalersut.
Nappaammik katsorsaruminaatsumik napparsimasoqartillugu
uummatip qamani ilorpiaani atugarliuuteqalersarneq
aningaasaannarnik nalilersorneqarsinnaanngilaq.
Naalakkersuisut akissuteqaataanni oqaatigineqarpoq
aaqqiiniartoqartoq ilaquttanik oqarasuaatikkut
oqaloqateqarsinnaaneq, taanna aamma tuppallernaqaaq kisianni
internetsikkut ilaquttanik assitaliilluni aamma
takunnissinnaaneq aamma pilersaarutigineqartoq.
Oqaatigissavara ilaquttanik maqaasinermik assip
isigisinnaanera taanna pitsaasutut
oqaatigineqarsinnaagaluartoq, taamaattoq attorsinnaanngisamik
isiginnaarneq asuli napparsimasumut
atugarliuutinnguinnartussaavoq.
Nalunngilluinnarpara Inatsisartut nunarput tamakkerlugu
aningaasanik katersitinniarneqarsinnaanngitsoq
aaqqissuussinneqarsinnaanatillu. Naalakkersuisulli
isiginiarsimasariaqaraluarpaat pilersitsinissamut
suliniaqatigiinnik aningaasaliiumasinnaanertik,
tamannarpiaammammi piumasarisaq.
Piumasarisaq tassaavoq Naalakkersuisut tapersersuissasut
aningaasarpassuarnik taakkartuinatik, nunatsinni
suliniartussanik pissarsiornissamik aningaasaliillutik.
Taamatummi iliuuseqarnerup takutissagaluarmagu inuiaqatigiit
nilliajuarnerat ikiorserumaneqartoq aamma kræfti pillugu
suliniaqatigiiffik Neriuffik taama suliaqareertigisoq
suliakkersoqqissallugu siunnersuuteqartutut
kissaatiginngilara.
Sunaluunniit angujuminaatsutut isigineqaraluarluni
anguniarlugu aallartinneqaraangami pilersaarusiorluarlugu
ingerlanneqarnermigut oqinnerusumik anguniarnera
aaqqikkiartortarpoq. Suleqatigiilluarneq aamma tassami
tamatumani saneqqunneqarsinnaanavianngilaq.
Nalunngilara nunarput tamaat isigalugu
suleqataajumasorpassuaqassasoq. Taamaattumik Naalakkersuisut
kissaateqarfigissavakka aappassaaneerneqarnissaanut
eqqarsaammik matuminnga eqqarsaqqullugit.
Ataatsimeersuartitsinersuarnut atorneqartareersunut
assingusumik suliniaqatigiiffimmik pilersitsinissamut
aningaasaleeqqullugit.
Naggataagut ataatsimiititaliat siunnersuutip
ingerlaqqiffissai kissaateqarfigissavakka, eqqarsarluarlutik
suliumaartut. Qanoq eqqarsaatissinni pigigisiuk misigissutsip
erloqisitsiuarnerata annikitsunnguamilluunniit
millilerneqarnissaa ilississaaq eqqarsaatissinniitillugu.
Ilami meerarpassuit ilaqutariippassuillu
atugarliuutigiuagarput nunatta Inatsisartuisa aamma
soqutiginerusariaqarpaat.
Taamatut oqaaseqarlunga qujavunga tamanut tapiissuteqartunut
oqaaseqartunullu.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Massakkullu Ilaqutariinnermut Peqqissutsimullu
Naalakkersuisoq.
Asii Chemnitz Narup, Ilaqutariinnermut
Peqqissutsimullu Naalakkersuisoq, Inuit Ataqatigiit.
Qujanaq.
Uangattaaq qujarusuppunga eller siunnersuuteqartumut aamma
partii sinnerlugit oqaaseqartunut
Kattusseqatigiinninngaanniillu oqaaseqaammut.
Partiit oqaaseqartartui saqqummiussaanut ataasiakkaanut
oqaaseqalaarusuppunga. Atassumminngaanniit aallartissaguma
ilumoorpoq oqaatigineqarmat nunatta avataanut
aallartitsisariaqartaratta katsorsartitsiartortarluta nunanut
allanut tassani annermi Qallunaat Nunaat
eqqarsaatigineqarpoq.
Taava aamma oqaatigineqarpoq Atassumminngaanniit
aallartittakkagut ikigisassaanngitsut. Tassunga
assersuutissaqalaarpunga kisitsisinik tassa Peqqinnisamut
Pisortaqarfimmi naatsorsueqqissaartoqarsimammat ukioq 2002
assersuutigineqarsinnaavoq. Tassani napparsimasut inersimasut
608-t aallartinneqarsimapput, taakkualu 39-nik
ingiaqateqartinneqarsimapput ilaquttaminnik.
Taakkua saniatigut meeqqat 109 napparsimasut
aallartinneqarsimapput taavalu ingiaqateqartinneqarsimallutik
ilaquttaminnik qaniginerpaasaminnik 116-inik. Tassa imaappoq
meeraq ataaseq angajoqqaat ataasiinnaanngitsup
ingiaqatigisimavaa. Taakkualu saniatigut napparsimasut 25-t
tassanngaannaq pinartumik nappaateqaleriataarlutik
sukkasuumik aallarunneqartariaqartut tassa taakku 25-t
ingiaqateqartinneqarsimapput qanigisaminnik qulaaluanik,
taavalu taassuma saniatigut napparsimavimmi
Peqqinnissaqarfimmi atorfillit 30-t ingiaqataasimallutik.
Tassa 750-it missaaniipput assersuutigalugu 2002-mi
Danmarkimi katsorsartikkiartorsimasut.
Taamaallaat oqaatigisinnaanngilarput taakkua qassit soorlu
ajorunnaarsinneqarsinnaanngitsumik nappaateqarsimanersut,
taanna imaaliallaannaq takuneqarsinnaannginnami.
Kisianni kisitsisit taakkua qiviarlugit isumaqarpunga taava
paasinarsisoq naak Peqqinnissaqarfik
aningaasaateqarpassuaateqanngikkaluarluni kisianni
pingaartittaraa aamma, napparsimaruluttut
ingiaqateqartinnissaat qanigisaminnik. Taavalu
ersersinneqartut aappaat tassaavoq meeqqat pineqartillugit
pingaartinneqarluinnartoq, angajoqqaat ataasiinnaanngitsoq
ingiaqataatinneqarnissaa.
Tassa pissutsit taamaapput, aammalu soorunami
naammaginanngillat suli pitsaanerusumik
atugassaqartitserusunnaraluaqaaq napparsimasortatsinnut.
Taamaattumik Anthon Frederiksen Kattusseqatigiit sinnerlugit
oqaaseqarami innersuussutigivaa, upernaaq manna akissuteqaat
Naalakkersuisuusimasuminngaanniit tassa tassani
oqaatigineqarmat, kommunet ataasiakkaat aamma
periarfissaqartarmata aningaasaliissallutik ilaquttanut
napparsimasortaminnut tikeraarniartunut.
Tassa nunatsinni aaqqissuussisimanerput eqqarsaatigalugu
imaappoq kommunet ataasiakkaat pisinnaatitaaffigivaat
namminneq kiffartuussinerup qanoq pitsaassutsimikkut
ittuunissaanik aalajangersaassallutik. Taamaattumik uagut
toqqaannartuminngaanniit toqqaannartumik maanngaanniit
naalakkersinnaanngilagut kommunet qaqugukkut akiliisassasut,
aamma ilisimaqqissaanngilarput kommunet qassit qanorlu
annertutigisumik aningaasartuuteqartarnersut.
Ilisimaarivarpulli kisianni qinnuteqaatit taamaattut
annertuumik ilassilluarneqartartut kommunellu
aningaasakillioraluarlutik sapinngisartik tamaat
aningaasaleeqataaffiginiartaraat.
Tassa pissutsit piviusut nunatsinni taamaapput aamma
Demokraatininngaanniit oqaaseqartoq Marie Fleischer
isumaqatigisorujussuuarput oqarmat, qujanaqaaq telefonikkut
allatigullu attaveqaatit pitsanngorsaaviginiarneqarmata
ilaatigut akikilliliinikkut, taavalu oqaatigalugu allamik
soqannginnermiit periarfissat taakkua pitsaanerupput.
Suu taamaappoq, taamaattumik nuannaarutissaavoq Tele
Greenland A/S aamma suleqataarusummat akit taakkua
apparsarnissaannut.
Soorunami pitsaanerpaajusarpoq kiinarsilluni
oqaloqatigiissinnaagaanni minnerunngitsumik pisunik taama
aalaterneqaatigisartakkatsinni. Kisianni telefonikkut
attaveqaqatigiissinnaaneq akikinnerulerneratigut periarfissat
pitsannguallassaaq, aamma pitsannguallaatit tamakkua uagut
ilassilluarusuppagut Naalakkersuisuni.
Taava immaqa paatsuunganarsimasinnaavoq saqqummiussara
taamaattumik erseqqissaatigilaalaarusuuppara qanoq
takorluugaqarnersugut.
Erseqqissaatigivarput Naalakkersuisut Inatsisartullu uagut
imaaliallaannaq katersiniarsinnaannginnatta
aningaasaateqarfimmik immiilluta. Kisiannili
ilisimaarineqarmat Neriuffik ukiumoortumik katersisartoq
aammalu imaluunniit allanik nappaatillit
peqatigiiffeqartitertut, taava takorloorparput ukua
pisortaninngaanniit massakkut
akiliunneqarsinnaanngitsorpassuummata taakkua
ikiorserniarlugit suliniaqatigiiffiit tamakkua
kajumissuseqartuuppata, nunaqqatiminnut ikiuinissamut taava
Naalakkersuisut aamma piareersimasut katersat immaqa
amerlaqataanik ikisisarnissamut. Taanna takorluugaavoq
modelitut. Taamaattumik pisortaqarfiit assigiinngitsut
suleqatigiillutik missingersuusiorniarsarisimapput oqarlutalu
billetsi ataaseq 16.000 kr-nik naleqartikkutsigut, inuit 25-t
siumut utimullu angalatissagutsigit ukiumut, taavalu
aningaasaateqarfiup erniai isumalluutigalugit
akilerneqartassappara billetsit, taava aningaasaateqarfik
imaqartariaqartoq 11 million kr.-nik. Taakkulu erniai
400.000-t missaani naleqarsinnaappata taava tassa taakkua
inuit 25-t aallartissinnaagaluarpagut.
Taava ilaserinnippugut Inatsisartunik ilaasortanik oqarluta
Ilaqutariinnermut Peqqissutsimullu ataatsimiitialiami aammalu
Aningaasaqarnermut ataatsimiititalimi ilaasortat,
peqatigaluta misissuiniarlik, uagut taanna modelerput
takorluugarput immaqa atorsinnaanngilaq, immaqa allanik
pitsaanerusunik soqutinarnerusunik aamma modelinik
nassaartoqarsinnaavoq.
Ilumoorpoq Atassumminngaanniit oqaaseqartuat oqarmat
soorunami Inatsisartuni ilaasortat imaluunniit Inatsisartut
ataatsimiititaliaat Naalakkersuisut sinnerlugit
isumaqatiginninniarsinnaanngimmata.
Aap, kisianni uagut pisariaqartipparput inuit sapinngisamik
amerlasuut Inatsisartuni ilaasortat eqqarsaqatigissagaatigut,
taavalu innersuussinerat taanna malillugu soorunami
nalilersueqqittoqarsinnaassasoq, taavalu
suleriaaserisartakkagut nalinginnaasut atorlugit aamma maanga
inimut apuussisinnaassagatta aningaasat qanoq amerlatigut
aamma atorfissaqartinneqartut naatsorsoqqissaarneqareerpat.
Tassa takorluukkagut taamaapput, aammalu aalajangiusimavara
iluatigalugu Inatsisartunut ilaasortat ataatsimiititaliani
taakkunani marlunni suleqatigissagaatigut, imaluunniit
suleqatigiissutigissagipput. Qujanaq.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Taavalu Agathe Fontain, Inuit Ataqatigiit. Tullinnguutissaaq
Anthon Frederiksen, Kattusseqatigiinniit.
Agathe Fontain, Inuit Ataqatigiit
oqaaseqartuat.
Isumaqarpunga tamatta isumaqatigiissutigigipput qanoq
iliuuseqartariaqarluta siunnersuuteqartup siunnersuutaa qanoq
arlaatigut naammassisinnaaniarlugu. Nalunngilarput tamatta
eqqugaasarluta, tamattalu eqqugaasullu tamarmik aamma
taamatut angalanissamut periarfissinneqarusuttartut.
Taamaammanuna Inuit Ataqatigiinninngaanniit Ilaqutariinnermut
Peqqissutsimullu Ataatsimiititaliamut oqaluuserineqarluni
innersuussaqarsinnaaneri ataatsimiititaliat
Aningaasaqarnermullu Ataatsimiititaliat taanna
akuersaarusukkipput, tassuunakkut anguneqarsinnaammat
ataatsimiititaliani eqqartorneqarnerani partiit
tamarmiullutik qanoq iliuuseqarusussinnaanerminnik
saqqummiussisinnaammata, anguniakkaminnillu aamma
tassuunaaqqullutik innersuussaqarsinnaammata.
Takusinnaavarput naatsorsuinermi inuit 25-iinnaat
angalanerinnarmut aningaasartuutaat 11,4 mio.-nik
aningaasaateqarfik imaqarluni taamaallaat inuit 25-it
angalanissaat aningaasaliiffigisinnaagaa, nalunngilarpummi
angalanerinnarmut aningaasartuuteqartoqarneq ajormat.
Billetsit saniatigut, ullumikkut soorlu eqqarsaatigalugu
kalaallit illorisaanni Brønshøjimiittumi angalanerit
saniatigut aamma akisoqimmat tassani najugaqaqataasarneq
ilaqutaasunut. Aamma taassuma saniatigut taakkua
ingerlanniaraanni suli 11,4 mio.-ninngaanniit
amerlanerujussuarnik aningaasaateqarfimmiit
aningaasateqarfmmik peqartariaqarpugut.
Taamaakkami ajornartorsiut una tamatta qanoq
iliuuseqarfigisariaqarparput. Naalakkersuisup
saqqummiinermini kisitsisit taasaani 164-t ilaatitaasareersut
katillugit tamaasa eqqaavai. Taakkualu saniatigut
aningaasaateqarfimminngaanniit taperneqarsinnaasut aamma
eqqartorpagut uani taakkua avataatigut. Taamaakkami immikkut
iliuuseqartariaqarpugut aningaasaateqarfimmik
ooriutilerujussuarmik pilersitsiniaratta, inuillu 25-iinnaat
ukiumut ilaannaraarakasiupput inuit 25-it tamakkerlutik
pisariaqartitsisuninngaanniit. Taamaakkami qanoq
iliuuseqarnissarput nassaariniartigu, immikkorluinnaq
iliuuseqarluta aningaasaateqarfimmik pilersitsinissaq tamatta
kissaatigigatsigu.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Massakkullu Anthon Frederiksen, Kattusseqatigiit.
Tullinnguutissaaq Jensine Berthelsen, Atassut.
Anthon Frederiksen, Kattusseqatigiit.
Ilumut Inatsisartuni ilaasortat peqataarusoqaagut
ajornartorsiutip qanoq ililluni aaqqiivigineqarnissaa
isummersuiffigeqataaffigissallugu. Naalakkersuisut
akissuteqaamminni oqaatigisaat aningaasaateqarfimmik
pilersitsinikkut, assersuutigalugu 11,4 mio.-t
pigineqartariaqartut inuit 25-it ukiumut
aallartinneqartassappata. Ilumut anguniagassaq
imaannaanngitsoq tassani kialluunniit naatsorsuutigisinnaavaa
anguneqatuarpat taamaallaat inuit taama ikitsigisut ukiumut
aallartissinnaanerat anguneqassasoq.
Kisitsisit aamma Naalakkersuisup saqqummiussai
2000-iminngaanneersut qiviarutsigit takusinnaavarput
napparsimasut tassanngaannarlu suliaritittariaqalersimasut
ataatsimut katillugit 742-uusut, taavalu taakkunannga
ilaquttat angajoqqaallu napparsimasunut kiisalu
napparsimasunik paarsisut inuit katillugit 185-it
angalatinneqarsimapput. Tupinnanngilaq tupigusuutissaananilu
angalaneq soorunami taama annertutigisoq aammalu taama
akisutigisoq akilerneqaraangat peqqinnissamut
aningaasartuutit annertoorujorujussuusarmata. Taamaattumik
naalakkersuinikkut aamma siunniunneqartut assigiinngitsut
ilumut eqqarsaasersuutigineqarneri matumani soqutiginarpoq
aamma paasissallugit, tassa nunatsinni annerusumik nunatta
iluani katsorsaanerup ingerlanneqarnissaa taanna ilaatigut
nunap immikkoortortaqarfiini napparsimmaveqarnikkut
piorsaanikkut, taamaalilluni nunatta iluani nammineq
nunagisaq qimannagu katsorsartinneqarsinnaanerup taassuma
anguneqarnissaa isumaqarpunga 11 mio.-nik
katersinialuusaarnerminngaanniit 11 mio.-it
pissarsiarineqarnissaat nunatta iluani piorsaanermut aammalu
nakorsanik immikkut ilisimasalinnik qanoq iliorluni
sulisitsisinnaanermut atorneqartuuppata taanna nunatsinnut
pitsaanerusumik sunniuteqassasoq, minnerunngitsumillu
napparsimasortatsinnut, tassami napparsimasut nalunngilarput
Danmarkimut aallartinneqartartut ilaatigut aamma
ilaqartarmata Danmarkimiissimanngisaannartunik aammalu
oqaatsitigut ajornartorsiuteqarsinnaasunik.
Minnerunngitsumik peqqissaanermi inigitinneqartartoq
kingulleq qiviarutsigu motorvejimut qanittuararsuarmi
inissisimasutut oqaatigineqarpoq, aammalu napparsimasunut
pissutsinut taamaattunut siusinnerusukkut
misilitaqarsimanngitsunut toqqissisimananngitsorujussuulluni,
tassa biilerpalussuaq døgni kaajallallugu, ulloq unnuarlu
allallu aamma sungiunniarsarisassat imaannaanngitsut
ilanngullugit napparsimasumut annertuumik tuttarput.
Taamaattumik assut kaammattuutigerusunnarpoq nunap
immikkoortuini napparsimmaveqarnissamik pilersaarutit aamma
maannakkut Naalakkersuisuusut tamakku pillugit qanoq
eqqarsaasersuuteqarnersut soqutiginassagaluarpoq
paasilluassallugit. Tassami angalanernut
aningaasartuuterpassuit ilai katsorsaanermut
atorneqarsinnaassagaluarmata nunatta iluani katsorsaaneq
annerusoq aallunneqarsinnaasuuppat.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Massakkullu oqaaseqassaaq Jensine Berthelsen, Atassut.
Tullinnguutissaaq Isak Davidsen.
Jensine Berthelsen, Atassutip oqaaseqartua.
Qujanaq. Qujanaqaaq meerannguit nangaariarnani
aningaasaateqanngikkaluarluniluunniit imatut
atorsinnaasaminik peqqinnissaqarfiup taamak
pingaartitsigalugit pisimammagit, taanna assut
tuppallernarpoq.
Aamma tassa kommunet aningaasartornissaminnut, annerusumik
aningaasartornissaminnut periarfissaqanngitsut qanorluunniit
ilaqutaasut ingerlaqatigitinnissaannut aammalu napparsimasup
qanigisaminik najorneqarnissaa perusukkaluarunikku
aningaasatigut killeqarnertik pissutigalugu allatut
ajornartumik itigartitsisariaqartartut aammalu
aningaasaliinngitsoortartut arlalissuupput. Taamaattumik
naapiffigaarput una, pinngitsoorani qitiusuminngaanniit
iliuuseqartoqartariaqarpoq.
Taamatut Atassumminngaanniit ataatsimiititaliat
”isumalluusiullugit” Naalakkersuis uninngaanniit
periartoqarniarnera taanna ippinnartoqartipparput aamma
aalajangiusimavarput. Qujanartumillu aamma Siumukkut
uagutsitulli isumaqarlutik oqariartuutigaat, issualaarpara:
”Siumumiit apeqqut soqutigigatsigu kissaatigaarput
Naalakkersuisuniit suliassatut eqqarsaatigisassatullu
ingerlateqqinneqarumaartoq. ” Tassa
ajornanngitsunnguamik, tassami allaffeqarfissuunngillat
ataatsimiititaliat. Uani kaammattorneqarput
ataatsimiititaliat, Neriuffik taavalu aamma napparsimasut
peqatigiiffii allat aggersarlugit immaqa piffisaq sivisooq
atorlugu oqaloqatigalugit ingerlasariaqassasut.
Naalakkersuisut apparateqarput naalakkersuisoqarfinni,
allaffissornermi suliaqartut kattuffinnik peqatigiiffinnillu
oqaloqatiginninnissaminnut nukissaqarput, taamaattumik
ataatsimiititaliat isumalluutigiinnarnagit sulineq
pilertornerusumik ingerlanneqarsinnaaniassammat taamatut
politikkikkut oqalliserusaarnerit pinngikkaluarlugit,
kisiannili piaartumik aqqutissiuussisoqarsinnaanissaa
siunertaralugu tamanna naammassiniarneqassappat aamma
pineqartunut, eqqartorneqartunut malunniutissaa
pilertornerusumik takkussinnaassammat Atassumminngaanniit
aalajangiusimavarput, aamma nuannaarutigaarput Siumukkut
tungaaninngaanniit taamatut kaammattuisoqarmat, taavalu tassa
naatsorsuutigissavarput Naalakkersuisunut pisinnaatitsissut
tamanna tamatta isumaqataaffigigatsigu tamarluinnartalu
assortuunnertaqanngitsumik siunnersuuteqartoq taperserlugu
maanngaanniit siunniussaqaratta, taamaattumik Naalakkersuisut
sulinissaat aammalu Inatsisartunut modelinik
assigiinngitsunik saqqummiussaqarusukkunik
saqqummiussinissaat qilanaarluta utaqqissavarput.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Massakkullu tullinnguulluni oqaaseqassaaq Isak Davidsen,
siunnersuuteqartoq. Taavalu tullinnguutissaaq
Naalakkersuisoq.
Isak Davidsen, siunnersuuteqartoq, Siumut.
Qujanaq. Tassa taamak akisusinnaasartigaat siunnersuutit,
ilaatigut tapersersorneqarsinnaagaluit itigartitsinneqarlutik
imaluunniit maangaannaq iginneqallaraangamik. Tamanna
Inatsisartuni annertuumik isumaqarpunga
perorsaataasariaqartoq.
Uanga siunikkut allat aamma Inatsisartunut ilaasortaasut
siunnersuutigereersimagaluarpaat. Ilumulli taanna siunnersuut
kusanartumik inussiarnersumillu tiguneqarluni
suliarineqarsimasuugaluarpat massakkut oqassanngikkaluarpugut
aningaasarparpassuit aatsaat atorlugit piareersaasioqqaarluta
ingerlassaagut. Taamanili piareersaasiortoqarsimasuuppat
massakkut suliaq oqinnimineerannguamik immaqa
aallalereersimassagaluarpoq siumut.
Naatsorsuutigineqarsinnaanngilarmi aningaasaateqarfimmik
taamaattumik pilersitsiniarneq ukioq ataasiinnaq
suliarineqassasoq. Ukiut tallimaasinnaapput, ukiut
quliusinnaapput aningaasat taakku anguniarnerini.
Taamaattumik uanga kissaatigissavara siunissami aamma
Naalakkersuisut Inatsisartunilu ilaasortat
eqqummaariffigilertariaqaraat siunnersuutit igiinnaqinagit
siunissami qaqeqqinneqaraangamik akisunerujussuanngorlutik
takkuttarput.
Taamaattumik Inatsisartuni ilaasortat kiisalu aamma
Naalakkersuisut tapersersuinerat uanga
qujassutigiinnassavara. Neriuppunga
isumaliuutigilluaqqissaarneqarluni siunissami atulivigassatut
aamma aalajangerneqarumaartoq tullianik saqqummiunneqaruni.
Qujanaq.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Massakkullu oqaaseqassaaq Ilaqutariinnermut Peqqissutsimullu
Naalakkersuisoq. Tullinnguutissaaq Marie Fleischer,
Demokraatit.
Asii Chemnitz Narup, Ilaqutariinnermut
Peqqissutsimullu Naalakkersuisoq, Inuit Ataqatigiit.
Qujanaq. Siullermik Isak Davidsenimut
siunnersuuteqarsimasumut oqaatigissavara soorunami
naassaanngitsumik kingumut qiviaqattaarluta maani
Inatsisartuni oqaluuserineqartarsimasut
qaqittaqattaarsinnaavagut nutaamillu nalilersorlugit,
maannamullu suleriaaserineqarsimasut piulluanngitsut
nalilersortaqattaarlugit. Taava suallassagatta. Uani
killiffipput aallaavigalugu nalilersuivugut, aamma
isumaqaratta peqqissaartumik misissuilaartariaqartugut
taamatut aningaasaateqarfiliortoqassappat, taava aningaasat
qassimmita eqqartorneqarpat. Taava assersuuteqalaarpugut una
isertorusunnginnatsigu aningaasarpassuit
atorfissaqartinneqassammata tassunga aningaasaateqarfimmut.
Pissutsit piviusut qanoq ittuuneri isertuaatsumik
eqqartortariaqaratsigit. Taamaattumik uanga
aalajangiusimavara suli taanna itigartitsinerminngaanniit
ajunnginnerujussuartut uanga isigaara, qanoq
iliuuseqartoqarusummat, taava suleqatigiilluta
nassaariniartigu massakkut aallartinneqartartut saniatigut
aallanngitsoortartut qanoq iliornikkummitaava
ikiorserneqarsinnaappat. Pingaartipparput aamma
Naalakkersuisuni suliniaqatigiiffeqartoqarmat ikiuisartunik
nunaqqatiminnik napparsimalersimasunik. Taava isumaliorluta
taakkua qiimmassaatigissagaat nalunaarutigigutsigu:
Suleriaqqinniaritsi, siunertamut aalajangersimasumut
katersuigussi uagut aamma piareersimavugut
aningaasaleeqataassalluta. Kisianni assigiinngitsunik
modelinik nassaarniartoqartussaassammat
suleqatiserinnikkaluarpugut.
Aappaatigut uanga piumigilaarpara oqallittoqaraangat
Naalakkersuisuninngaanniit suliassaq angerlaakkaangatsigu
oqarluta uagut suliarissavarput, taava oqartoqartarpoq
Inatsisartuni uagut peqataarusuppugut, suleqataarusuppugut,
sunniuteqaqataarusuppugut, oqartussaaqataarusuppugut.
Taamaattumik taanna anersaaralugu suleqatiginninnermik
assammik isaassilluta oqarpugut: Atami taakkua
ataatsimiititaliat marluk toqqaannartumik susassaqartutut
isikkullit suleqatiseriniartigit. Taamaattumik uanga taanna
suleriaaseq nuannarinerpaajugaluarpara, kisianni soorunami
Inatsisartut soqutiginngippassuk, kissaatiginngippassuk
naalakkiisinnaanngilanga, aamma angerlaateqquneqarpat
angerlaatikutsuussavara soorunami.
Taamaattorli uanga Siumuminngaanniit oqaaserineqartut
allatuulaaq paasigakkit isumaqarama imannak paasigakku
ataatsimiititalianut taakkununnga marlunnut uagut
innersuussiffigerusutatsinnut aamma suliaq
ingerlateqqikkusukkaat. Kisianni isumaqarpunga soorunami
ataatsimiinnermik aqutsisup naliliinera
tusarnaarluarumaarpara suliaq una qanoq sumullu
ingerlateqqinneqarnissaanut tunngatillugu.
Anthon Frederiksenip Kattusseqatigiinninngaanniit apeqqutigaa
ujartorlugulu Naalakkersuisut qanoq ittunik takorluugaqarpat,
napparsimmaviit nunatsinni piorsaqqinneqarnissaat
ineriartorteqqinnissaanullu tunngatillugu.
Oqaatigiinnassavara soorlu aamma saqqummiininni oqaatigigiga
sapinngisaq tamaat ikinnerpaat nunanut allanut
katsorsartikkiartornissaat taanna aqqutissatut
isigineqartarmat. Kisianni pissutsit piviusut
nassuerutigisariaqaratsigit ilarpassui, tassa 750 2002-mi
aallartittariaqarsimavagut periarfissinneqarusummata aamma
napparsimmavissuarni atortorissaaruteqarfiusuni
misissorluarneqarnissaannut. Suli pissutsit
taamaakkallassapput, taamaakkaluartoq nunap immikkoortuini
Avannaani Kujataanilu napparsimmaviit piorsarneqarput,
Ilulissat napparsimmavia massakkut pitsaasumik
pilattaanissamik periarfissinneqarpoq, taamaalilluni immikkut
ilinniarsimasut ornigullutik, Ilulissanukarlutik
pilattaasinnaanngorput. Tassa taamatut takorloorneqarput
nunap immikkoortuini napparsimmaviit atorneqarnissaat.
Kisianni sukumiinerusumik ataatsimiinnerup massuma
naannginnerani Naalakkersuisutut nassuiaateqarnissara
neriorsuutigisinnaavara, taanna aamma pisortaqarfimmi sulisut
peqatigalugit eqqartoreernikuugatsigu.
Maani oqaluuserinngikkaluarlugu kisianni nassuiaat
agguaanneqarumaarpoq. Tassani siunnerfiit aamma naleqqat
ineriartortitseqqinnissamut saqqummiunneqarumaarput.
Minnerunngitsumik aamma aningaasaliissutit qanoq sumullu
atorneqartarneri erseqqissumik nassuiaatigineqarumaarluni.
Qujanaq.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Massakkullu Marie Fleischer, Demokraatit. Tullinnguutissaaq
Jensine Berthelsen.
Marie Fleischer, Demokraatit oqaaseqartuat.
Air Greenland napparsimasunut angallassisussatut
timmisartunik eqqussiniarpaluppoq. Ilisimaneqarnerluni qanoq
taakkua timmisartut angitiginersut. Immaqa timmisartoq
napparsimasunik angallassileraangami ilaquttanut
inissaqarsinnaagaluarpoq.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Tassa massakkut oqaluuserisarput aalajangersimasuummat
eqqaasitsissutigilaassavarput, tassalu ilaquttat
angalaqataasinnaanerannut tunngassuteqarpoq, imannak
timmisartumi inissaqartinneqarnerat imaluunniit
akiliunneqartarnissaannut tunngassuteqarpoq.
Massakkut tullinnguulluni oqaaseqassaaq Jensine Berthelsen,
Atassut, pingajussaaniilerami minutsit marluk.
Jensine Berthelsen, Atassutip oqaaseqartua.
Qujanaq. Ajoqaaq nikallorsaataasutut Naalakkersuisumut
taamatut iliunngilluinnaqqissaarpugut Atassumminngaanniit,
tassami pilertortumik suliarineqarsinnaanissaa siunertaralugu
ataatsimiititaliat siammarpata ataatsimiigiaqqoqattaarlugit
qaqugu imminnut naapissinnaaneri aalajangiisuusaqattaarlutik
ataatsimiititaliat allat allamik pisassaqartut,
ataatsimiititaliat allat allamik pisassaqartut tamakkua
pinngitsoortinneqarsinnaapput. Suliakkinneqarpusi
kusanarluinnartumik, taamaattumik kissaatiginarpoq
ajuusaarutiginagu tigussagissi, taavalu pisortaqarfimmi
modelinik assigiinngitsunik Inatsisartunut
saqqummiussissasusi. Ilaana, suleqataassaagut,
aalajangeeqataassaagut, modelit taakkua tatigilluinnarlusi
ilissi suliakkinneqarnersi tunngavigalugu saqqummiussassasi
tunngavigalugit maani aalajangersaaqataassaagut. Kisianni
ilaannikkut taamak suleqatiginninniarnerit aamma
pisarissersuutaasinnaasarput. Tamakkua aamma
eqqarsaatigineqalaartariaqarput, taamaattumik aamma
nikalluutiginagu sulilluarnissassinnik assut kissaappassi,
aammalu takorusunnarput suliasi, periarfissat assigiinngitsut
misissukkasi kommunet …. Soorunami aamma
ataatsimiititalianinngaannit kommunet suleqatigisinnaaneri,
taakkartuisinnaavugut periarfissanik ilissinnut, taava
taakkua sakkugerusukkussigit sakkugisinnaavasi.
Ataatsimiititalianut ingerlasussaavoq una, tamatta
isumaqatigiissutigaarput. Mandatiliisoqassaaq
Naalakkersuisuni suliarinninnissamut, taavalu taassuma
saniatigut sakkussanik Naalakkersuisunut tunioraanissatsinnut
soorunami ataatsimiisitalianinngaanniit
soqutigilluinnassavarput.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Massakkullu Doris Jakobsen, Siumut, tassa partiit
oqaaseqartuisa avataasigut. Una oqaatigisinnaavara
oqallinnermi maani isumaqatigiittoqaqimmat, taamaattumik
oqalunnerup sivitsorsaqqinnissaa mianersuutigilaassagatsigu.
Doris Jakobsen,Siumut.
Qujanaq. Ilumoorpoq tamatta una oqaluuserisarput
isumaqatigiissutigisorujussuuarput. Tamatta
akerleriissutiginngilarput ilumut taamatut
nappaateqalersimasut katsorsaruminaatsunik ilaquttaminnillu
ilaqartariaqartut, taakkua akerleriissutiginngilagut. Aammalu
taassumap suliarineqartariaqarnera tamatta
isumaqataaffigaarput, taamaattumik isumaqarpunga
assortuussutiginatigu partiit taavalu Kattusseqatigiit
tamarmik taassuma suliap ingerlateqqinneqarnissaa
isumaqatigiissutigereeratsigu, ajunngilaq,
ataatsimiititaliamut ingerlatinneqarniarli.
Ataatsimiititaliat Ilaqutariinnermut Peqqissutsimullu
Ataatsimiititaliaq marlunngornerit tamaasa ataatsimiittarpoq.
Ataatsimiittarnigut akulikitsuararsuupput, taamaammat
isumaqarpunga aamma ataatsimiititaliami oqaluuserinissaa
piffissaqarluarfigigipput, taavalu aamma tassanngaanniit
aalajangerumaarparput qanoq ilioqqissinnaanissarput, qanorlu
Naalakkersuisunut aamma innersuussuteqarsinnaanerput.
Qujanaq.
Augusta Salling,ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Tassalu oqaaseqaqqinniartoqanngilaq. Aap, Ilaqutariinnermut
Peqqissutsimullu Naalakkersuisoq.
Asii Chemnitz Narup, Ilaqutariinnermut
Peqqissutsimullu Naalakkersuisoq, Inuit Ataqatigiit.
Demokraatininngaanniit Marie Fleischer toqqaannartumik
apeqquteqarmat akilaarniarlugu. Ilisimaneqarpoq
peqqinnissaqarfimmut aningaasaliissutit 800 qassit 60 mio.-t
tungaannut annertussusillit 12%-ii taakkua napparsimasinik
angallassinermut atorneqartarmata. Aamma ilisimaneqarpoq
pisariaqartitsinernut allarpassuarnut aamma peqqinnissaqarfik
aningaasanik atorfissaqartitsigaluartoq, taamaammat
aningaasat sapinngisamik naleqarnerusunngortikkusullugit
misissuisoqarpoq. 100 mio.-t tungaannut angallassisarnermut
atorneqartartut qanoq taakkua pitsaanerusumik
atorneqarsinnaappat. Taamaattumik timmisartortitseqatigiit
assigiinngitsut oqaloqatigineqarput, misissuisoqarpoq
angallassinerit napparsimasunik qanoq ajunnginnerusumik
akikinnerusumillu aamma ingerlanneqarsinnaanersut.
Upernaap tungaanut misissuinerit ingerlanneqartussaapput.
Naliliinerit naammassippata soorunami
saqqummiunneqarumaarput, taava
siunnersuuteqartoqarsinnaassalluni allatut
aaqqissuussisoqassappat napparsimasunik angallassinermi.
Taakkuupput.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut .
Taamaalilluni oqaluuserisaq immikkoortoq 33 naammassivoq,
tassalu oqaaseqartut partiit Kattusseqatigiillu oqaaseqaatai
tunngavigalugit Ilaqutariinnermut Peqqissutsimullu
Ataatsimiititaliamut ingerlatinneqassaaq,
Ataatsimiititaliarlu periarfissaqassaaq pisariaqartitsinini
najoqqutaralugu ataatsimiititalianut allanut aamma
tusarniaallunilu oqaloqateqarnissaminut.
Taava massakkut oqaluuserisassat tulliannut, tassa
immikkoortoq 87 – Nunatsinni tunisassianik
assartuinermut tapiissutit ullumikkut
umiarsuaatileqatigiinnut Royal Arctic Line A/S-iinnarmut
atortikkunnaarlugit aamma ukiup sivisunersaani imaatigut
angallatinit tikinneqarsinnaanngitsuni timmisartukkut
assartuinermi atortinneqalernissaasa Inatsisartunit
aalajangiivigineqarnissaannik siunnersuut.
Siunnersuuteqartoq Ane Hansen, Inuit Ataqatigiit.
Ullut ataatsimiiffiusut arfineq aappaat,
pingasunngorneq 12. november 2003, nal. 15:24
Oqaluuserisassani immikkoortoq 87
Nunatsinni tunisassianik assartuinermut tapiissutit
ullumikkut umiarsuaatileqatigiinnut Royal Arctic L ine
A/S-iinnarmut atortikkunnaarlugit aamma ukiup sivisunersaani
imaatigut angallatinit tikinneqarsinnaanngitsuni
timmisartukkut assartuinermi atortinneqalernissaasa
Inatsisartunit aalajangiivigineqarnissaannik
siunnersuut.
(Ane Hansen)
(Siullermeernera)
Ane Hansen, Inuit Ataqatigiit.
Inatsisartut Suleriaasianni § 32 naapertorlugu
aalajangiiffigisassatut siunnersuut imaattoq matumuuna
saqqummiutissavara.
Nunatsinni tunisassianik assartuinermut tapiissutit
ullumikkutut umiarsuaatileqatigiinnut Royal Arctic Line
A/S-imuinnaq atuutsikkunnaarlugit aamma ukiup sivisunersaani
imaatigut angallatinit tikinneqarsinnaanngitsuni
timmisartukkut assartuinermi atuutsinneqalernissaat
Inatsisartut aalajangiiffigisassanngorlugu siunnersuutigaara.
Nunatsinni inuusstissarpassuaatitta tamakkiinerusumik
immitsinnut nunatsinni pilersulernissamut atornerulernissaat
Inatsisartut taperserlugu oqaaseqarfigisarpaat.
Inuussutissat allanalaartut nunatta immikkoortuini
pisarineqartartut taama immitsinnut pilersornerulernissamut
iluaqutiginiarneri nunatta isorartunersuata killilertarpai.
Matumani eqqarsaatigaakka aarrit nannullu neqaat kiisalu
qilalukkat mattaat. Uumasut tamakkuninnga peqarfigisagut
nunatta ilaani sivisoorsuarmik sikuusartuni
pisarineqartarput. Nutaajunerini nunattalu sinnerani
amigaatigineqaruttornerini Qaanaap, Ittoqqortoormiit
Ammassallullu pigisaani piniartut iluaqutigisinnaasatsiarsui
inuuniarnerminni tapertatut annertunerusumik
iluaqutigineqartanngillat.
Aporfiit annersaraat silaannakkut assartuinerup
akisunerujussua. Assersuutigalugu neqi 2 kg. Siorapalummit
kitaani illoqarfissuarnut piserusuttumut nassiutissagaanni
400 kr. sinnerlugu nassiunnerinnaa akeqarpoq.
Ullumikkut nunatsinni tunisassianik assartuinermut
tapiissutit aningaasaliiffik 64.10.07 aqqutigalugu 5,4 mio
kr.-nik tapiiffigineqartarput. Oqareernittut taamaallaat
umiarsuartigut assartorneqartut taama
qinnuteqaatigineqarnermikkut pineqarsinnaapput.
Kommunet siusinnerusukkut taaneqartut silaannakkut
timmisartumik assartuinerup ilanngunneqarnissaa matumuuna
siunnersuutigaara.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Maannakkut oqaaseqassaaq Inuutissarsiutinut, Nunalerinermut
Suliffeqarnermullu Naalakkersuisoq.
Johan Lund Olsen, Inuussutissarsiutinut,
Nunalerinermut Naalakkersuisoq, Inuit Ataqatigiit.
Qujanaq. Nunatsinni tunisassianik assartuinermut tapiissutit
Naalakkersuisut 2004-mut Inatsisartut aningaasanut
inatsisissattut siunnersuummi kontomi pingaarnermi
64.10.16-imi tapiissutinik aaqqissuussinernut allanut
kattunneqarsimapput. Missingersuutinut ilanngussani
takuneqarsinnaasutut nunatsinni tunisassianik assartuinermut
tapiissutit januarip aallaqqaataa 2004-meersussat 2003-mi 5,4
mio. koruniniit 2004-mi 4.245.000 koruuninut
ikilisinniarneqarput.
Naalakkersuisut tamatuma peqatigisaanik assartuinermut
tapiissutini maannamut atuuttuni 555-iniit 40%-inut
ikililerisoqarnissaa siunnersuutigaat. Naalakkersuisut suut
tamaasa eqqarsaatigalugit isumaqarput tapiissutit
sinnassaataaginnassanngikkunik 50%-iniit
amerlanerussanngitsut, taamaalilluni tapiissutininngarnit
annertunerusumik nammineerluni
akileeqataassuteqartoqassammat. Tapiissuteqarnissamik
aaqqissuussineq tamanna imminut ikiornissamut
ikiuutaanerussaaq tapiissutip ineriartorneqartaqanngitsumik
tigummiinnarneraninngarnit.
Siunnersuuteqartup piniakkanit immikkut tunisassiat
timmisartukkut angallanneqarnerannut aningaasartuutinut
tapiissuteqartoqartarnissaa k issaatigaa, taamaalilluni pisat
nutaajuneranni nunatta sinneranut
siammarneqarsinnaaniassammata aammalu sikoreernerata
kingornatigut umiarsuaqarnissaanut utaqqisinneqaratik.
Erseqqissarneqassaaq siunnersuummi aarit nannullu neqaat
kiisalu qilalukkat qaqortat qernertallu mattaat
eqqarsaatigineqarmata.
Naalakkersuisut siunnersuuteqartoq tunngaviatigut
isumaqatigaat, taamaallaat qulakkeerneqartariaqarsorivarput
tunisassianik eqqartorneqartunik tuniniaanermi uumasut
nakorsanit misissorneqartarnerannut malittarisassat
maleruarneqartariaqarmata aammalu tamatuma
piujuartitsinissamik tunngaveqarluni ingerlanneqarnissaa.
Naalakkersuisut isumaqarput tunisassianik assartuinermut
tapiissutinik aaqqissuussinerit tunngaviatigut tamanut
atuuttariaqartut, tamatumali peqatigisaanik eqaatsuuneq aamma
takutinneqartariaqartoq, tassa eqaatsumik
aaqqiiniuteqartoqartariaqartoq, pingaartumik uumasut ilaannut
siunnersuuteqartup tikkuartugaanut sinerissamilu assorsuaq
piumaneqartunut. Tamanna aammattaaq piniartutut
inuussutissarsiuteqarnerup ineriartortinnissaanut
periarfissanut tapersiutaasinnaassaaq.
Taamatut oqaruma siunnersuuteqartoq isumaqatigaara
paasissutissat pigineqartut tunngavigalugit neqi 2 kg. 400
kr.-ilerlugu nassiutissagaanni akisoorujussuummat. Taava
eqqarsaatigineqarsinnaavoq tunisassiorfittut suliffeqarfiup
tunisassianik aaqqissuussamik tuniniaaneranut atatillugu,
soorlu Air Greenland A/S-imik allatut akeqartitsinissaq
pillugu isumaqatiginninniartoqarsinnaasoq
ingerlatseqatigiiffiup taassuma tamatuma peqatigisaanik,
soorlu timmiartuussiviit inuttassaqartinneqanngitsut
artukkersuutaavallaanngitsumik iluaqutiginiarnissaat
soqutiginartissinnaappagu.
Namminersortumik suleqatigiit akornanni ima pisoqartuartarpoq
aaqqissuussineq siunertamut naleqquttoq anguneqartarluni,
illua-tungeriit marluullutik tamatuma pitsaaquteqarnissaa
takusinnaaganngassuk. Tamanut atatillugu tunngavigineqartoq
tamanna aammattaaq matumani atorneqarsinnaasariaqarpoq.
Taamaalillutik Naalakkersuisut neriuutigaat niuerfimmi
suliniuteqartut akornanni toqqaannartumik eqaatsunik
aaqqiissutissaqartoq siunnersuuteqartup ajornartorsiummik
tikkuagaanik aaqqiissutaaqataasinnaasunik.
Siunnersuutip aappassaaneerneqannginnermini taamaattumik
Naalakkersuisut tamanna Inatsisartut ataatsimiititaliaanut
suliamut attuumassuteqartumut ingerlateqqinneqarnissaa
kaammattuutigissavaat, uumasut taaneqartut siunissami
assartorneqartarnissaannut qanoq iliorluni tunisassianik
assartuinermut tapiissutit qulakkeerneqarnissaasa
naliliivigineqarnissaat siunertaralugu.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Partiit oqaaseqartuinut. Siulliussaaq Jens Napaattooq,
Siumut.
Jens Napaattooq, Siumup oqaaseqartua.
Qujanaq. Inatsisartunut ilaasortaq Ane Hansen, Inuit
Ataqatigiit, Inatsisartut aalajangiiffigisassaattut
siunnersuutaanut tunngatillugu Siumumiit imatut
oqaaseqaateqassaagut.
Qaanaap, Ittoqqortoormiit Tassilallu kommuneaniit aarrit
nannullu neqaat kiisalu qilalukkat mattaat nutaajunerini
tunineqarnissaat pillugu timmisartukkut assartuinermi
tapiissuteqarfigalugit akikinnerusumik
assartorneqarsinnaanissaat pillugu siunnersuuteqarnera
Siumumiit tunngaviatigut tapersernartuutipparput.
Taamaattumik Naalakkersuisut siunnersuuteqartumut
akissuteqarnerminni Inatsisartut ataatsimiititaliaanut
suliamut tunngassuteqartumut ingerlatseqqinnissaannut
innersuussinerat nuannaarutigalugu imaattumik ilanngullugu
oqaaseqaateqassaagut.
Taamatut nunatta tunniussinnaasaanik uumassusilinnik
nungusaataanngitsumik atuinermi periarfissaasinnaasut
assartuinerup akisuneranik aallaaveqarsinnaasup saniatigut
ajornartorsiuteerarpassuarnik peqarnera ilanngullugu
ataatsimiititaliami susassaqartumut, minnerunngitsumillu
Inuussutissarsiornermut, Nunalerinermut Suliffeqarnermullu
Naalakkersuisup assartuinermut akit appartinneqarnissai
kisimik pinnagit aporfeerarpassuit qulaajarlugit suliaq
ingerlateqqissagaat Siumumiit kaammattuutigerusupparput.
Siumumiit isumaqarpugut nunap tunniussinnaasai annertuut
nunatsinni aningaasarsiornermut, minnerunngitsumillu
piniartukkormiunut iluaqutaasinnaagaluartut, namminerlu
pisuussutitsinnik atuineq annertusarneqarsinnaasoq
pilersaarusiorluarnikkut inatsisillu nammineq
pilersornerulernissatsinnut naleqqussarnerisigut.
Manna iluatsillugu Siumumiit kaammattuutigeqqissavarputtaaq
Qallunaat Nunaannut kalaalimernit nassiunneqartartut 5
kg.-mik qilaaqartinneqarnerata aaqqiiviginiarnissaanik
periarfissarsiornera pimoorullugu ingerlateqqullugu,
nalunngilarpummi Qallunaat Nunaanni kalaallit illuisa
kalaaliminernik tuniniaasinnaanerigaluat tassuunatigut
mattunneqarnikuusoq kalaalerpassuarnut Qallunaat
Nunaanniittunut annertuumik eqquisumik.
Taamatut naatsumik Siumumiit oqaaseqarluta siunnersuutip
aappassaaneerneqannginnermini Inatsisartut
ataatsimiititaliaanut suliamut tunngassuteqartumut
ingerlaqqinnissaa innersuussutigaarput.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Tulliuppoq Vilhelm Kristiansen, Inuit Ataqatigiit.
Vilhelm Kristiansen, Inuit Ataqatigiit
oqaaseqartuat.
Inatsisartuni ilaasortap Ane Hansenip siunnersuutigivaa
nunatsinni tunisassiassanik assartuinermi tapiissu tit
ullumikkut umiarsuaatileqatigiinnut Royal Arctic Line
A/S-iinnarmut atortikkunaarlugit aamma ukiumi sikuneq
ajortuni sikuusartuni angallatinik
tikinneqarsinnaajunnaartartuni immakkut timmisartukkut
assartuinermut atorneqalernissaannik siunertaqartumik
Inatsisartut aalajangiivigissamik siunnersuuteqarfigalugit.
Tungavilersuutit siunnersuuteqartup oqaatsit atugai matumuuna
ilaqqittariaqarsorinanngikkaluartut imaattumik
oqatsiarniarpugut.
Inuit Ataqatigiinniik isumaqarpugut piniakkanik
taakkartorneqartunik isorliunerusuni Illoqqortoormiuni,
Tasiilami Avanersuarmilu taakkulu nunaqarfittaanni
najugaqartut amerlanerpaanik piniakkaminnik ukiup
qaammaataanut aamma assigiinngitsuni taakkunani nunani
pisaqamaffiusarput. Ajoraluartumillu tunitsivissatigut
allatigullugu piniarnikkut pissarsiatik
aningaasarsiutigisanngilaat, uffalu aqqissuusisoqarneratigut,
soorlu timmisartukkut assartuinikkut nutaatsiarsuarnik
kitaani piumaneqaqisunik amigaatigineqartunillu
ammaassiffigineqartuungunik tunisassaqartaraluaqalutik.
Nuannerpoq Nalakkersuisut akissumminni oqaatigimmassuk
assartuinermut ukiut nikinnerannut 5,4 mio kr.-niit 4,2 mio
kr.-nut appaasimaneq tunngavigalugu uani pineqartumi
aningaasartuutaalerumaartussat
matussusiivigisinnaassammassuk. Kisalu nuannerpoq
oqaatsigissallugu piujuartitsinissamik tunngaveqarluni
ingerlatsisoqartuarnissaa sissuertuarneqassammat, tamannalu
ataqqilluinnarparput.
Akornutaasinnaasutut nioqqutissat uumasut nakorsaannit
akuerineqarsimanissaannik piumasaqaateqartoqartarnera
taaneqarpoq, taannali uniffigineqartariaqanngilaq.
Mattannik assigisaannillu nutaatillugit
assartuisinnaanissamut timmisartuutileqatigiiffimmut
isumaqatigiinniarnikkut aaqqissuusineq siunertamut
naleqquttoq anguneqarsinnaassasoq Inuit Ataqatigiit
tungaanniik qularinngilarput, oqaloqatigiilluartoqarpat.
Inuit Ataqatigiinniit naammalersoraarput Naalakkersuinikkut
isummiussanik angusaqartitsiniartarnerit ullumimut
oqaaserpassuangorsimasut piniartut ulluinarni atugaannut
manna tikillugu iluarsiissutaanngaartarsimanngimmata,
siuliani oqaatigisattut oqaaserpassuit. Taamaattumik
qilanaaraarput uumap siunnersuutip timitalerneqarnissaa
anguneqartussanngornera qularnarunnaarmat. Kalaalimerngit
mamareeqisagut eqaannerusumik nioqqutigineqalernissaat
siuariarnerusussaavoq annertooq Kalaallit Nunatsinnut.
l3. september 2003-mi naalakkersuisunngortitsinermi
isumaqatigiissutaasimasoq innersuussutigalugu, nunatta
pisuussutaai pillugit nioqquteqarsinnaanerup ammaaneqarnera
tulluartuuvoq, aningaasarsiornikkut inuussutissatigullu
anguniakkat eqqarsaatigalugit.
Neriuppugut manna siunnersuut inimi maani
akerleriissutaassangitsoq, kiisalu Naalakkersuisut
niuernermilu suliniuteqartut akornanni toqqaannartumik
eqaatsumik aaqqiissuteqartoqarumaartoq, taamaalilluni
siunersuuteqartup taakkartugai
iluarsiissuteqarfigineqarsinnaassammata.
Matumuunali taanngitsoorumanngilara allammi piniartut. Taakku
piniartut allakkut uani inimi oqaloqatigiissutaajumaarput.
Nuannersuuvoq nunatta pissuussutaai pillugit
toqqammavissaqartitsinermik tungaveqartumik
Naalakkersuisut tapersiimmata. Taamaalilluni
ataatsimiititaliamut aappassaaneerneqarnissaanut
ingerlateqqinneqarnissaa matumuuna kaammattuutigaarput.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Tulliulluni oqaaseqassaaq Otto Jeremiassen, Atassut.
Otto Jeremiassen, Atassutip oqaaseqartua.
Inatsisartunut ilaasortap Ane Hansenip Inuit
Ataqatiginninngaanneersup siunnersuutaanut Atassummiit imatut
oqaaseqassaagut.
Siunnersuut tunngaviatigut isumaqatigigaluarlutigu
taamaattorli tunisassianik eqqartorneqartunik ilaannit
qulakkeerinneqqaartariaqarneq tuniniaanermi uumasut
nakorsaanit misissorneqartarnerannut malittarisassanik
maleruarneqarnissaannut malitsitsisoqassasoq Atassummiit
pingaartikkatsigu oqaatigissavarput.
Kiisalu aamma Atassummiit Naalakkersuisut tapiissutinik
apparsaaniarlutik millisaaniarlutillu suliniuteqarnerat
tamakkiisumik tapersersorumagatsigu ilanngullugu
eqqaajumavarput.
Atassummiillu niuertarfinni pineqartunik tuniniaasinnaanermut
tunngatillugu periarfissaqareersutut isumaqarfigaarput
immikkut silaannakkut angallatitsiviit
isumaqatigiissuteqarfigalugit assartuinermut akimik
apparsaasoqarsinnaasoq ilanngullugu oqaatigiumavarput.
Taamaattumik Atassummiit siunnersuut taamatut
oqaaseqarfigalutigu akuersaannginnerput nalunaarutigaarput.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Tulliuppoq Palle Christiansen, Demokraatit.
Palle Christiansen, Demokraatit
oqaaseqartuat.
Tak. Forslaget fra Landstingsmedlem Ane Hansen, Inuit
Ataqatigiit, er et forslag om tilskud. Tilskud til, at visse
produkter kan gives støtte, således at den endelige pris på
produktet ikke bliver for høj.
Forslaget mener vi fra Demokraterne ikke er støtteværdigt.
Forslaget vil kun være med til at presse vores i forvejen
trængte Landskasse. Det er ikke den form for forslag landet
har brug for. Desuden er der fra forslagsstilleren ikke et
konkret beløb for, hvor meget dette forslag vil koste
Landskassen.
Hvis efterspørgslen virkelig er så stor vil kunderne ikke
have noget imod at betale den kostægte pris. Fra
Demokraternes side er vi af den opfattelse, at markedet som
landstingsmedlem Ane Hansen beskriver i sig selv vil indfinde
sig på et naturligt niveau. De produkter, der beskrives i
forslaget, tager ikke skade af at opbevares på frost, hvorfor
deres nuværende ordning med fragt via skib anses for værende
tilfredsstillende.
Forslaget falder desuden ikke i tråd med Landsstyrets
forelæggelsesnotat til foreløbig finanslov for 2004. Fra
Demokraternes side vil vi derfor ikke tilslutte os forslaget
i sin foreliggende form, hvorfor vi indstiller, at det
forkastes.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Tulliulluni oqaaseqassaaq Anthon Frederiksen,
Kattusseqatigiit.
Anthon Frederiksen, Kattusseqatigiit.
Nunatsinni tunisassianik assartuinermut tapiissutit
ullumikkutut umiarsuaatileqatigiinnut Royal Arctic Line
A/S-iinnarmut atortikkunnaarlugit aamma ukiup sivisunersaani
imaatigut angallatinit tikinneqarsinnaanngitsuni
timmisartukkut assartuinermi atorneqalernissaat pillugu
Inatsisartut aalajangiiffigisassaattut Inatsisartuni
ilaasortap Ane Hansenip siunnersuutaa Kattusseqatigiit
sinnerlugit imaattumik oqaaseqarfigissavara.
Siunnersuut tapersersornaqaaq, minnerunngitsumik piniartut
suli aningaasarsiorfissaannik pitsaanerusunik
periarfissinneqarnissaat eqqarsaatigalugu, aammalu
Inatsisartuni ilumoorpoq ataasianngeqaluta oqaluttarfik manna
atorlugu nunatta pissarititaanik atorluaanerulernissarput
eqqartortarlutigu. Allaammi ullumikkut oqaluuserisatta
immikkoortut siuliini siullerni aamma tamanna attorneqarpoq.
Taamaattumik pisariaqarluinnarpoq kalaaliminernik
angallassinermut assartuinermut periarfissat
pitsanngorsarneqarnissaat, aamma nunatsinniinnaanngitsoq,
kisianni aamma Danmarkimut nassiussisarneq ilanngullugu
eqqarsaatigalugit.
Siunnersuuteqartup soorunami tupinnanngitsumik kommuneqarfiit
isorliunerusuniittut eqqartorpai, kisianni aamma Upernaviup
Kommuneqarfia, Diskobugti aamma ilanngullugu umiarsuakkut
angallassinerup ukiup ilangaatsiarsuani uninngasarneranut
tunngatillugu aamma tamatumunnga periarfissamut
ilanngunneqartariaqartoq Kattusseqatigiit sinnerlugit
kaammattuutigissavara.
Naalakkersuisut akissuteqaamminni pingaartillugu ilaatigut
eqqaavaat uumasut nakorsaannik neqinik
misissuisoqartarnissaanik piumasaqaateqartoqarsinnaaneranut
tunngasut. Soorunami tamanna avaqqukkuminaassaaq, kisianni
aamma ullumikkut mattaat eqqarsaatigalugit mattannik
assartuineq ingerlanneqarpoq. Kisianni assersuutigalugu
piniarfinni akigitinneqartut ilaatigut pisiniarfinni
akigitinneqartut ilaatigut
pallitassaanngingajalluinnartarmata, tassa aamma
assartuinermut akit qaffasinnerat qularnanngitsumik
tamatumani pissutaaqataalluni.
Ulumullimi siunnersuuteqartup siunnersuutaa Kattusseqatigiit
sinnerlugit tapersersornarteqisara piviusunngortinneqarpat
akinut aamma apparsaaqataaginnarani kisiannili aamma
atuisunut tamanut piniartunullu iluaqusiisussaassagaluarmat.
Tapiissutinik immaqa sinnassaannarneqassanngikkaluarluta
aamma tapiissutit taamaaliornikkut nunatta pissarititaanik
atorluaanerulernermut iluaqusiissagaluarmata.
Taamatut oqaaseqarlunga siunnersuut tamakkiisumik
taperserlugu ataatsimiititaliamut susassaqarfiusumut
ingerlatinneqarnissaa inassutigaara.
Eqqaasitsissutigilaassavara una oqaaseqaat suliassap uuma
kinguartinneqanngikkallarneranili suliarereersimagakku,
taamaattumik oqaaseqaatinni eqqaaneqartut immikkoortut uani
pineqartut ullormi tassani novemberip 7-ani
eqqartorneqartussaagaluarmata. Qujanaq.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Oqaaseqartut tunngavigalugit Attaveqatigiinnermut
Ataatsimiititaliami suliarineqassaaq, qularnanngilaq aamma
peqqinnissamut kiisalu aamma piujuartitsinissamut tunngasut
apeqqutit aamma tikinneqartut ilanngullugit
misissorneqarumaarlutik.
Tulliuppoq Ane Hansen, siunnersuuteqartoq.
Ane Hansen, siunnersuuteqartoq, Inuit
Ataqatigiit.
Inatsisartuni ilaasortat, partiit Kattusseqatigiillu
amerlanerussuteqarluartut siunnersuutiga tapersermassuk
qutsavigerusuppakka. Aamma qaqutiguulaarunarpoq
siunnersuutigisami tunngavigineqartut sinningaatsiarlugit
siunnersuutip taperserneqartarnera, taamaattumik tamanna
aamma nuannaarutigaara.
Kisianni tassa tupigitsaatilaarpara Atassutikkormiut
siunnersuutigisannut oqaateqaatiminni tunngavii. Soorunami
uani tapiissuteqarnissamik tapersiinermut tunngatillugu
piumasaqaatit assigiinngitsut uumasut nakorsaata
tunisassiornissamut piumasaqaatai assigiinngitsut
naammassineqartussaanerat naatsorsuutigaara. Aamma
taannaannaq tunngavigalugu itigartitsissutigineqartoq
tupigilaarpara, pissutigalugu ippassaanikkunni ullut
kingulliit eqqarsaatigalugit inuutissarsiornermi pilimasut
pilimasoorujussuit annikitsoralaannguamik
akiliitinniarneqarnerannut tunngatillugu nukiit qanoq
annertutigisut takoreerlugit uani
inuutissarsiortortatta piniartut pissakinnerpaatut
inissisimasut aningaasat annikitsuarannguit pioreersut
iluanni tapiissuteqarnissamik siunnersuuteqarnera taamatut
akerlilermassuk. Tassa siunnersuutima Inuit Ataqatigiinni
siunnersuutigisatta uumap naammassineqarneratigut aningaasat
assartuussinermi tapiissutigineqartartut pioreersut iluani
taakkua ilanngunneqarnissaat timmisartukkut assartuussinerup
ilanngunneqarnissaa kisiat siunnersuutigaarput.
Taassuma kingunerisussaavaa nunatta isorliunerusortaani,
tassa Qaanaami, Illoqqortoormiuni Ammassalimmilu piniartut
inuutissarsiornermikkut ullumikkut
aningaasarsiutigisinnaanerisa tunngaviluttorujussuit
ikiorserneqassammata. Aqqutissiuunneqarput tassuunakkut
kitaani illoqarfinnut niueqateqarsinnaanissaminnut
aqqutissanik assigiinngitsunik aqqutissiuunneqarput
taamaaliornermikkut, taakkununngalu aamma
iluaqutaasussanngormat uani tapersiisut eqqarsaatigalugit
isumalluarnarpoq taakku eqqarsaatigalugit.
Uani naatsorsuutigaara Naalakkersuisut tullissaanik
timmisartuutileqatigiiffinnut kiffartuussinissamik
isumaqatigiissuteqarfigineqarsimasunut
isumaqatigiinniaqqilerunik taakkua aamma tunngavigalugit
aaqqiinissamik isumaqatigiinniarumaartut, tassami
ilisimavarput ullumikkut, isorliunerusut ingammik
eqqarsaatigalugit, annertuumik kiffartuussinissamut
tunngatillugu isumaqatigiissuteqartoqartartoq tapiissutinik
annertuunik. Aamma taakku iluani isumaqarpunga
misissorneqarsinnaasoq taavani isorliunerusut piniartut
pisarisartagaasa kitaani tuniniarneqarsinnaalernissaannut
aqqutissiuineq pisariittumik aaqqinneqarsinnaanersoq.
Taamatut oqaaseqarlunga nuannaarutigaara maani inimi
amerlanerussuteqarluartut siunnersuutiga tapersermassuk.
Naggataatigut oqaatigilaaginnassavara Demokraatinut
tunngatillugu isumaqarpunga siunnersuutima tunngavia
paatsoorissi, tassami uani aningaasat pioreersut pineqarput,
tassanilu taamaallaat timmisartuussinermik aqqutit
ilanngunneqarnissaat pineqarmata.
Aamma mianersuutigisariaqarpoq inuussutissat
eqqarsaatigalugit nunatsinni uatsinnut
pilersornerulernissarput tamatta maanngaanniit
isumaqatigiissutigisarparput. Aamma soorunami taamatut
siunniussaqarsimagaanni aqqutissiuinissaq tullinnguuttarpoq.
Uani siunnersuutikkut aqqutissiuivugut isorliunerusuni
piniartut aamma inuussutissarsiornerisa tunngaviisa
iluaqutigilaarsinnaasaannik. Qujanaq.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Tulliuppoq Inuussutissarsiutinut, Nunalerinermut
Suliffeqarnermullu Naalakkersuisoq.
Johan Lund Olsen, Inuussutissarsiornermullu
Nunalerinermut Naalakkersuisoq, Inuit Ataqatigiit.
Qujanaq. Siullermik partiit oqaaseqartuinut aammalu
siunnersuuteqartup aappassaaneerluni maani
oqaaseqaqqinneranut aamma uangatttaaq Naalakkersuisut
sinnerlugit qujarusuppunga.
Kisianni aamma pakatsinera siunnersuummut uunga akerliusunut
taanna apuutinngitsoorusunngilara. Tassa pakatsissutigaara
Atassutip siunnersuut una aamma ilalernartinngimmassuk,
aammalu Demokraatit oqaaseqartuata una siunnersuut
pitsaasutut Naalakkersuisut tungaanninngaanniit
naliliiffigisarput aammalu tunngaviatigut
isumaqatigilluinnagarput taanna tapersersorsinnaanngimmassuk.
Eqqarsaatigeqqussavara aappassaaneerinninnissap tungaanut
pingaartumik Atassutip aammalu Demokraatit isumartik
maannakkut siullermeerinninnermi taanna
saqqummiutereersimasartik taanna allanngortinniarlugu aamma
eqqarsaqataajumaartut, tassami pingaartittariaqarparput
nunatta ilaani inuutissarsiutitigut pissutsit ilungersunartut
aamma ilanngullugit aamma qanoq iliuuseqarfiginiarnissaat.
Tassalu piniarnerinnarmik inuuniuteqartut
inuussutissarsiortut taakkua aamma tapersertariaqarpagut
maani Inatsisartuninngaanniit aammalu Naalakkersuisut
tungaanninngaanniit.
Siumut, Inuit Ataqatigiit
naalakkersuisunngortitseqatigiillutik
isumaqatigiissuteqaramik, tassa piniartukkormiut
inuutissarsiornerat piviusumik aamma timitalimmik
taperserneqassasoq isumaqatigiissutigereernikuuaat.
Taamaattumik tamanna oqaasiinnaassanngimmat matumani
siunnersuuteqartoq Naalakkersuisuninngaanniit
taperserniassallugu pingaartissimaqaarput. Taamaammat aamma
neriuppugut, tassa oqaatigeriikkattuut Demokraatit aammalu
Atassutip maanna isummerallarnertik siullermeerinninnermi
aappassaaneerinnilerutta taava allanngortinniarumaaraat.
Kisianni taanna namminneq soorunami akisussaaffigaat.
Kisianni neriuutigeqaarput, tassami aamma arlalinnit
oqaatigineqareersutuut nunatta pissarititaanik
iluaquteqarnerunissarput aamma atuilluarnerunissarput taanna
aamma pingaartittariaqarparput. Uani assartuinermut
tapiissutinik, tassa Landskarsiminngaanniit maannakkut
umiarsuartigut assartuinissamut tapissuteqareertarpugut.
Kisianni eqqarsaatigilaariartigu suunukua taava
tapiissuteqarfigineqartartut. Nuuk Imeq, una immiorfik Nuuk
Imeq puujaasaaqqanik imaqanngitsunik assartuinerujussuaq
taanna aamma tapiissuteqarfigineqartarpoq uani
kontominngaanniit. Nuka A/S-ip nioqqutissiaatai aamma
assartorneqarnerinut aamma … kisianni uani
siunnersuummi pineqartununngitsoq tapiissuteqartoqartarpoq.
Neqi A/S-i aamma tapiiffigineqartarpoq. Aamma Maniitsoq
Værft, tassa Maniitsumi umiatsianik iluarsaassisarfik aamma
tapiiffigineqartarpoq. Taava aamma Royal Greenlandi
pingaartumik qaleralinnik Avannaani pisarineqarsimasunik
Paamiuni pujoorivimmut assartuisitsineranut aamma
tapiiffigineqartarpoq. Kisianni aamma cementit Betoncentralip
maani Nuummi nioqqutissiarisartagai, tunisassiarisartagai
nunatta sinneranut assartuunneqartarneranut aamma taakkua
tapiiffigineqartarput.
Taava sooq nunatta pissarititaannut nunatta sinnerani
piumaneqarluartunut, soorlu siunnersuuteqartup eqqartugai
uani, tassa aarrit neqaannut mattannullu sooq taava
tapiisassanngilagut. Tassami taakkua atorluarneqarnerunissaat
nunattalu sinnerani piumaneqarluartut nalunngisavut, sooq
taava taakkua tapiiffigisinnaassanngilagut. Taamaattumik
tassa Naalakkersuisuninngaanniit neriutigaarput una siunertaq
ima pitsaatigimmat maani Inatsisartuni tamanna
neriuutigisimagaluarparput partiinit tamanit
katersuuffiusinnaassamaassasoq, kisianni tassa paasivarput
Atassutip ajoraluartumik aammalu Demokraatit
maannakkuugallartoq tapersinngikkallaraat.
Taamatut oqarsinnarlunga taava aamma una oqaatigilaassavara
uani aningaasanut inatsisissatut siunnersuummi tassunga konto
pingaarnermut 64.10.16-imut oqaasertaliunneqarsimasut
assartuinermut tapiissutit ajoraluartumik,
ajuusaarnaraluaqisumik qallunaatoortaa kalaallisoortaalu
taakkua assigiinngissuteqarput. Taamaammat
Naalakkersuisuninngaanniit aningaasanut inatsisissatut
siunnersuutip aappassaaneerneqarnissaata tungaanut
naqqiuteqartitsissaagut, uani aningaasatut inatsisissatut
siunnersuummi oqaasertaliunneqarsimasut soorunami
naapertuuttuusariaqarmata, qallunaatua kalaallisuualu.
Taannalu isumagineqassaaq Naalakkersuisut
tungaanninngaanniit.
Taamatut oqaaseqarallaannarlunga minnerunngitsumik
nuannaarutigaara maani amerlanerussuteqarluartut, tassa
Siumup aammalu Inuit Ataqatigiit kiisalu aamma
Kattusseqatigiit oqaaseqartuata uani siunnersuutigineqartoq
Naalakkersuisuninngaanniit taperserneqartoq taanna aamma
katersuuffigimmassuk, taamaalillunilu akuersissutigivinnissaa
aamma ilimanaateqarluarmat.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Tulliuppoq Jens Napaattooq, Siumut.
Jens Napaattooq, Siumup oqaaseqartua.
Qujanaq. Uggornarpoq siunnersuuteqartup uani
siunnersuuteqarnermini aarrit nannullu neqaat kiisalu
qilalukkat mattaat kisimik taakkartormagit. Annertunerusumik
nunatta tunniussinnaasanut uumassusilinnut
nungusaataanngitsumik atuinermi periarfissat
pitsanngorsarniarlugit assartuinerup tapiiffigineqarnissaanik
siunertaqartumik oqariartuuteqarnermini ilaatigut allat aamma
ilanngunneqarsinnaagaluartut taamaalilluni
oqallisigineqarsinnaanerat killilipajaarmagit. Taamaattumik
aamma oqaaseqartunut namminermini oqariartuutigimmagu
tupinnanngilaq, ilaatigut immikkuullarissumik pisoqartoq,
tassa siunnersuutit sipporlugit nutaanik
siunnersuuteqartoqarmat.
Uani Siumuminngaanniit uagut oqaaseqaaterput
oqaaseqarfigineqanngimmat annertunerusumik
oqaatigeqqissavarput, tassalu kaammattuutigaarput
Naalakkersuisumut ataatsimiititalianullu susassaqartunut,
tassalu Peqqinnissamut aammalu Inuutissarsiornermut allanullu
aamma attuumassuteqartunut, tassalu aporfeerarpassuit
qulaajarlugit suliaq ingerlateqqissagaat kaammattuutigaarput.
Namminermini assartorneratigut tapiisarnerit
qaangerneqarnissaat naammanngimmata, soorlu Naalakkersuisup
saqqummiinermini erseqqilluinnartumik oqaatigigaa uumasut
nakorsaanik tunngassuteqartut erseqqissaatigimmagit. Aarrimmi
nannullu pineqartillugit tassani
eqqumaffiginiarneqartussaapput qaqutigoortorujussuugaluartoq
maannakkut tassa trikineqarsinnaanissaat qulaajarneqartarmat.
Kisiannili tassani erseqqissaassutigissavara qujanartumik
taamatut tamakkuninnga piniariartartunit pisaqartartunullu
avatangiiseqarnerni ilisimaaraara meeqqerivinnut,
napparsimmavinnut, utoqqaat illuannut tuniniaasoqartarmat,
tassanilu nakorsaq nalinginnaasoq atorneqartarpoq trikininik
arlaatigut aarleqqutaasinnaasumik peqarnersoq qulaajassallugu
misissupallannissaanut periarfissaqarsinnaasarami.
Taamaattumik ajornanngitsuararsuarmik naleqqussaanikkut
meeqqeriviit, utoqqaat illui, napparsimmaveqarfiit allallu
taamaallutik tuniniaaffigineqarsinnaasarput. Kisiannili
siornatigorli ajoraluartumik tunisassiorfiit aqqutigalugit
pilersaarusiorluakkamik nutaajuneranik tunineqarsinnaanerat
mattunneqarnikuuvoq. Tamannaana eqqarsaatigalugu
Siumuminngaanniit kaammattuutigigipput aporfeerarpassuit
ilaatigut qulaajarlugit suliaq ingerlateqqissagaat.
Nalunngilarpummi Nuka A/S-ip ingerlataanik assersuutitut
taasassatut pitsaasuummat, tassalu Ittoqqortoormiuni umimmaat
neqai annertuut siornatigut Nuka A/S aqqutigalugu
tunineqarnikuugaluarput pilersaarusiukkamik
pilerigineqaqisunillu kitaanut ingerlanneqaqqittussanik
umiarsuakkut. Kisiannili piumasaqaatit EU-p maleruagassai
naapertorlugit killiffik unaasariaqarsimavoq ajoraluartumik
umimmaat neqerpassui pitsaalluinnaqqissaartut
eqqartariaqarnerannik kinguneqarluni. Taanna
aningaasarpassuarnik naleqarsimavoq, taamaattumik
kaammattuutiginaqaaq qangarsuarli Kalaallit Nunatsinni inuit
peqqumaasiortarlutik maani inuusimasut kinguaajusugut
maannakkut nalunngilarput suli peqqumaasiortarneq annertuumik
qerititsiveqaleraluartoq suli atorluarneqaqisoq
piniartukkormiut akornanni. Taamaattumik
napparsimalissutaasinnaanera ilaatigut
aarleqqutigineqarsinnaagaluartoq, kisianni avatangiisitsinni
atortorissaarutit atorneratigut pitsaasumik
pilersorsinnaanissaq uagut tungitsinninngaanniit
kaammattuutiginaqaaq ilanngullugu nalilersuivigineqassasoq.
Meeqqerivinnimi, utoqqaat illuini napparsimavinnilu
tunineqartarpata aamma iluatinnassaqaaq
pilersaarusiorneratigut piniartukkormiut
aningaasarsiornerannut iluaqutaalaarsinnaasumik taamatut
periarfissarsiorsinnaasuuppat.
Taamaattumik uangattaaq pakatsinngitsuunngilanga
piniartukkormiunut tapersiillutik oqariartortarmata maani
ataatsimiittarfimmi ammaanermi tamatigut eqqartorneqartarmata
piniartukkormiut, Atassut tapersiilluni oqaaseqartarmat
ilaatigut immaqa taakku aporfeeraasinnaasunnguit
taakkartukkagut Siumuminngaanniit peqqutigiinnarlugit uani
siunnersuut Naalakkersuisuninngaanniit soqutiginartillugu
taperserneqaqqittussaq aporfiusutut inissiffigimmassuk.
Taavalu aamma Naalakkersuisunut kaammattuutigaarput
ataatsimiititaliamullu Qallunaat Nunaanniittut kalaallit
illui arlaqaqisut nalunngilarput, aamma Qallunaat Nunaanni
kalaalerpassuaqartoq nalunngilarput. Taakku toqqaannartumik 5
kg.-mik ilaquttaminninngaanniit nassinneqarsimanngippata
mattunneqavissorsimapput kalaaliminernimmi
periarfissarsiorsinnaanissamik pissarsinissamik. Taamaattumik
aamma uagut iluatsillugu manna siunnersuutitut
iluatinnaqimmat kaammattuutigaarput ataatsimiititaliap aamma
tamanna ingerlateqqissagaa, minnerunngitsumillu
Naalakkersuisut suliaq aallartissimasaat kisianni
napparsimmaveqarfinnut tunngasuunerummat paasigatsigu,
taavalu kalaallit illui ilanngullugit aamma
periarfissarsiornissaat kaammattuutigaarput inussiarnersumik,
naak EU-p inatsisai tassani aporfiugaluartut, kisianni
kaammattuutigalutigu periarfissarsiornerit
ingerlateqqeqqullugit.
Taamatut naatsumik toqqammavilersulaarparput suut
aporfeerarpassuartut aporfiusinnaasut taakkartulaarlutigit,
aammalu Siumuminngaanniit nuannaarutigaarput Naalakkersuisut
ammalluinnarlutik suliaq ingerlateqqinniarmassuk,
neriuppugullu taakku aporfeeraasinnaasut taakkartukkagut
aamma ilanngullugit suliaminnut ingerlateqqikkumaaraat
ataatsimiititaliat ilanngullugit.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Tulliuppoq Godmand Rasmussen, Atassut. Taanna pereerpat
Vilhelm Kristiansen, Inuit Ataqatigiit.
Godmand Rasmussen,Atassut.
Uanga pisarnittut naatsuarannguamik oqaaseqalaarusuppunga.
Tassa una Atassutip oqaaseqaataa isumaqarpunga
paasinerlunneqartoq, tassa uani oqaatigineqarmat immikkut
silaannakkut angalatitsiviit isumaqatigiissuteqarfigalugit
assartuinermut akinik apparsaasoqarsinnaasoq ilisimagatsigu,
taanna oqaaseq atorneqarpoq. Tassa
pisussaaffileereersimavugut taassuma tungaani. Kisiannili una
eqqaanngitsoornianngilara siunnersuutigineqartoq una
immikkuullarissoq uanga nammineq isinnik isigalugu
isumaqatiginartippara, kisianni tassa isumaqarpunga
ullumikkut nunatta silaannaata allanngornera
eqqarsaatigissagutsigu uani imaatigut angallanneq
annertunerusumik samminerusariaqarsimagaluaripput.
Nalulluinnarpara januarikkunni Illoqqortuuni, Qaanaakkunni
qilalugaasarnersut. Ukiarpasissukkut taanna
pisannguatsiarmammi. Kisiannili assersuutigerusuppara
massakkut silaannatta allanngoriartornerata qanoq imaatigut
angallanneq qangarnit ammanerujussuanngortitsinera.
Assersuutigissavara siornaanngorpoq juullilersoq qangaappat
sikup qeqqaniittussaagaluarluta Ilulissat nunaqarfiinut
orpiliassanik pajutsitaavugut Sisimiuninngaanniit. Taavalu
aamma ukiup tulliani Qasigiannguani kukkuluttortoqarsimammat
juulli toqquttoq aamma angallat ulikkaavillugu saftinik
Qasigiannguanut pajuppugut, qangaappat
nikeriarsinnaanngikkaluarluta.
Tassa ullumikkut imaatigut angallanneq taamannak
periarfissaanera taamannak ammatigilersimavoq.
Assersuutigiinnartigu massakkut naalakkersuinikkut imaatigut
angallanneq killiffiusarsimasut qanga eqqarsaatigiunnaarlugit
allanngortitsineqarsinnaasuugaluarpat nassiussuinertigut
aamma nioqqutissiornikkut annertuumik
suliniuteqarsinnaassagaluarpoq.
Assersuutigisugu Johanne Kristine ukiuni arlalinngortuni
massakkut Illoqqortuuni ukiitinneqartarpoq. Angallat taanna
tassa uanga aamma umiarsuarinikuugakku nalunngilara
akunnaalluinnaqqissaartutut utsersuillunilu. Pajuttaatikkut,
soorlu Diskobugtikkunni, Upernavikkut massakkut
qarasaasiatigut imaaliinnarluta tuuinnavillugu
sakkutooqarfinni takusinnaalernikuuarput sikut sumut
killiffeqarnersut. Avannaani, avannaa-tungaani taanna
qanorluunniit ililluni takuneqarsinnaasarpoq. Sikut,
sikoqarsimaguni sumiittut, aamma sikoqarsimanngikkaangat
taakkua takussutissanngortarput.
Ilumullimi aamma taamatut imaatigut assartuineq immaqa
silaannakkut tapiissutit pivallaarunnaarlugit ammanerusumik
imaatigut angallanneq nunatsinniik
oqartussaaffigineqalernikuummammi, sivitsornerusumik
ingerlanneqarsinnaaleraluarpat qularinngilluinnarpara
nioqqutissatigut timmisartutigut assartuisarnerit taama
akisorpaloreertigimmata annertuumik
sunniuteqarsinnaalissagaluartut aamma tamakku.
Tamakkuinnaanngillat. Aamma nalunngilarput juullilersillugu
Diskobugtimi aammalu Nuumminngaanniit sumit tamaanit
tassaasartut atuartorpassuit ilaatigut silaannakkut
angallanniarnerat aamma atuartunut akisusaqisoq, ilaatigut
immaqa sinersortaatit taamatut nunatsinni oqartussaaneq
aallaavigalugu allannguiallannikkut atulersinnaasuugaluarpata
aamma inuiaqatigiinnut taanna assut
akikillisaataassagaluartoq. Taanaannaanngilaq. Nalunngilarput
nunarput isorartooq aamma avannarpasissumi, ilaatigullumi
Upernavikkut soorlu Uummannakkut suli imarsuusut angallanneq
imaatigut unitsinneqartarpoq.
Juullilersillugu nassiussat inuiaqatigiit ilutsinni
kulturitsinni ilaalluinnarput, sineriammut qanigisatsinnut
nassiussuijuartarpugut, tamakkulu aallaaveqartarput massakkut
timmisartukkuunerusunut, pingaartumik sikuneq
ajortuniikkaluartunulluunniit. Tassa imaatigut
orninneqarsinnaaneq tassani pakkeereertarmat. Uanga
siunnersuuteqartup uani oqaatigisaa taakkua uani
eqqarsarnartoqartilaakkakka pingasut
taanngitsoorusunngilakka.
Naluara aarrit neqai qanoq annertutigisumik avammut
nioqqutissiarissallugit nunatsinni akilersinnaatigissanersut.
Aamma naluara aarrit qanoq annertutigisumik neqai
nioqqutissiarissallugit akilersinnaatigissanersoq. Taakkumi
nalunngilagut massakkut uumasut Pinngortitaleriffimmi aamma
qilalukkat nakkutigineqartorujussuanngoreerput
amerlassusiisigut piniapilunneqarsinnaaneri aamma
killiliiffigineqarlutik.
Kisianni siunnersuutigineqartup toqqammavigisai uanga
nammineq isinniit isigalugu ajorinngilara. Kisianni Atassutip
tassani oqariartuutitaa aamma uani soorlu
assersuutigiinnarlugu paatsoorneqarniartutut isikkoqarpoq.
Taava Juaat una uanga oqaatigilaassavara aamma
qassissaaniilernermat partiinik allanik qulaaniik
naalakkersueriartarneq taanna isumaqarpunga unittariaqartoq.
Partiit allat aamma uagut ataqqivagut. Kukkuluttorsimatilluta
qulitsinniit naalakkeeriartarneq taanna isumaqarpunga
atussallugu tulluartuunngitsoq.
Taava tamavitta soorunami kukkussuteqartarpugut, aamma partii
kinaluunniit sumiluunniit taamaappoq. Taava qulaaniit ima
sianiitsigisutut oqaluttarfikkut naliliisinnaaneq imaluunniit
naliliisarneq taanna partiimut atorneqaqattaartartoq
avaanngunartuuvoq. Tamatta partiiuvugut immikkuullarissut.
Kukkussuteqarsimatilluta nammineq nassaarisarniartigik
kukkussutigut aammalu nassuerutigalugit. Taanna
peqqinnartuuvoq. Uanga nuannarinavianngilara Inuit
Ataqatigiit oqaaseqartuata oqaasii isorigukkit qulaaniit
naalakkissallugu aaqqeqqullugu. Ataqqivara aamma partii alla
taamatut periarsinnaassuseqassappat.
Unaana uanga siunnersuuteqartup ilusiatigut aamma
misilittagaqarfigeqigakku assorujussuaq soqutiginartikkiga
una, qularinngilara imaatigut assartuineq
sivitsorneqarsinnaaleraluarpat siunissami annertuumik
aningaasatigut aamma assartuinermi annertoorujussuarmik
sunniuteqarsinnaassagaluartoq. Taanna naalakkersuisutigut,
pingaartumik Juaamut taanna misissulaallaqqoqaara ukiut
kingulliit nunarput kissakkiartorpoq, allaat sikussaarpugut.
Ilaa, taama immaqa oqarluaannaraanni ajunnginninngorpoq.
Taamaattumik isumaqarpunga soorlu Illoqqortuukkunaasiit
ukiarmili tassa umiarsuaqarput. Aamma nioqqutissanik
pilersuineq eqqarsaatigalugu inuit innuttaasut
piumasaqaataasa tungaat pitsanngorsarneqassappata
isumaqarpunga taanna aamma eqqarsaatigineqaqqittariaqalersoq
siunissami. Qujanaq.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Partiimmi amerlanerit tapersereerpaat siunnersuut, taavalu
apeqqutit saqqummerartut maannakkut aammalu
saqqummertuartussat partiit udvalgini tamarmik
ilaasortaqartitsimmata, apeqqutit tassani udvalgimi
apersuutigineqarsinnaasut innersuukkusuppakka, maani
ilaatigut ingerlaannartumik akineqarsinnaagunanngimmata.
Tulliuppoq Vilhelm Kristiansen, Inuit Ataqatigiit. Taanna
pereerpat Jakob Sivertsen, Atassut.
Vilhelm Kristiansen, Inuit Ataqatigiit
oqaaseqartuat.
Qujanaq. Uanga uani tikinniarpakka
angerlarsimaffeqartitsinerput Pinngortitaleriffimmik
Kalaallit Nunatsinni. Piniartut nammineq piniagaannik
ulluinnakkut sulinermi Pinngortitaleriffik Kalaallit Nunaanni
angerlarsimaffeqarpoq annerusumik Europaminngaanniit
inuttalersorneqartoq pinngortitalerisunik. Taavalu ulluni
kingullerni, qaammatini kingullerni kattuffik KNAPK-p
…… takuarput, taava piniartut aammalu
Pinngortitaleriffik taava suleqatigiinniartut.
Tamatuma malitsigisaanik oqaatigisariaqarpoq makku
erseqqissassallugit. Nuani EU-mi nunallit naasorissaasut
namminneq nunaminni inuussutigisatik tunisinnaanngisatik
nalilersortarpaat, kisiannili qanoq annerusumik ullumimut
naleqartitaanerat taava ilisimalersimanagu. Kisiannili uagut
1998-mi ICC-qarnerata kingunerisaanik ataatsimoortumik nunat
issittormiut katersuunneranni tamaani Nuummi
isumaqatigiissimavugut, taava inuussutigisatta
aningaasa….ngisatta qanoq naleqarnerat taava
naatsorsuutigillugu. Taamaannerani Inuussutissarsiornermut
Naalakkersuisoqarfik qujanartumik tapersiisimavoq
atortussanik, taamaalilluni sinerissami piniartut
assigiinngitsut tatiginarluartut Tunuminngaanniit kitaanut
taava ataatsimut suleqatigiissitaqarput.
Tamatumalu malitsigisaanik oqarsinnaalersimalluta nammineq
taava piniagaq suna qanoq nalilik ukiumut tulaattarneripput
Kalaallit Nunaata sineriaani aamma Tunumi.
Uani eqqartorneqartuni qilalukkanut qaqortanut, qilalukkanut
qernertanut, aavernut taava nannunut taava aningaasat 8,4
mio.-t nalingi naatsorsukkat kingulliit tunngavigalugit
taakkununnga sisamanut tulaanneqarsimapput, taakkuli
tamakkerlugit tunisassiarineqarsinnaassanngimmata soorunami
affaat 4,2 mio.-t nalingi taava tunisassiarineqarsinnaasutut
taava naatsorsuutigisariaqassapput.
Taamaattumik periarfissat allat nunani allani, soorlu
akitsinni Mitsimmatalimmi ullormut pisat ullormut
aallarussorneqarput namminneq inuiaqatigiit
aaqqissuussaminnik taava suleqatigiinnermikkut. Uagut
kalaallit namminersornissamik suaartartugut nammineq
inuussutigisatsinnik ullumikkut annerusumik
sunniuteqanngilagut, maannakkut uani qaqinneqartoq
akuersissutigineqartorlu amerlanerusunik eqqaassanngikkaanni.
Taamaattumik isertuuffissat pinnagit piniartunut
iluaqutissanngorsinnaasut aningaasarsiutaalersinnaasut taava
aamma inuussutissanik avataaninngaanniit eqqussukkanut
piniartut tassaammata millilersimaarinnittut,
pilersueqataasut inuttut naleqassusermi. Taamaattumik
qujavunga naatsumik oqarlunga taamatut uani siunnersuummi
amerlanerussuteqartut tapersersuinerannut. Qujanaq.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Jakob Sivertsen, Atassut.
Jakob Sivertsen, Atassut.
Qujanaq. Tassaana oqaaseqarnissamut tunuarsimaaraluarama,
kisianni aamma nunarput alianaatsoq Tasiilaq taakkartorlugu
apeqqutigineqarsinnaammat: Sooruna Inatsisartunut ilaasortaat
taama tunuarsimaartigisoq. Isumaqarpunga peqqutissaqartoq
erseqqissaassalluta oqaluttarfik manna
aalajangiiniarfissaavoq. Aammalu eqqortumik
aalajangiinissamut tunngavissaavoq.
Soorlu aamma Illoqqortoormiuniit Inatisartunut ilaasortap
oqaatigereeraa umimmaat 15 tons iginneqarput, tassa
pisiarineqarsinnaanngillat, ikuallanneqarput.
Arlaannulluunniit tigoqqusaanngillat
misissorneqarsimanngimmata.
Uani Atassummi oqaaseqarnitsinni oqaatsivut issualaassavakka:
„Atassummiit siunnersuut tunngaviatigut
isumaqatigigaluarlutigu taamaattorli tunisassianik
eqqartorneqartut ilaannit, nangippara ilaannit
qulakkeerinneqqaartariaqarneq tuniniaanermi uumasut
nakorsaannit misissorneqartarnerannut malittarisassat
maleruarneqarnissaannut malitsitsisoqassasoq Atassummit
pingaartikkatsigu oqaatigaarput“. Illoqqortoormiutulli
Tasiilarmiut pineqassanngippata taava nannut aarrillu neqaat
pinngitsooratik tunineqartariaqarput akuerisanik, tunisallu
taakkua pisortat tunitsiviannut pinngitsooratik
tunineqartussaapput. Taamaanngippat
akuerineqaraluarlutilluunniit neri...sorneqarsimanngippata
tuniniarneqarsinnaanngillat. Taamaattumik tupiginngilara
Siumup oqaaseqartuata aporfeerarpassuarnik oqalunnera
ilumoortortaqarmat. Aporfeeqqat taakkua ima
imaannaanngitsigipput maannakkut ataatsimiinnitsinni
ataatsimiititaliamiluunniit naammassineqarsinnaanngillat.
Taamaattumik qinersisartut neriorsulussinnassanngikkutsigit
allatut ajornartumik angumersisinnaannginnatta uagut
maannakkut, aamma ataatsimiinnerput killeqaqimmat suliassat
taakkua ataatsimiititaliami misissorneqarnissaat
innersuussutigaarput.
Aamma oqaatigissavarput tunngaviatigut oqaatigaarput,
taamaattumik tapersersuinnginnermik qinersisartunut
suaarutiginninniarneq Atassumminngaanniit
akuerisinnaanngilarput, oqaluttarfik manna
akisussaassuseqartumik eqqortumillu suliffiummat. Aammalu
ilumoornerassavara Siumup oqaaseqartua uagut aamma
tapersersuineq atoratsigu. Nannut misissorneqaraangamik
pisortaqarfinnut qujanartumik aamma tuniniarneqartarmata.
Uani mattaat pineqanngillat, kisiannili uani
siunnersuuteqartup taakkartugai uumasut marluk
pinngitsooratik napparsimalissutaasarnerat ajoraluartumillu
navianartumik napparsimalissutaasarnerat eqqarsaatigalugit
pinngitsooratik taakkua nakorsanit akuerineqartussaanerat
aamma ataqqineqartariaqarnera taanna Atassummit
erseqqissarusuppara.
Aamma naggataatigut oqaatigissavara Naalakkersuisup
siunnersuummut akissuteqarnermini tapiissutit
sinnassaataannginnissaannik oqarnera.Amma
malugineqartariaqarpoq siunnersuuteqartoq sinnassaajumanani
saqqummiussaqarpoq, aammalu uani tapiissutit 50%-iinit
amerlanerussanngitsut Naalakkersuisup oqaatigaa.
Assersuutigalugu Siorapalumminngaanniit 2 kg. nassiukkaanni,
taava Naalakkersuisut anguniarpaat tapiissut 200 kr.-nik
sinneqassanngitsoq, taamaalilluni Siorapalumminngaanniit
nassiussaq minnerpaamik 2 kg. 200 kr.-qarnissaa maani aamma
erseqqissumik oqaatigineqarpoq. Taamaattuminguna Atassummi
oqartugut qulaajagassat tamaasa qulaajaqqaarlugit siunnersuut
una suliarineqarniarli, maannakkut aalajangeraluarutta
aporfeerarpassuit qulaallugit nalullugillu qanoq
kinguneqarumaarnersut aalajangiissagatta. Qujanaq.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Massakkut oqaaseqassaaq Palle Christiansen, Demokraatit.
Tullinnguutissalluni Aalisarnermut Piniarnermullu
Naalakkersuisoq.
Palle Christiansen, Demokraatit
oqaaseqartuat.
Qujanaq.
Siunnersuut taamatut ittoq ingerlateqqinneqartinnagu
apeqquterpassuit aaqqinneqaqqaartariaqarput soorlu nersutit
nakorsaata uppernarsaasiinissaa, tassa soorlu Qaqortumi
taamaattoqarpoq aamma taanna Nuummi aamma
inissinneqarsinnaagaluarpoq. Aammattaaq nersutit nakorsaata
Qaanaamiittoq, Ittoqqortoormiuniluunniit tamakku nannut
aarrillu neqaat aamma nakkutigisarsinnaasassagaluarpai,
taavalu apeqqutigineqarpoq Demokraatiniit siunnersuut
isumaqatiginnginnatsigu tupinnartuusoq. Tapiissutit taakkua
soorlulusooq tapiissutaannaat pillugit taamannak
siunnersuuteqartoqartartoq, tassa inuiaqatigiit
tapiissutaannaarnik ingerlasut, tamakkuukua uagut
qimanniarsarigigut. Tamakkumi tapiissutit tassa
sinnassaataasutut isigineqarsinnaammata.
Nammineerluta pisinnaasariaqarpugut, inuussutissarsiutigalugu
piniartuuneq – inuussutissarsiutigalugu oqaaseq qanoq
paasissavarput. Ittoqqortoormiuninngaanniit –
Ittoqqortoormiormioq piniartoq 1.000 kr. missaani
pisaqaraangat taava 12-14.000 kr. missaanni
tapiiffigineqartarporooq, tassa taanna aamma
eqqarsaatigisariaqassaaq, taavalu aamma timmisartukkut aamma
umiarsuakkullu nassiussat akii taakkua aamma iluamik
paasilluannginnakkit ajuusaarnaraluarpoq. Soorlu umiarsuakkut
imaatigut angallassinermut aningaasat qanoq amerlatiginersut
tapiissutaasartut aamma taakkua timmisartukkullu
tapiissutaasartunut sanilliullugit aamma
qiviarneqarsinnaasariaqarput. Maannakkut timmisartut
atorlugit angallassisaratta ullumikkut taava taakkua
annikitsuarakasimmik pissarsissutigisarpavut.
Tassalu taamaasilluni piniartut akissarsiassaat
annikillisarlugit aamma assersuusiorpunga, 2 kg.
Siorapalummut nassiullugu 400 kr.-inik akeqartillugu
assersuusiorpunga, taava taamatut pinnata 50 kg.-kaarlugit
nassiussisarta, taava taamaasilluta kg-mut akii
appartissinnaassavarput.
Taavalu aamma isortorneqartariaqanngilaq uagut Demokraatiniit
pingaartilluinnaratsigu akit, akiviusut
atuutilersinneqarnissaat. Tassa ullumikkut akit akiviusut
suunersut ilisimarpianngilarput, kikkulluunniit tamarmik
tapiissutisiortorpallaaqimmata. Aammalu
nungukkiartuutaanngitsumik tunngaveqarluni piniarneq, taanna
una immaqa Pinngortitaleriffiup isumaqatiginavianngilaanga,
soorlu qilalukkat qaqortat eqqarsaatigalugit, taava 100-it
ukiumi piniarneqartussaanerat siunnersuutigisaraluarpaat,
kisianni ukiumi 700-t missaanni pisarineqartarput. Taanna
nungukkiartuutaanngitsumik piniarnertut taasinnaanngilara.
Taava piniartut piniarnermi inuussutissarsiutillit,
imaluunniit qilalukkat arlaat pingaarneruppat.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Massakkut oqaaseqassaaq Aalisarnermut Piniarnermullu
Naalakkersuisoq. Tullinnguutissalluni Ane Hansen, Inuit
Ataqatigiit.
Simon Olsen, Aalisarnermut Piniarnermullu
Naalakkersuisoq, Siumut.
Siumuminngaanniit kaammattuutigeqqinneqartoq tassa qallunaat
nunaannut kalaalimernit nassiunneqartartut 5 kg.
qilaaqartinneqarneranut tunngatillugu.
Tassa nunatsinni poortukkanik kalaaliminernik imalinnik
Danmarkimut kalaaleqatitsinnut nassiussisarnerup
siuarsarneqarsinnaanera naalagaaffeqatigiit Naalakkersuisut
Siulittaasuisa 9. september 2001-imi oqaluuserivaat,
tamatumalu kingorna suleqatigiissitanik pilersitsipput.
Suleqatigiissitat malittarisassat atuuttut
misissuataarsimavaat inuussutissarsiutigalugulu
eqqussisinnaanerup annertusarneqarsinnaaneranut taamatullu
aamma inummiit inummut nassiussinissamut
periarfissaqarsinnaanissamut periarfissat aamma
misissuataarneqarsimapput.
Suleqatigiissitap nalunaarusiaa junimi 2003-imi
Naalakkersuisut Siulittaasuannut nassiunneqarpoq.
Aalisagaanngitsunik aammalu nersutaataanngitsunik 5 kg.-inik
nassiussaqarsinnaanerup tassa nammineerluni atugassat
naatsorsuutigalugu saniatigut kaammattuutigineqarpoq
ilaatigut nalilerneqassasoq nunatsinni tunisassiorfiit
nunatsinnut tunisassiorsinnaanermut akuerisaasut, puisillu
neqaanik tunisassiortut avammut nioqquteqarsinnaanermut
akuerineqarsinnaanersut Danmarkimi nioqquteqarsinnaaneq
angusinnaajumallugu.
Tamanna pillugu Nuka A/S’i attaveqarfigineqarsimavoq
qanoq eqqarsaateqarnersoq, ilanngullugu oqaatigineqassaaq KNI
Danmarkimi pisiniarfeqarnerata nalaani ajornanngitsumik
neqinik nioqquteqarsinnaasimammat. Kaammattuutigineqarpoq
ilanngullugu nappaateqarlutik suliaritikkiartortut
najugaqarfii nunatsinninngaanniit kalaaliminernik
eqqusisinnaaneq eqqarsaatigalugu aallartitaqarfittut, tassa
ambassade-tut isigineqalissasut, taamaasillutillu
nerisassanik sunilluunniit nunatsinni nalinginnaasumik
tuniniarneqarsinnaasunik nammineq atugassaminnik
eqqusisinnaalerniassammata.
Kalaallit Illui eqqarsaatigalugit taakku akornermiliuttutut
aamma atorneqalersinnaassapput, tassa kalaallinut
Danmarkimiittunut siammarteriviusutut, tamanna aamma
parnaarussivinnut atorneqarsinnaavoq.
Killiliinerli maannakkumut 5 kg. suli tassa atuuppoq.
Nerisassianut tunngasunut ministereqarfiup Danmarkimi
suliassarisimavaa periarfissat pillugit ilitsersuusiornissaq.
Allakkatigut 1. oktober 2003-imi nerisassianut tunngasunut
ministereqarfik paasiniaaffigineqarpoq suliassaq tamanna
sumut killinnersoq. Taamatullu aamma nalunaarusiaq kalaallit
napparsimasut angerlarsimaffiannut, kalaallit illuinut aamma
nassiussuunneqarsimanersoq. Maannakkumut tassa ullumikkumut
nerisassianut tunngasunut ministereqarfik suli
saaffiginnissummut akissuteqanngimmat
oqarsinnaanngikkallarpugut qanoq akissuteqassanersut.
Qujanaq.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Ane Hansen, Inuit Ataqatigiit. Tullinnguutissaaq Jens
Napaattooq, Siumut.
Ane Hansen, siunnersuuteqartoq, Inuit
Ataqatigiit.
Tassa piniartut tunissasiornermikkut atugarisaasa
pitsanngorsalaaginnarnissannguat annikitsunnguamilluunniit
eqqartoraangatsigu, tassa taamak aporfiusinnaasunik,
aporfissanillu, aporfissalersuutinillu annertutigisunik
saqqummiisoqartarpoq – tamanna
tupinnalaartorujussuuvoq.
Kisianni tassa uagut Inuit Ataqatigiinni neriorsuisimagatta
piniartut tunisassiornikkut atugarisaanik
pitsanngorsaarusulluta aamma neriorsuisimagatta nunatsinni
piniagassaatitsinnik inuussutissaatitsinnik
atuinerulerumalluta aqqutit assigiinngitsut aqqutigalugit
misileraavugut, suut iluatsissinnaanersut takujumallutigit.
Tassa uanilu siunnersuummi angujumasatsinnut sanilliullugu
annikitsunnguugaluartumik tamanna takorusullutigu
siunnersuuteqarpugut. Tassanilu takusinnaavarput imaluunniit
takuarput partiit sorliit taamak
annikitsigisunnguamilluunniit periarfissanik,
tunisassiornermut periarfissanik pitsanngorsaaniarnermi
nangaallutillu aporfilersuitigisut.
Kisianni tassa qujanartumik amerlanerussuteqarluartut maani
piniartut tunisassiornikkut atugaannik pitsanngorsaanermi
aamma siunertaqarlutik suliniuteqarusuttut.
Demokraatinut oqaatigiinnassavarput soorunami
isumaqatigisorujussuuarput tapiissutit sapinngisamik
annikillisarnissaat siunertaralugu sulisariaqarpugut.
Kisianni aamma eqqaamassavarput suna tamarmi
tapiissuteqanngitsumik ingammik maani nunatsinni
inukitsunnguami nunarujussuarmilu inuusugut, suna tamarmi
tapiissuteqarani ingerlasinnaanera
takorloorneqarsinnaanngimmat. Aamma nunarsuarmi –
silarsuarmi nunani assigiinngitsuni tamanna taamaappoq.
Oqaatigiinnarsinnaavarput qallunaat nunaanni nunalerinermi
inuutissarsiuteqartut tapiissutaannangajaavissuarnik
Ittoqqortoormiuni piniartunulluunniit sanilliullugu
annertunerusumik tapiissutinik pisarmata, EU-mingaanniit
aamma Qallunaat Naalagaaffianinngaanniit. Kisianni tamakkua
ajorineqanngillat, tassanilu nunaqartut inuussutissat taakku
pisariaqartimmatigit aamma inuussutigerusummatigit aamma
uagut nunatsinni kalaalimernit assigiinngitsut
inuussutigerusuppagut aamma
tapiissuteqassagaluaruttaluunniit.
Aamma oqaatigissavara taakkua siunnersuuteqarnitsinni neqit
taaneqartut soorunami nalunngilarput
napparsimalersutaasinnaammata, kisianni aamma kukkukuuaqqat,
manniillu napparsimalersutaasinnaanerusut sanilliullugit
annertunerusumik napparsimalersutaasinnaanngillat.
Tassa uani siunnersuuteqarnitsinni saqqummiussatsinni
tapersiissut saqqummiussagut sinnerlugit taperseraat
nuannaarutigisorujussuuara aamma suli periarfissat
ujartugassat qaamanerulersutullu allaat ipput. Tassami
nunatsinni EU-p tunisassiornermi piumasaqaatai
naammassinnittunik arlalinnik tunisassiorfeqarpugut. Taakku
aamma atorlugit tunisassianik suli inerisaasinnaaneq
aqqutissiuuteqquneqarmat tapersersungaassavarput Inuit
Ataqatigiit tungaaninngaanniit.
Tassa.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Jens Napaattooq, Siumut naatsunnguamik. Tullinnguutissaaq
Otto Jeremiassen, Atassut.
Jens Napaattooq, Siumup oqaaseqartua.
Qujanaq.
Godmand Rasmussen oqaatigimmagu Johanne Kristine
Ittoqqortoormiuni ukiinikuusoq, tamanna eqqunngitsoq
oqaatigilaassavara. Taavalu tassunga tunngatillugu umiarsuit
tikiaartarnissaa uujarterutigalugu siunnersuteqarnermut
toqqammavilersuutaa siornatigut Jakob Sivertsen tamanna
Inatsisartunut oqaluuserisassanngortereernikuummagu
eqqartoqqisanngilara annertunerusumik, kisianni ippassaani
ammaanermi oqalugiaammi Siumuminngaanniit
kaammattuutigeqqikkatsigu erseqqissaassutigissavara.
Tassunga siunnersuuteqartumut taanna tunngassuteqanngilaq.
Taavalu Demokraatininngaanniit tapiissutit
piiarneqarnissaanut taakkartuiuarnerit neriuppunga
kingunerissanngikkaat akeqanngitsumik kigutileritittarnerput
aamma akeqalertumik kinguneqartumik tapiissutaarulluni
ingerlanneqalissasoq. Ilaatigut aamma nakorsaatit allat
akilertariaqarnissaanut nammineq taakkartuisarmata.
Taavalu tassunga ilutigalugu ilaatigut oqaatigivaa ukiumut
pisarineqartartut qilalukkat 700-ijuusut, kisianni uani
siunnersuuteqartup taakkartorpaa Ittoqqortoormiit,
Tasiilaq Qaanaarlu, taamak amerlatigisunik taakkuninnga
taamak pisaqartoqarneq ajorpoq. Qeqertarsuup tunuani
allanillu pisarineqartut kaputartorlugit
kaputartuunneqarnissaat pissusissamisuunngitsoq
isumaqarpunga.
Uani timmisartuussisarnermi qiviarutsigu maannakkut
atorneqareerput taakkua, uani siunnersuuteqartup taakkartugai
annikitsunnguamik akisugaluaqisoq, piumaneqarmata. Kisianni
taamatut aqqutissiuunneqarneratigut
annertuseriaqqittussaanera iluatinnartorujussuuvoq,
aningaasarsiornikkut periarfissiisussaammat. Taava
Jaakukajiip oqaluttafik una pingaaruteqassusia
taakkartuutigalugu illuatungilersoriarlugu nammineq
qujarutigaara naggaseqqimmagu aamma nammineq Tasiilami
meeqqerivinnut allanullu aamma nakorsaq suleqatigalugu
tuniniaanermi uppernarsaqqimmagu naggasiinerminut,
taamaattumik nammineq oqaatsini taamaasilluni
illuatungileqqiinnarpai oqariartuummi uani
oqariartutiginiarneqartunut.
Taavalu Jaakukajimmut erseqqissaatigilaassavara nunarput
ataatsimut qinersivinngornikuummat Ittoqqortoormiit
sinnerlugit Inatsisartuni ilaasortaannginnama kisianni Siumut
tunuliaqutaralugu ilaasortaagama.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Oqaluuserisaq partiit oqaaseqartuita avataaninngaanniit
eqqartorneqartoq oqaaseqarfigineqaqattaareernikuulluni,
ataatsimiititaliamullu ingerlaqqittussaalluni,
kaammatuutigeqqinneqassaaq aqutsisuninngaanniit
naatsunnguamik oqaaseqartussat oqaaseqaqqullugit.
Otto Jeremiassen, Atassut.
Otto Jeremiassen,Atassutip oqaaseqartua.
Naatsunnguussooq. Oqaaseqartununa siuliisa Siumumiit, Inuit
Ataqatigiinniillu oqaatigineqartoq piniartunut Atassut
tapersersuijunnaarsimasoq. Atassutip piniartunut
tapersersuinera allanngunngilaq. Taamaattorliuna
siunnersuuteqarnerni qiterineqartoq partiimi Atassummiit
akissuteqaateqarfigineqartoq.
Tassalu taakkua qitiusut pineqarput, mattaat, arferit,
nannullu. Soorunami ullumikkut nunatta ilaani
killeqaraluaqisumik niuertarfinni mattaat nalunngilagut
tuniniagaasut. Piffinnilu ilaatigut immaqa anginerusuinnarni
tamanna takussaasarluni kommunini ikikkaluaqisuni.
Taamaattumillu isumaqarpugut periarfissaq ullumikkut aamma
tikitsiarneqarluni aamma oqaatigineqaqataareertoq.
Timmisartuutileqatigiiffiit
isumaqatigiissuteqarfigineqarnerisigut tamanna
apparsaatitsiniarnermi akimik angusisoqarsinnaasoq.
Aammalu Naalakkersuisumut issuaalaarumavunga akissuteqaammini
oqaaseqaataanut.
Siunnersuuteqartup piniakkanik immikkut tunisassiat
timmisartukkut angallannerannut aningaasartuutinut
tapiissuteqartarnissaa kissaatigaa, taamaalilluni pisat
nutaajunerani Kalaallit Nunaannut siammarneqarsinnaassammata,
aammalu sikoreernerata kingornatigut umiarsuaqarnissaanut
utaqqisinneqaratik. Malugeqqussavara erseqqissarneqassaaq
siunnersuummi aarrit, nannullu neqaat kisiisa tassani
pineqarmata, mattaallu.
Taamaattumik erseqqissumik akissuteqaammi siunnersuummilu
oqaatigineqarsinnaappata piniartut atugaasa
pitsanngorsarneqarsinnaaneranut pisassaasalu
atorluarneqarsinnaaneranik siammartiterinissamik
tapersersuikuttoorsimassagaluarpugut.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Massakkut oqaaseqassaaq Inuussutissarsiornermut
Nunalerinermullu Naalakkersuisoq. Tullinnguutissaaq Vilhelm
Kristiansen, Inuit Ataqatigiit.
Johan Lund Olsen, Inuussutissarsiornermut
Nunalerinermullu Naalakkersuisoq, Inuit Ataqatigiit.
Ja qujanaq. Tassa oqaaseqartumut kingullermut una
oqaatigilaassavara Inatsisartuni Ilaasortat
siunnersuuteqaraangata aalajangersimaqqeqqinnaartumik, taava
Naalakkersuisut pisussaasarpugut taanna
siunnersuutigineqartoq, apeqquteqaatigineqartoq taava
taannaannavik aamma akiniartassallutigu.
Tassanilu uani taamaammat taanna siunnersuutigineqarmat,
tassa taanna taamatut Naalakkersuisuninngaanniit akivarput.
Kisianni tassa uteqqiinnartariaqarpara uanga soorunami
Naalakkersuisut tungaanninngaanniit ajuusaarutigivarput
Atassutip aammalu Demokraatit uani siullermeerinninnermi
piniartunut, aammalu piniarnerinnarmik inuutissarsiuteqartut
iluaqutigisinnaasatsiarsuannik aaqqiissuteqarnissatsinnik
siunnersuuteqartoqarmat aammalu Naalakkersuisut taanna
tapersermassuk, taanna aamma katersuuffigisinnaanngimmassuk.
Tassami piniartut iluaqutigisinnaasatsiarsuat tapiiffigineq
ajoratsigit pisariaqanngitsumik piniartukkormiut
ilungersuatippagut. Uffali siullermik oqaaseqaqqinninni
assersuutitut aamma oqaatigereeriga allaat Betoncentralikkut
cementinik assartuisut, inuussutissaanngilaq taanna.
Cementimineq illoqarfinnut assigiinngitsunut
assartorneqarnera taanna tapiiffigiutigalugu nammineq uagut
piniartukkormiugut ilungersuareeqisut
tapiiffigilaarniaratsigit taanna akornusersorniarneqarpoq.
Taanna isumaqarpunga ilungersuanartutut maanngaanniit aamma
Naalakkersuisut tungaanninngaanniit oqaatigisariaqarlutigu.
Taava aamma una oqaatiginngitsoorusunngilara tassa
ullumikkut, tassa siunnersuuteqartup saqqummiussinermini
aamma tunngavilersuutigisaanut tassa oqaatigineqartoq
ilumoorluinnartoq tassaavoq, aporfiit annersarimmassuk
silaannakkut assartuinerup akisunerujorujussua. Taamaammat
una Inuit Ataqatigiit oqaaseqartuanninngaanniit aamma Siumup
oqaaseqartuaninngaanniit pingaartinneqarluni oqaatigineqarpoq
tassa timmisartukkut ingerlaarfiit assigiinngitsut pillugit
kiffartuussinermik isumaqatigiinniarnerit
ingerlanneqartussaammata, taava isumaqatigiinniarnernut
taakkununnga ilanngullugu makkua aamma
aqqutissiuunneqarnissaat siunnersuuteqartup
kissaatigisaattuut taakkua aaqqissuunniarnissaat
Naalakkersuisuninngaanniit soorunami aamma
eqqumaffiginiassavarput. Tassanilu tassa
ilisimatitsissutigissavara Angallannermut, Sanaartornermut
aammalu Avatangiisinut Naalakkersuisoq piareersimalluinnarmat
piniartukkormiut aamma oqilisaanniarneqarnissaat
siunertaralugu matumani siunnersuutigineqartutuut taanna
anguniarneqartoq, taanna aamma isumaqatigiinniarnissanut
aamma ilanngutissamaarmagu.
Taavalu naggataatigut aamma uanga oqaatigilaarlara, Godmand
Rasmussen-imut siulittuiniarneq ajornaatsuinnaanngilaq
ingammik ila silap klimallu aappaagussamut pissusissaa
eqqarsaatigalugu. Nalulluinnaqqeqqinnaarparput aappaagu
avannaarsuani sikuniarnersoq imaluunniit sikuniannginnersoq
imaluunniit Tunup avannaarsuani Ittoqqortoormiuni
Ammassalimmilu sikuniarnersoq imaluunniit sikuniannginnersoq.
Sillimmaartaartariaqartugununa.
Taamaammanuna tassa Aningaasanut Inatsisissatut siunnersuummi
ukua assartuinermut tapiissutit taakkua pineqarmata, taava
Aningaasatut Inatsisissatut siunnersuut maani Inatsisartuni
naammassineqartinnagu taava taanna aamma ilanngullugu aamma
aaqqiiviginiartariaqarparput. Tassa taamaammanuna
oqaatigigiga pingaartillugu Aningaasatut Inatsisissatut
siunnersuut maani siullermeerneqareerpoq
aappassaaneerneqartussaavoq qaammatip matuma naalernerani,
eqqaamanerlunngikkukku 28. november. Taamanikkornissaanut
taava una assartuinermut tapiissutit, maannakkut
umiarsuartigut assartuussinermut taamaallaat atorneqartoq,
taanna allannguutissamik
siunnersuuteqarfigineqaqqittariaqarpoq taava
Naalakkersuisuninngaanniit, tassanilu pisariaqarluinnarpoq
aamma Inatsisartuni amerlanerussuteqartuninngaanniit aamma
taperserneqarnissarput. Taannalu maani ullumikkut
paasivarput, tassa Inuit Ataqatigiit aammalu Siumut aammalu
Kattusseqatigiit tassa taperserpaat, taamaammat tassa
Naalakkersuisut allannguutissamut siunnersuuteqassaagut
Aningaasatut Inatsisissatut siunnersuutip
aappassaaneerneqarnissaanut aamma timmisartukkut
assartuussinermi tapiissuteqartoqarsinnaanissaa taanna
anguniarlugu.
Taava aamma naggataatigut oqaatigilaarlara Naalakkersuisuni
soorunami pingaartitarilluinnarparput piujuaannartitsineq
taanna mianereqqiqqissaarlugu aamma aaqqissuussisoqassammat,
taammaammanuna saqqummiussinitsinni taanna aamma
oqaatigigipput Naalakkersuisuninnganniit. Tassa piniakkat
uani pineqartut eqqartorneqartut taakkua
nungukkiartuutaanngitsumik soorunami iluaqutiginissaat
illersorneqarsinnaasumik taanna aaqqissuussiffigisariaqqarpoq
soorunami.
Taava aamma Naalakkersuisuninngaanniit pingaartipparput
uumasut nakorsaannit piumasarineqartut taakkua aamma
naammassineqassapput, taanna aamma pingaartorujussuuvoq.
Kisianni ilisimasagut malillugit tunitsiviit tigooraasussat
ukuninnga eqqartorneqartuni tassa assersuutigalugu Nuka A/S
Qaanaami, Ittoqqortoormiini, Ammassalimmilu
nioqqutissiorfeerai tassa taakkua
akuersissuteqareerput, akuersisumik peqareerput uumasut
nakorsaannik akuerineqareersimallutik.
Taamaatuminguna tassa aamma tassani
Naalakkersuisuninngaanniit erseqqissaripput malittarisassat
soorunami aamma eqqortinniarneqartariaqarput uumasut
nakorsaanninngaanniit taakkua piumasarineqartut. Kisianni
maannamut tamakkua aamma tassa malinneqarput Qaanaami,
Ittoqqortoormiuni Ammassalimmilu Nuka A/S’ip
nioqqutissiorfiini.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Vilhelm Kristiansen pingajussaaniilerami naatsunnguamik.
Vilhelm Kristiansen, Inuit Ataqatigiit
oqaaseqartuat.
Qujanaq.
Inuit qinigaat piumasaqarfigineqarpugut uagut, siulleq
sallussanngilagut taava aamma eqiasusanngilagut – tassa
sulineq politikkimi taakkuupput. Taamaattumik uani
oqaatiginiakkanni tulluartippakka taakku oqaatsit. Qilalukkat
nungukkiartorput, 1970-ikkunni ungusisarneq oqallisaalermat
avannaani taava uanga NAMCO-mi ataasiarnanga ilaavunga
atatsimiittuni. Taamanikkulli allakkanik pigisaqarpugut
ullumimut taamanikkut 1970-ikkunni piniarneq allartimmat
taamatut ingerlaannassappat 1978-imi
nungukannisaareersimassagaluarput qilalukkat, 1978-imi.
Ullummikkullu ukiut 25-it qaangiupput una – una
oqaluttarfik maannakkut avataani tusaaneqarpoq, Nuussuup
ajoqitoqaata Hans Larsen aperiganni oqarpoq ullumimut
qilalukkat ingerlaartarnerat allannguuteqanngitsoq taavani.
Taamaattumik uagut tunngavilersuutigisagut aamma
upperineqarput Pinngortitaleriffimminngaanniit, taamaattumik
taamatut oqarlunga taakkua ersisaarutigineqassanngillat
maani.
Nersorneqassaannik tunngatillugu uanga nammineerlunga
Danmarkimi puisip neqaasa qillertuusiarineqarnerinut
Odense-mi aamma allami peqataavunga, tassanilu nersut,
puisiluunniit peerneqaraangamik erlavii qerisoq imaluunniit
nutaaq erlavii kisimik misissorneqartarput.
Pingaartorsiutigineqartanngilaq aamma piniartut tamanna
ilisimaqaat piniagaq arlaat tungaanik akornutilik taava
takuneqarsinnaasarmat.
Unalu naggataanut oqaatigisariaqarpara 300 million angullugit
piniartut ullumikkut tulaassisarput ukiumut, taamaattumik
maani oqallisigineqartut ilaannamininnguaraat, tamanna
annilaarnartuunngilaq. Nuna manna Kalaallit Nunaat
piniartoqartuarluni inuusussaavoq Kalaallit
Nunaajunnaartussaavoq piniartoqanngikkuni.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Tullinnguutilluni oqaaseqassaaq Aningaasanut Nunallu allanut
Naalakkersuisoq. Tullinnguukkumaarpoq Godmand Rasmussen,
Atassut.
Josef Motzfeldt, Aningaasanut Nunallu
allanut Naalakkersuisoq, Inuit Ataqatigiit.
Qujanaq.
Una siunnersuut Naalakkersuisunit akissutisiornissaa
sammigatsigu pingaartissimavarput oqaluuseralutigulu
inatsiseqaratta imaluunniit periarfissiisimagatta massakkut
aningaasaliiffik 64.10.16 aqqutigalugu imaatigut
assartuinermi tapiisinnaalluta.
Ullumikkut taanna 1980-ikkut qiteqqunneranni Niuernermi
Naalakkersuisuuninni pilersinneqarpoq, taamanikkut 15 million
missaani atorneqartarunarput. Ajoraluartumik periarfissiineq
taanna innuttaasunik sumi nunaqarneq aallaavigalugu
assigiinngisitsinermik atuutsitsivoq ajoraluartumik.
Sikuunertuuni taanna periarfissaqanngilaq, tassami
ukiarluarnerani pisat aasakkut umiarsuaqarnissaanut
utaqqisissagaanni immaqa
soqutiginaateqarujussuarunnaareersimassapput. Taamaammat ukua
aqqusinernut qallersuutit, taavalu aamma aalisarnermik
tunisassiorfissuit taakkuupput annertoorujussuarmik atuisut
aamma iluaqutaaneruvoq taanna.
Taamanikkut pilersinneqarmat siunertarineqartoq tassaavoq
avataaninnganniit eqqussukkat, eqqussukkat nunatsinnut
tunisassiornermut unammisinnaassappata assartuinikkut
akisunerulersitsineq taanna aporfiussanngitsoq. Tassa
oqaluttuassartaa taamaappoq.
Taamaammat isorlerpiani nunaqarfinni 50 kr.-ninnguaq
nalilerujussuummat isumaqarpunga mianersortariaqartugut
ilaatigut inuutissarsiut sorlummingajalluniluunniit
Demokraatininngaanniit oqaaseqartoq, inuutissarsiut
piniartuuneq taamatut oqaasertalermagu.
Ilaatigut nammineq napasinnaasunngortinniarnissaanut suut
ikorfaasinnaasut ujartorpagut matumuuna ilaatigut. Uanga
isumaqarpunga siunnersuutit isumassarsiorfiusinnaapput
ataatsimiititaliami sulisussami, ilaterneqarsinnaasut
Inatsisartuni ilaasortat, ataatsimiititaliani ilasortat
isumaliorsinnaassusiat tamanna killilissavaa.
Uanga isumaqanngilanga aarrit tunisassiarineqarsinnaanerat
pisortatigoortumik akuerineqarsinnaasoq, kisianni uani
siunnersuutikkut periarfissiuunneqartut ilaatigut
takussaapput pisortatigoortuunngikkaluartumik innuttaasut
akunnerminni nioqqusianik nassiussinermi akikillisaanissaq.
Ilumoorpoq tapiissutit annikillisarniarneqarput aammalu
taanna 64.10.16-ikkut aningaaalerneqartut qularnanngilaq
annikilliartortinneqarsimavoq ukiorlu tullerlu 4 million
sinnilaaginnarlugu aningaasartaqartussaq, nungukkumaarpoq
kisianni ullumikkut suli periarfissaavoq.
Uanga takorloorsinnaavara suli ataatsimiititaliami
sammineqarsinnaasut ilagisinnaagaat piniartut peqatigiiffii
tassaasinnaapput nioqquteqartut illoqarfissuarni
pisiortortunik attaveqartut, taava taamaalillutik
nassiussineq taanna pisortat tunisassiorfii
aqqutiginngikkaluarlugit innuttaasut akunnerminni aamma
niueqatigiinnerannik tunngavissiisinnaasoq.
Naalakkersuisuni Inuussutissarsiornermi Naalakkersuisoq
taareerunarpaa silaannakkut angallassissutinik ingerlaqartut
nutaamik isumaqatigiinniarnissaannut akileriigaq, tassalu
kiffartuusseqatigiinnissamik isumaqatigiissut najoqqutaralugu
timmisartut ingerlaarnissaa akilereerutsigu taanna
aqqutigalugu akikillerisinnaaneq nassiusinnikkut
aqqutissiuukkusukkipput.
Usisinnaassuseq akileriigaq taanna iluaqutiginiartariaqarpoq.
Taamaammat inuutissarsiut piniartuuneq, ullumikkut
ajornartorsiorpoq. Ilumoorpoq pisiniartartut nunami maani
ikittunnguupput, piniartup pisarisartagai amerlasuut avammut
nioqqutigisinnaanngilagut. Taamaammat piniartutut
inuutissarsiuteqarneq nunatta ilaani sumiiffinni
aalajangersimasuni periarfissatuatut isigalugu
tapertaqartissinnaaneraat aammalu
isertitsissutaanerusinnaanera eqqarsaatigalugu Inatsisartut
isumaliornissaat Naalakkersuisuninngaanniit
inassutigerusupparput.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Godmand Rasmussen, Atassut. Tullinnguutissaaq Jakob
Sivertsen, Atassut.
Godmand Rasmussen, Atassut.
Una siullermik Jens Napaattooq-mut utoqqatsissutigissavara
oqarliorsimagama aamma utoqqatsissutigaara,
nalunngikkaluarpara Ittoqqortoormiuni umiarsuaq taamak
angitigisoq inissaqanngitsoq. Tassa Tasiilami oqarniarlunga
Ittoqqortoormiunik oqartoorsimavunga. Ittoqqortoormiini
inissaqanngivippoq, ukiumut marluinnaat umiarsuannguit
takusarpaat tappakkua.
Unaana siunnersuuteqartup siunnersuutaa ugguuna uanga
nuannarigiga, tassa oqaloqut atormagu imaatigut – tassa
tikinneqarsinnaajunnaartarneq. Kisianni aamma
kaputartuunnialeqimmat issarli eqqartorneqaqattaartuartoq
Danmarkimut 5 kg. neqi. Taanna isumaqarpunga uani
eqqartortariaqanngitsoq taanna neqi Danmarkimut 5 kg.
Danmarki naluara imaatigut
tikinneqartarsinnaajunnaartarnersoq.
Unaana saqqummiussisup oqaatigimmagu Danmarkip
tapiissuterpassuit nunalerinermi pisaraat soorlu
EU-minngaanniit, oqartariaqarpunga aasiit EU
eqqaaneqallattaalerpoq ajornartorsiut takkunnerarmat,
immaqamigooq asasaq pisinnaanngikkaanni pisaq asasariaqarpoq,
taanna oqaasinnaaq immaqa taassuma iluaniiginnarpoq.
Juaat ugguuna isumaqatigiluinnarpara Naalakkersuisoq
silaannakkut assartuineq akisoqaaq, taamaammat siullermik
oqaaseqarninni misissoqquara isumaqarpunga iluatinnartutut
taanna uniffigisaariaqartoq imaatigut assartuineq
ammanerusumik sivisunerusunngorlugu taanna
allanneqqarsinnaanersoq. Siunissami misissuiffigeqqullugu,
aamma ugguuna isumaqatigilluinnarpakkit siulittuineq
ajornavippoq, pinngortitaq uagut nammineq
aqussinnaanngilarput, kisianni siullermik oqaaseqarninni
ersersippara qangaanerusumut sanilliullugu massakkut
silaannatta qanoq allangornera, qanoq ersaritsigimmat. Aamma
massakkut ima qaammataasatigut pitsaatigisumik aqunneqarpoq
ungasissorujorujussuaq takuneqarsinnaasarpoq fax-iinnarluni
sineriak tamakkerlugu sikut sumiissinnaaneri
takuneqarsinnaalernikuupput. Una piniartunik uagut
illersuinnginnerput oqaaseq isumaqarpunga utertittariaqartoq
Atassutip taanna politikkia qangasuarli naluneqanngilaq,
aamma oqaaseqartutta tassani erseqqissaanera kialuunniit
paatsorsinnaanngilaa.
Uanili qulequttami pineqartut aamma aaveq, nanoq, mattak.
Tassani isorliunerusut tikinneqarnerat apeqquserakku
isumaqarpunga uani paasinerlunneqassanngitsunga, piffiit
nalaani kaperlattartuupput tamakku, naluara
qilakukkerisarnersut tarrup ataani. Imatut
paasineqassanngilaq ajattorigut – taamaanngilaq. Aamma
Villiap una oqaasia nuannarivara 1978-iminngaanniit
nungunneqartussaagaluartunik oqaaseq atormagu uagut aamma
angumeritsiarnikuusagut, tassani eqqaasitsissutigilaassavara
silaannatta allanngorneranik. Avannaarsuani massakkut
sassissaartoqarnikuuvoq.
Immaqalu aamma qilalukkat massakkut taamatut suli
amiakkoqarneranik annertuumik taanna aamma pisooqataavoq
qujanartumik, piniakkat taakku ataannarnerannut.
Taanna uanga erseqqissaatigeqqiinnarpara, uani saqqummiussap
tunngavii oqaaseraqama qaqeqqaarama uanga assortunngilara.
Aamma oqaaseqartutta oqaasii tassani issuarpakka, kisianniuna
siamasinnerusumik imaatigut assartuisinnaanerup taassuma
tapertarineqarsinnaalernissaa aamma kaputartuukkiga.
Isorliunerusumik kisimik nunatsinniinngillat Kalaallit Nunaat
tamakkerlugu ataatsimut suleqqusaavugut
eqqarsariarsorsinnaatitaallutalu.
Agathe Fontain,ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Jakob Sivertsen, Atassut. Tullinnguutissaaq Jensigne
Berthelsen.
Jakob Sivertsen, Atassut
Qujanarujussuaq. Naatsunnguamik.
Tassaana erseqqissumik apeqqutigisagut uani uumasut marluk
napparsimalissutaasinnaasut taakkua tunineqartarnissaannut
tunngasumik saqqummiussarput qujarsuaq Tuusi eqqortumik
akigakku aamma oqaatigineqarmata ukua tunitsivinnut
pioreersunut tunineqarsinnaanngitsut. Taamaattumik
oqaaserisatsinnut Naalakkersuisutut ataqqinartutut
akissuteqarnera Atassummit assut qujarupparput.
Taamaattumillu aamma ataatsimiititaliami uuma apeqqutip
suliareqqinneqarnissaa pissangassutigissavarput.
Qujanaq.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Tassa pingajussaa aqutsisuninnganniit
eqqaasitsissutigissavarput Ataatsimiititaliami
eqqartorneqartussaammat, massakkullu naggataarutaasumik
taanna punkti oqaaseqarfigineqassaaq. Jensigne Berthelsen,
Atassut.
Jensigne Berthelsen, Atassut.
Qujanaq. Aap tassa ajoraluartumik Naalakkersuisut
qassiiliortitserujussuarput, uagutsitulli akissuteqaamminni
isummersoriarlutik ataatsimiisitalianut
ingerlateqqinneqarnissaanut tunngatillugu
kaammattuuteqaramik. Naalakkersuisut imatut oqaramik –
issualaarpakka;
”Taamaalillutik Naalakkersuisut neriuutigaat niuerfimmi
suliniuteqartut akornanni toqqaannartumik, eqaatsumik
aaqqiissutissaqartoq siunnersuuteqartup ajornatorsiummik
tikkuagaanik aaqqiissutaasinnaasunik”
Isumaqatigiippugut uagut taamatut aaqqiiniutaasinnaasut
ataqqigatsigit itigartitsivugut, imaanngilaq
piniartoqarfimmiut piniartukkullu minnerunngitsumik
tapersersunnginnatsigit, qassiiliortitsinersi
utertoorutigeqaarsi sivisoorujussuarmik una
pisariaqanngikkaluartoq aammalu Atassumminngaanniit
itigartitsereeraluarluta soorunami ataatsimiititaliani
suliarineqarnissaani suleqataassaagut ilaanassaagut.
Nalornissutigineqasanngilaq tamanna. Taamatuttaaq aamma una
silaannakkut angallannermi kiffartuussinermut tunngatillugu
isumaqatigiissutaareersup iluani aaqqissuussisinnaanermut
tunngassuteqartut, Naalakkersuisut akissuteqaamminni
erseqqissuliuutigisimagaluarpassuk ajornartorsiuteqarata
qangali allamut ingerlaqqereersimassagaluarpugut. Allaat
immaqa puisit amii aamma ilanngullugit matumani
Upernavikkunni, Qaanaami, Ittoqqortoormiuni,
Tasiilaminnganniit assartorneqarsinnaanersut
misissorneqarsinnaaneri ilanngullugit, naak
siunnersuuteqartoq aalajangersimasuinnaat taakkartoraluarai.
Taamaattumik taamatut erseqqissuliunnginnerit
Naalakkersuisuninnganniit aammalu pingaartumik
Naalakkersuisunut Ilaasortaminngaanniit avoqqaarliiniutit
Atassummi piniartunik tapersersuinnginnerarlugu – inuit
sianiitsuunngillat – taamaattoqanngilaq, pisat
aalajangersimasut matumani pineqarput. Periarfissanik
Naalakkersuisut akissuteqaasiornerminni misissuilluarlutillu
tunngavissiorluarsimasuugaluarunik qassiiliortoqarani suna
tamarmi ingerlasimassagaluarpoq.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Aap tassa amerlanerussuteqartut Inatsisartut aalajangerpaat
Ataatsimiititaliamut ingerlaqqittussaasoq, naggataamik
oqaaseqarsinnaavoq Inuussutissarsiornermut Naalakkersuisoq.
Johan Lund Olsen, Inuussutissarsiornermut
Nunalerinermullu Naalakkersuisoq, Inuit Ataqatigiit.
Tassa naggataarutaasumik una oqaatiginiaannarlugu tassa
sapaatip akunnera tulliani 20. november maani inimi
piniarnermik, inuutissarsiuteqarneq aamma maani
oqallisigisussaavarput, tassanilu apeqqutit
assigiinngitsorpassuit maani aamma tikinneqaqqattaartut maani
oqallisigeqqaarpagut, kisianiuna uani siunnersuummi uani
pineqartut taakkua samminiarsarivut Naalakkersuisut
tungaanninngaanniit. Taannalu siunnerfik tassa
nuannaarutigaarput amerlanerussuteqartut maani
katersuuffigimmassuk.
Tassa timmisartukkut aamma tapiissuteqarsinnaanissaq taanna
amerlanerussuteqartut kissaateeqarfigivaat aammalu
piviusunngortitsiniarnissaa anguniarlugu ataatsimiititaliami
aamma suleqataarusunnersut taanna uani ersersereerpaat.
Taamaattumik taanna Naalakkersuisuninngaanniit uagut
nuannaarutigeqaarput, tassa piniartut taakkua
ilungersoreeqisut pingaartumik isorliunerusuni, tassa taakkua
aamma pisariaqartivippaat maani Inatsisartuninngaanniit aamma
tapersiivigineqarnissartik.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Tassa naggataarutaasumik oqaaseqartinniarlugu Naalakkersuisoq
oqareerpunga. Taannalu pineqartussaq ataatsimiititalianut
ingerlasussaammat, taamaammat ugguunnakkut killiliivunga.
Immikkoortumullu tullermut ingerlaqqissaagut.
Ullut ataatsimiiffiusut arfineq aappaat,
pingasunngorneq 12. november 2003, nal. 17:03
Oqaluuserisassani immikkoortoq 79
Atammimmi atuarfiup allineqarnissaanut 2004-mi
aningaasanut inatsisissatut siunnersuummi
aningaasaliissuteqarnissamik Naalakkersuisut
peqquneqarnissaannik Inatsisartut aalajangiiffigisassaattut
siunnersuut.
(Ruth Heilmann)
(Siullermeernera)
Ruth Heilmann, siunnersuuteqartoq, Siumut.
Inatsisartut suleriaasianni § 32 naapertorlugu
aalajangiiffigisassatut siunnersuut imaattoq matumuuna
saqqummiuppara.
Atammimmi atuarfiup allineqarnissaanut 2004-mi aningaasanut
inatsisissatut siunnersuummi aningaasaliissuteqarnissamik
Naalakkersuisut peqquneqarnissaannik Inatsisartut
aalajangiiffigisassaattut siunnersuut.
Nunaqarfik Atammik nunaqarfinnut allanut naleqqiullugu
alliartupiloorfiuvoq, inuttussutsimigut meerartaat
amerleriarsimaqalutik sulilu inuusuttut tassani
amerliartortut meeqqiortuummata suli siunissami amerlinissaat
qularutissaanani.
Ukiualunngorporlu Atammiup atuarfiani alliliinissamut
nunaqarfimmi aqutsisunit kissaatit Namminersornerusunut
Naalakkersuisunullu kommunip ingerlatittuarmagit
susoqassananilu.
Ilinniarsimasunik ilinniaritsisussaaleqineq Atammimmi
annertuumik ajornartorsiutaavoq, ilinniartitsisut
aallaannartarput atuarfirnmi tattorliuunneq
nutaanngippallaarneralu pillugu suliffigissallugu
kajungernartuunnginnamikkut, tamanna ajuusaarnartuuvoq, naak
meerarpassuit pisariaqartitsigaluartut aammalu nunaqarfimmi
innuttaasut nalaattagaat imaannanngitsuummata
ilinniarsimasunik ilinniartitsisoqarnissaa nunaqarfimmi
pingaaruteqarluinnartummat.
Taamaattumik Atammiup atuarfiata nutarteriffigineqarnissaa
2004-mut aningaasaliiffigissallugu pissutissaqarluinnartutut
isigalugu sallinngortinneqarnissaa siunnersuutigaara.
Qujanaq.
Agathe Fontain,ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Kultureqarnermut Ilinniartitaanermut Ilisimatusarnermut
Ilageeqarnermullu Naalakkersuisoq Henriette Rasmussen, Inuit
Ataqatigiit.
Henriette Rasmussen,Kultureqarnermut
Ilinniartitaanermut Ilisimatusarnermut Ilageeqarnermullu
Naalakkersuisoq, Inuit Ataqatigiit.
Inatsisartunut ilaasortaq Ruth Heilmann Atammimmi atuarfiup
allineqarnissaanut 2004-mi aningaasanut inatsisissami
aningaasanik illuartitsisoqarnissaanik Naalakkersuisut
sulissutiginneqqullugit Inatsisartunit peqquneqarnissaannik
ataatsimiinnermi matumani siunnersuuteqarpoq.
Aallaqqaammut oqaatigineqarli illoqarfinni atuarfiit
nalunaarusiorfigineqarsimanerattulli nunaqarfinni atuarfiit
illutamikkut pisariaqartitsinerat Naalakkersuisunit
nalunaarusiorfigineqarsimammat.
Illoqarfinni aamma nunaqarfinni atuarfiit pillugit
nalunaarusiat taakku marluusut kommuunit atuarfiutaasa
nutarternerannut pilersaarusiorfigineqarnerannut
tunngaviusimapput.
Ataatsimoortumik sanaartugassat iluarsaassinissallu
pilersaarusiorfigineqarnerannut atatillugu nutarterinissamut
pilersaarusiaq taanna siullersaavoq.
Atuarfiit tamakkerlutik allileriffigineqarnissaasa
iluarsaassivigineqarnissaasalu tulleriiaariffigineqarnerinut
pilersaarusiorneqarnerinullu nutarterinissamut pilersaarusiaq
taanna tunngaviusussaavoq.
Taamaaliornikkut qulakkeerneqassaaq pisariaqartitsinernut
atuarfinnut atuuttunut naleqqiullugu aningaasat
sunniuteqarnerpaamik siunnerfeqarnerpaamillu
atorneqarnissaat.
Aammattaaq nutarterinissamut pilersaarusiornikkut atuarfiit
allileriffigineqarnissaannut iluarsaassivigineqarnissaannullu
tulleriiariniarnissap pilersaarusiorniarnissallu ammasumik
erseqqissumillu ingerlanneqarnissaa anguneqassaaq, tamannalu
Naalakkersuisut aamma pingaartippaat.
Ataatsimiinnermi matumani atuarfinnik nutarterinissamut
pilersaarusiaq taanna Inatsisartunut ilisimatitsissutitut
saqqummiunneqarumaarpoq.
Nutarterinissamut pilersaarusiaq atuarfinnik immikkut qanoq
iliuuseqarfiginnittoqartariaqarneranik pingaartitsinermik
ersersitsisuuvoq soorlu tamanna aamma Naalakkersuisut
massuminngalu siunnersuuteqartup immikkut
soqutigisaqarfigisamittut isigigaat.
Tamanna aammattaaq 2004-mi aningaasanut inatsisissami
oqaaseqaatini nalinginnaasuni erseqqissarneqarsimavoq.
Ilisimatitsissutigineqarli nunaqarfinni atuarfiit pillugit
nalunaarusiami Atammimmi atuarfik nr. 13-itut
inissinneqarsimammat. Nalunaarusiami allassimavoq atuarfik
8,2 mio. kr.-nit missaat atorlugit allineqartussaassasoq.
Atammimmi atuarfik tunngaviusumik atuarfiit pillugit
nutarterinissamut pilersaarusiami ilanngunneqarsimavoq
2008-mi aallartinneqartussanngorlugu.
Nunami maani nunaqarfiit atuarfii amerlaqisut illutamikkut
aserfallassimaqisutut oqaatigisariaqarput, ajoraluartumillu
nunaqarfinni amerlasuuni atuarfiit Atammimmi atuarfimmit suli
annertunerusumik aserfallannerusimapput. Ajoraluartumik
oqaatigisariaqarpoq ajornartorsiutit nukinginnarsisimasut
taakku tamaasa ataatsikkut aaqqiiviginissaannut nukissatigut
aningaasatigulluunniit periarfissaqanngimmat.
Inatsisartut qinnuigerusuppakka atuarfiit
allilerneqarnissaannut iluarsaanneqarnissaannullu
tulleriiaarinermi pilersaarusiornermilu nutarterinissamut
pilersaarusiamik najoqqutaqarnissamik paasinneqqullugit.
Taamaaliornikkut oqaatigineqareersutut qulakkeerneqassaaq
atuarfiit tamaasa pisariaqartitsinerannut naleqqiullugu
aningaasat sunniuteqarnerpaamik siunnerfeqarnerpaamillu
atorneqarnissaat.
Periarfissap aappaa soorunalimi tassaavoq
Namminersornerullutik Oqartussat aningaasanik suli
amerlanerusunik suliassaqarfimmut tamatumunnga
immikkoortitsinissaat.
Tunngaviusumik atuarfinnut aningaasaliissutit
amerlineqassagaluarpataluunniit qularutiginngilara
nutarterinissamut pilersaaruteqartariaqartugut tamatta
malissallugu isumaqatigiissutigisimasatsinnik.
Tamakku tunngavigalugit siunnersuutip
akuersissutigineqarnissaa Naalakkersuisut
kaammattuutigisinnaanngilaat.
Agathe Fontain,ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Massakkullu tikipparput partiit oqaaseqartussaat.
Siulliulluni Doris Jakobsen, Siumut.
Doris Jakobsen,Siumup oqaaseqartua.
Qujanaq. atammimmi atuarfiup 2004-mi allilerneqarnissaanut
siunnersuut Siumumiit imatut oqaaseqarfigissavarput.
Siumumi meeqqat atuarfiisa Atuarfitsialammut
naleqqussarneqarnissaat pingaartipparput. Atuarfitsialak
tassaavoq meeraq qitiutillugu atuarfiusoq. Taamaattumik
Siumumit isumaqarpugut meeqqanut atuarfik tassaasariaqartoq
meeqqanut peqqinnartoq, nuannersoq minnerunngitsumillu
atuariartorfigissallugu kajungernartoq.
Meerartagut qitiutillugit ingerlatsiniarnerput pitsaasuuvoq.
Tamannalu aamma pingaaruteqarluinarpoq. Taamaattumik aamma
meeqqat atuarfianni ilinniartitsisut pingaartittariaqarpagut.
Tassami taakkuummata meerartatsinnut ilinniartitsisussat.
Meeqqallu ilisimasaqariartuinnarnerannut qitiulluinnartut.
Pissutsit piviusut qiviarutsigit tamatta ilisimavarput
nunaqarfittatsinni meeqqat atuarfii amerlaqisut illutamikkut
aserfallassimaqisut oqaatigisariaqarmata. Taamatut
inissisimaneq ilinniartitsisunut minnerunngitsumillu
meeqqanut atuartunut kajumissaataanngilluinnarpoq.
Tassami ajornartorsiut tamanna tunngavigalugu
tupinnanngilluinnartumik ilisimavarput nunaqarfinni
ilinniartitsisussaaleqineq annertoorujussuummat. Tamannalu
pillugu Naalakkersuisunut kaammattuutigissavarput
ataavartumik pimoorullugu aaqqiniartaqqullugit.
Pilersaarusiortarneq pingaaruteqarluinnarpoq. Kommunini
minnerunngitsumillu Namminersornerullutik Oqartussat iluanni.
Siumumi isumaqarpugut meeqqat atuarfii pillugit
sanaartornikkut iluarsartuussarnikkullu Naalakkersuisut
atuarfiit allilerneqarnissaannut iluarsaanneqarnissaannullu
tulleriiaarinermi pilersaarusiornermilu nutarterinissamut
pilersaarusianik najoqqutassanik peqarnissamik
iliuuseqarnerat pitsaasuusoq.
Taamaakkaluartoq Siumumi isumaqarpugut suli maannakkornit
pitsaanerusumik tulleriissarisoqartariaqartoq.
Siumumiit pingaartilluinnarparput nuna tamakkerlugu
sanaartugassat tungaasigut nalilersuilluarnissaq
minnerunngitsumik meeqqat atuarfiisa
aserfallatsaalineqarnerannut allilerneqarnissaanullu
tunngatillugu.
Siumumiit immikkoortoq 152 innersuussutigalugu sakkortuumik
inassutigerusupparput aningaasaqarnermut inatsisip
piareersarneqarnerani Naalakkersuisuni Ataatsimiititaliaq
susassaqartut annertunerusumik peqataatinneroqqullugit.
Maannamut periutsip takutimmagu Naalakkersuisut kisimik
piareersaasiortarnerisa Inatsisartut qarsutiinnarlugillusooq
aningaasanut inatsit ilusilersortarmassuk. Siumumiit taamatut
oqaaseqarluta Naalakkersuisunut innersuussutigissavarput
sanaartugassat pilersaarusiornerinut aningasaliissutit ukiuni
tulliuttuni amerlineqartariaqartut taamaaliornikkut aatsaat
sukkanerusumik piaarnerusumillu Atuarfitsialaap siunertaa
naleqquttumik angusinnaassagatsigu. Tassalu tassanillu
pinaveersimatinniarlugit siunissami iluarsaatassat
ajornerusut suli annertunerusumik aningasatigut naleqartut.
Siumumiit taamatut oqaaseqarluta Naalakkersuisut Atammiup
atuarfiata allilerneqarnissaanut siunnersuummut
akissuteqaataat tusaatissatut tiguarput.
Agathe Fontain,ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Tullinnguulluni oqaaseqassaaq Kiistat Lynge Høegh Inuit
Ataqatigiit.
Kiistat Lynge Høegh,Inuit Ataqatigiit
oqaaseqartuat.
Oqaluuserisassami matumani inatsisartunut ilaasortaq Ruth
Heilmann siunnersuuteqarpoq Naalakkersuisut peqquneqassasut
Atammimmi atuarfiup allineqarnissaanut 2004-mi aningaasanut
inatsisissatut siunnersuummi aningaasaliissuteqassasut.
Inuit Ataqatigiit isumaqarpugut nunatta aningaasaqarniarnera
eqqarsaatigalugu aammalu sinerissami atuarfeqarnikkut
pisariaqartitsineq eqqarsaatigalugu aningaasalersuinissami
tulleriiaarinissaq pisariaqartoq.
Ilumullimi suut tamaasa ataatsikkut suliarineqarnissaannut
aningaasassaqaraluarutta atuarfeqarnikkut
iluarsiivigineqarnissamik pisariaqartitsisut tamakkerlugit
ingerlaannartumik iluarsiivigerusunnaraluaqaat, kisiannili
oqareemitsitut tamanna ajornarpoq.
Taamaattumik Inuit Ataqatigiinnit pissusissamissorsoraarput
atuarfiit tamakkerlugit allileriffigineqarnissaasa
iluarsaassivigineqamissaasalu tulleriiaariffigineqarnerinut
pilersaarusiaq minnerunngitsumillu ullumikkut
atuarfeqanngitsut salliutillugit aningaasalersuinermi
tunngaviusariaqartut.
Tamatumani Inuit Ataqatigiinnit eqqarsaatigaarput ullumikkut
Siorapalummi atuarfeqanngitsut, tassami taavani atuarfiup
illutaata najorneqarsinnaanissaa
illersorneqarsinnaanngitsutut nalilerneqarluni
najorunnaarsinneqarsimammat.
Inuit Ataqatigiit isumaqarput aningaasanut inatsisiliornermi
tunngaviusariaqartoq Inatsisartut aningaasanut
inatsisissaattut siunnersuutip
isumaqatigiinniutigineqartarnera, apeqqutillu
oqaluuserisassami matumani siunnersuutigineqartutut ittut
aningaasanut inatsisissatut siunnersuutip suliarineqarnerani
isumaqatigiinniutissatut inissinneqartarpata tamanna
pissusissamisoornerussasoq.
Aammalu oqareernitsitut, sanaartugassatut pilersaarusiat
kiisalu kommunalbestyrelsit sanaartugassanik
qinnutigisartagaasa pingaarnersiorneqarnerat tunngavigalugit.
Taamaattorli aamma pinngitsoorsinnaanngilagut
assigiinngitsunik peqquteqartumik tassanngaannartumik
aaqqiivineqarluinnartariaqalersimasut immikkut
isiginiassallugit.
Taamatut oqaaseqarluta, siunnersuut Inuit Ataqatigiinniit
ilalernartinnginnatsigu nalunaarutigissavarput.
Agathe Fontain,ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Massakkullu oqaaseqassaaq Jakob Sivertsen Atassut.
Jakob Sivertsen,Atassutip oqaaseqartua.
Qujanaq. Atammimmi atuarfiup allineqarnissaanut 2004-mut
aningaasanut inatsisissatut siunnersuummi
aningaasaliissuteqarnissamik Naalakkersuisut
peqquneqarnissaannik Inatsisartut aalajangiiffigisassaattut
Ruth Heilmannip siunnersuutaanut Atassummit imatut
oqaaseqarniarpugut.
Ruth Heilmannip siunnersuummini tunngavilersuutai ATASSUT-mit
ilisarilluarpavut, Atammimmiinnaanngitsormi nunatta
sineriassuani atuarfilunnerup kingunerisaanik
siunnersuuteqartup taakkartugaatut ilinniartitsisut
Nunaqarfinni uninngatinniaruminaattarmata.
Nunaqarfinni illoqarfinnilu atuarfiit pitsaassusaannik
nalilersuisussanik pilersitsisimaneq ATAS SUT-mit
malinnaaffigaarput.
Tassunga atatillugu atuarfiit
iluarsartuussiffigineqarnissaannik tulleriiaarinissamik
takussutissaq Inatsisartunut paasissutissatut
agguaanneqarumaarneranik neriorsuutigineqartoq qaqugu
naammasineqarumaarnersoq ATASSUT-mit matumuuna kingumut
ujartorparput.
Naalakkersuisummi Ruth Heilmannimut akissuteqaataanni
ersersinneqarpoq Atammimmi atuarfik tulleriaarinermi nr.
13-iusoq, tassa tulleriaarisoqarsimavoq Inatsisartunut suli
saqqummiunneqanngitsumik, naak tamanna
neriorsuutaareeraluartoq.
ATASSUT-mit naapertuuttumik tulleriaarisoqarnissaa
pingaartikkatsigu atuarfiit iluarsartuunneqartariaqartut
pillugit toqqammaveqarluartumik ingerlatsisoqartariaqarmat
tulleriaarineq tamanit inooqataaffigineqarsinnaasoq
qulaatiinnarlugu immikkut akuersissuteqartoqartalissappat
siunnerfigineqartuugaluit paatsiveqanngitsumik
ingerlanneqalernerannik kinguneqassaaq, taamaattumik Naa
lakkersuisut Inatsisartunut tulleriaarineq pillugu
erseqqissuliortariaqalerput.
Matumanili ATASSUT-mit pinngitsoorusunngilagut
oqaatigissallugu nunaqarfinni illoqarfinnilu atuarfiit
iluarsartuunneqartariaqartut nutarterneqarnissaat atuartullu
amerlassusaannut naleqqussarneqarnissaat anguniarlugu
atuarfiit pitsaassusaannik misissuisitsinerit 1995-imi
Naalakkersuisunngortitseqataanitsinni suliaq ATASSUT-mit
aallartitseqataaffigisimasarput qujanartumik ullumimut
nunaqarfinni illoqarfinnilu arlalinni atuarfitsigut
pitsanngorsaasoqarsimammat ullumimut kinguneqarluartumik,
sulili sumiiffippassuarni pisariaqartitsineq annertoqimmat
pimoorutamik erseqqissumillu suliap nanginneqarnissa
pisariaqarluinnarpoq.
Taamatut oqaaseqarluta ATASSUT-mit siunnersuuteqartup
tunngavilersuutai paasilluarsinnaagaluarlutigit
naapertuuttumik tulleriaarisoqartariaqarmat, matumanilu
atuarfik ataasiinnaq pineqarmat siunnersuutip
itigartinneqarnissaa inassutigaarput. Qujanaq.
Agathe Fontain,ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Massakkullu oqaaseqassaaq Per Berthelsen Demokratit.
Per Berthelsen, Demokraatit oqaaseqartuat.
Apeqqut erseqqippoq takivallaarnanilu, taamaattumik
Demokratit tungaaninngaaniit aamma tassunga naapertuuttumik
akissuteqassaagut imaattumik. Demokratinit isumaqarpugut
siunnersuut Inatsisartuni oqaluuserisassanngortillugu
ikkunneqarsimasariaqanngilluinnaraluartoq kommunimmi
isumagisassaata ataaniippoq oqaluuserisassaq nuna
tamakkerlugu pingaarnersiuilluni tulleriiaarinermi
inissisimavoq.
Taamaakkamilu annerpaamik allakkatigut
akineqarsimasariaqaraluarni. Taamak oqaaseqarluta Demokratit
Naalakkersuisut siunnersuummut itigartitseqqusinerat
tamakkiisumik ilalerparput.
Agathe Fontain, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussat aappaat, Inuit Ataqatigiit.
Taava Anthon Frederiksen, Kattusseqatigiit.
Anthon Frederiksen, Kattusseqatigiit.
Atammimmi atuarfiup allineqarnissaanut 2004-mi aningaasanut
inatsisissatut siunnersuummi aningaasaliissuteqarnissamik
Naalakkersuisut peqquneqarnissaannik Inatsisartut
aalajangiiffigisassaattut siunnersuut siullermeerneqarnerani
Kattusseqatigiit sinnerlugit imaattumik oqaaseqarfigissavara.
Inatsisartunut Ilaasortap Ruth Heilmannip siunnersuutaa
paasilluarsinnaavara. Tassa ilaatigut atuarfimmi tattoqinneq
aammalu atuarfiup pisoqaavallaarnera peqqutaaqataallutik
ilinniartitsisussaqarniarneq aamma ajornartorsiutaammat.
Soorlu Naalakkersuisut akissuteqaamminni ilaatigut allakkaat:
”Nunaqarfiit atuarfii amerlaqisut illutamikkut
aserfallassimaqisut oqaatigisariaqarput.”
Aamma Naalakkersuisut nangillutik allapput:
”Ajoraluartumillu nunaqarfinni amerlasuuni atuarfiit
Atammimmi atuarfimmiit suli aserfallannerusimapput.”
Tamanna assortoruminaappoq. Ilami allaat Siorapalummi meeqqat
atuarfissaqarpalunngillalluunniit. Pissutsit taamaattut
akuersaarneqarsinnaanngillat. Illuatungaatigullu
sanaartornermi iluarsartuussinissamullu aningaasaateqarfik
qalaarluni utsersulersoq.
Taamaattumik Kattusseqatigiit sinnerlugit ilungersortumik
Inatsisartunut ataqqinartunut inassutigerusuppara
aningaasaateqarfiup uninngasuutai uninngatiinnarnagit
inuiaqatigiinni atorfissalippassuarnut atorlugit
sulisinneqartariaqartut. Taamaalilluni aamma Atammimmi
allanilumi atuarfiit iluarsaanneqarnissaminnut
allineqarnissaminnullu ulaqqiinnartut 2008
utaqqinngikkaluarlugu pilertornerusumik
naammassineqarsinnaanerat anguneqassammat.
Taamatut oqaaseqarlunga suliap aappassaaneerneqannginnerani
atuarfippassuit allat iluarsaanneqarnissaminnut
pisariaqartitsisut tamaasa ilanngullugit nutaamik
naliliiffigineqarnissaat aammalu siusinaarnerusumik
iluarsaanneqarlutillu allineqartariaqartut allineqarnissaat
pillugit Ataatsimiititaliami susassaqarfiusumi sukumiisumik
oqaluuserineqarnissaat inassutigaara.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Massakullu siunnersuuteqartoq Ruth Heilmann Siumut.
Ruth Heilmann,siunnersuuteqartoq, Siumut.
Qujanaq. Naalakkersuisut akissutaat uangattaaq tusaatissatut
tiguara. Siumup soorlu oqaaseqartua taamatut oqartoq Doris
Jakobsen aammalu qujavunga partiit Kattusseqatigiillu aamma
taamatut soqutigalugu oqaaseqarfigimmassuk
Siullermik oqaatigilara uanga nalunngilara nunaqarfippassuit
allat pisariaqartitseqisut aammalu nalunngilara Qaanaami
Siorapaluk aamma tassani pisariaqartitseqisoq. Kisiannilu
allat takoreerlugit aamma Atammik qanoq pisariaqartitsinera
takullugu taamatut siunnersuuteqarsimavunga.
Sallinngortinneqarnissaa kissaatigalugu. Tassami allaat
taakani suliaqartartut iluarsaassillutik uannut apuuppaat
akuerineqarsinnaanngitsumik Atammiup atuarfia massakkut
ingerlasoq. Tassa imaappoq peqqinnissakkut nakkutilliisunit
alakkarneqaraluaruni immaqa matuinnarneqarsinnaasutut aallat
oqaatigineqarluni.
Atuarfiup pisortaata oqaatigaa atuarfiup nateq putoortoq,
atuarfimmi nateq putoortoq tassa aalluni ataaninngaaniit.
Aammalu kiassaataat tassani aserujaqisoq imaluunniit imatut
aserujatigisoq imaluuniit aseroqqajaatigisoq ukiumut
arlaleriarlutik meeqqat atuanngitsoortarlutik
kiassaatilunnera peqqutigalugu.
Aammalu ruujorit nutaanngingaaramik kiassaatip pumpii
taamaalillutik aseruleraat. Tassami nalunngilarput Atammik
tamatta imeqarpoq tarajornitsumik. Aammalu taratsup taassumap
ruujorit taamatut nerisarmatigit. Taamaalilluni ruujorit
aamma sukkasuumik ajorsiartupiloortarput. Aammalu atuarfiup
qalia kusertarpoq, aamma qaliata qisuttaasa aalersimanerat
pissutigalugu.
Taamaattumik ilungersunarunarpoq, ilungersunarpoq atuarfiup
massakkut taamaannera. Taamatut isikkoqarnera. Taamaattumillu
taamatut sallinngortinneqarnissaanik
siunnersuuteqarsimavunga.
Ilumoorpoq soorlu Siumup oqaaseqartuata Doris Jakobsenip
oqaatigimmagu tulleriiaarineq suli uagut takunngisarput aamma
Atassutip oqaatigisaa aamma Ataatsimiititaliaq
peqataanerulluni nalilersueqataanissaa taanna pingaarpoq.
Angalasarpugut aamma takusaqartarluta atuarfiit qanoq
issusaannik. Pingaartumillu Aningaasaqarnermut
Atatsimiititaliap ilisimasaqartorujussuuvoq taanna immaqa
Ataatsimiititalianit tamanit sineriammi angalaarnersaasarami.
Taamaattumik ataatsimoorluta nalilersueqatigiinnissarput
taanna pingaarpoq. Nalunngilarput taamatut tulleriiaarineq
atorfillit suliarisarpaat. Kisiannili politikkikkut uagut
isitsinnik takunneqataasartugut aamma peqataanissarput
tassani aamma pingaartillugu Doris Jakobsenip
oqariartuutigimmagu iluarsimaarpara. Soorunami Inuit
Ataqatigiit aamma oqaaserisaannut qujavunga. Aammalu
tulleriiaarinermi tassani ataqqinninnerat aamma soorunami
uanga ataqqivara tulleriiaarinninneq.
Suliarineqarnissaa tassani pingaartutut isigisimavarput
Inatsisartuninngaaniit. Kisiannilu takunissaa aammalu
nalilersueqataanissarput tassani pingaartutut
isumaqarfigaarput. Tassami imatut paasivara aamma Inuit
Ataqatigiit ammatitsisut oqarmata tassanngaannartumik
aaqqiivigineqarsinnaasut aamma
sallinngortinneqarsinnaanerannik isummamik aamma
oqaaseqarnerat. Taanna isumaqarpunga aamma ammatitsisoq
arlaatigut siullinngortinneqarnissaanik aamma Atammiup
atuarfiata.
Aammalu Atassutip oqaaseqarnermini soorunami paasilluarpara
aamma itigartitsissutaat. Kisiannili aamma
peqataarusussuseqarput tulleriiaarinerup qanoq
aaqqissuuteqqinneqarsinnaaneranut aamma
sunniuteqaqataarusullutik.
Kiisalu aamma Kattusseqatigiit ilumoorpoq oqaaseqaramik
massakkut sanaartornermut tunngatillugu
iluarsartuussinermullu tunngatillugu aningaasartuuteqarfik
utsersulersoq aningaasanik. Ilumoorpoq utsersorpoq.
Utsersulereerpoq. Taamaattumik utaqqisiinnarnagit
isummerpunga piaartumik iliuuseqartariaqartoq. Nunaqarfiit
soorlu aamma Atammik 2008-mi aatsaat iluarsaanneqassaguni nr.
13-ullunilu taava allat utaqqisut 64-st arlaat taava
qaqugorujorujussuaq immaqa toqoreerutta aatsaat
iluarsaatissavaat. Qujanaq.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Massakkullu oqaaseqassaaq Kultureqarnermut
Ilinniartitaanermut Ilisimatusarnermut Ilageeqarnermullu
Naalakkersuisoq Henriette Rasmussen.
Henriette Rasmussen,Kultureqarnermut
Ilinniartitaanermut Ilisimatusarnermut Ilageeqarnermullu
Naalakkersuisoq, Inuit Ataqatigiit.
Neriuppunga Ruth Heilmann inuunertukutsoorumaartoq. Aammalu
neriuppunga atuarfimmi aaqqissuussinerit piffissami aggersumi
malunnaatilimmik iluarsiivigineqarumaartut. Tassa
Inatsisartuni amerlanerussuteqartut matumuuna pilersaarutitta
naapertorneqarnissaanut tapersersuillutik saqqummiussipput.
Tamanna isumaqarpunga pissusissamisoortoq.
Aammalu Demokratininngaaniit Per Berthelsenip saqqummiussaa
tassa Atammimmi atuarfiup immikkut Inatsisartunit
isiginiarneqartariaqanngikkaluarneranik oqariartuutaa
aallaavigalugu tassa erseqqissaaginnartariaqarpunga
soorunalimi Inatsisartut uagut inatsiliortuuvugut
pilersaarusiortuullutalu. Taamaattumik ajornartorsiutit
ataasiakkaarlugit ruujorilerisutulluunniit imaluunniit
sanasutut naliligassat tamakkua eqqartornissaanut massakkut
maani periarfissaqanngilagut piffissaqarnatalu.
Siumup oqaaseqartuata inassutaa tassalu Atammimmi atuarfiup
ajornartorsiutaa immikkut isigineqassappata taava tassani
tulleriiaarinermi aningaasanut inatsisissami massakkut
suliarisassatsinni ilanngunneqartariaqartut. Tassa taanna
periarfissaavoq soorunalimi partiit sinniisaasa tassani
oqaluuserisinnaavaat.
Aammalu Inuit Ataqatigiit oqaluttuata oqaasii tassani
taperserlugit oqaaseqartariaqarpugut. Tassa suna tamaat
aningaasalerlugulu aaqqissuussinnaannginnatsigu pingaartumik
massakkut aningaasanut inatsimmi piareersarfigisatsinni
ukiunilu aggersuni piareersarfigisatsinni. Taava
pisariaqarpoq pisariaqartitsinerpaat isiginiassallugit.
Aammalu Atassutip eqqartuinermini eqqaasai tassa
ilinniartussaaleqinerup ajornartorsiutaanerujussua aammalu
nunaqarfiit najorumaneqartannginnerat ilinniartitsisunit
aallararlutik soorlu ingerlaavartumik ilinniartitsinernut
ajornartorsiutaasarnerat tassa tamanna ajornartorsiut
ajoraluartumik nunatsinni takornartaananilu
ajornartorsiutaavoq tigussaasoq.
Sumiluunniit ilinniartitsisut assigiinngitsut
ajornartorsiuteqarput mikisunnguugamik. Soorlu aamma
ilinniarfiutigut taamaattut qaffasinnerusulluunniit
isiginnaassagutsigit tamanna ajornartorsiutaasoq erseqqissoq.
Ilinniartitsineq pitsaasoq anguneqassappat taava
ilinniartitsisut arlaliusariaqarput. Meeqqat
arlaliusariaqarput tassani pædagogiskklima aalajangersimasoq
anguneqarluni inerititsiffiusussaammat.
Taamaattumik nunarput tassani immikkuullarissuuvoq.
Perorsaaneq aammalu ilinniartitaanernit ineriartortitsineq
eqqarsaatigalugu. Tamannali Atuarfitsialammik
iluarsaaqqinnermi annertuumik tassani eqqartorneqarsimavoq
pilersaarusiorfigineqarsimalluni taavalu
qaqilerneqarsimalluni aamma pitsaasumik inunnik
ilisimannittunik.
Sanaartugassatut pilersaarutit taakkua eqqarsaatigalugit
sapaatip akunnerata tulliani Naalakkersuisunut
saqqummiuttussaavarput taavalu aamma eqqaasinnaavara
Inatsisartunut pilersaarusiortut misissueqqissaartullu
tassaasimammata aningaasaqarnermut pisortaqarfimmiut
Kultureqarnermut Ilinniartitaanermut Ilisimatusarnermut
Ilageeqarnermullu Pisortaqarfimmiut aammalu sanaartornermi
pisortaqarfimmiut.
Tassa inuit tassunga misissuisimapput kommunit kissaataat
kiisalu paasissutaataat tunngavigalugit tulleriiaarisimapput.
Tamanna tulleriiaarinermut siunersuut sapaatip akunnerata
tulliani Naalakkersuisunut saqqummiunneqassooq tamatumalu
kingorna Ataatsimiititalianut susassaqartunut kiisalu aamma
Inatsisartunut Ilaasortanut siammarterneqassooq.
Soorunalimi aalajangiutivinngilaq nikisinneqarsinnaanani.
Kisianni tassa inuit aningaasanut sanaartornermut
atuartitaanermullu ilisimasaqartut tassa siunnersuutissaat
Inatsisartunut
Taamaattumik tigujumaarparsi taanna tunngavigalgu
pilersaarusiornissarput assorujussuaq
kaammattuutigissavarput.
Ilaatigut taakkartorneqartorujussuupput aamma sanaartornermut
aningaasaateqarfik aningaasanik qalaartoq. Qannittorooq.
Kisianni sinnattuaqissanngikkutta oqartariaqarpugut
aningaasat taakkua tamarmik immikkut nioqarput,
pituttoqqapput assigisaatigut. Soorunalimi
nikisinneqarsinnaapput. Inatsisartut kiffaanngissuseqarput
tassani pingaarnersiuissallutik aammalu nikisiterissallutik.
Aamma Naalakkersuisut soorlu aamma taamatut
piginnaaneqartitaapput. Kisianni isumaqarput takorluussalugu
aningaasaateqarfeqartugut atorneqanngitsunik
aallerfigisinnaasatsinnik tamanna kukkunerussooq
takorluussallugu. Tamaavimmik immikkoortiteqqapput aammalu
taanna atuarfinni iluarsaaqqinnissamut pilersaarusiornerput
tassani aamma aningaasanut inatsisinut 2015-p tungaanut
siunnersuutaavoq.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Massakkut Doris Jakobsen Siumut. Tullinnguutissooq Per
Berthelsen Demokratit.
Doris Jakobsen, Siumup oqaaseqartua.
Qujanaq. Siullermik Ilinniartitaanermut Naalakkersuisumut
inussiarnersumik naqqiissutigissavara Atammiup atuarfia
immikkut isiginiarneqartariaqartutut oqaaseqaatinni
eqqaannginnakku.
Taava siullermik tulleriiaarineq eqqarsaatigalugu Atassutip
oqaaseqaatigisaa tassa Atassummi oqaatigineqarpoq
tulleriiaarineq taanna saqqummiunneqanngitsoq. Isumaqarpunga
aamma uanga taanna pingaaruteqarluinnartoq tusassallugu.
Tassami maannakkut soorlu Siorpalummi atuarfik
ajorluinnartutut oqaatigineqartoq normu 19-tullu
inissisimasoq. Taamatut inissisimasoqartillugu eqqarsarnarpoq
soorukua taakkua siulliutinneqangitsut.
Taamaammat tulleriissaarineq pitsaanerusumik
aaqqissuunneqartariaqartutut eqqarsaatiginarpoq. Naak
tulleriiaarinissaq suli massakkumut tusarsimanngikkaluarlugu.
Taamammat Siumumi oqaaseqaatitsinni taamatut oqarpugut.
Tassami Atammimmi atuarfiup taamatut inissisimanera
Siumuminngaaniit aamma paasilluarparput pisariaqartitsisisoq.
Aamma oqaatigeriikkatsituut sinerissami nunaqarfeqarpugut
60-sit taakkualu iluanni atuarfiit qanoq amerlatigisut
ajortigisut nalunngilagut. Aamma nunaqarfinni angalaninni
soorlu Saqqami aasaq takuara atuarfik qanoq mikitigisoq
allaat ilinniartitsisut ullup qeqqasiortartut qiteqquttartut,
ilaa inissaaleqineq.
Taamaammat Siumumi isumaqarpugut
nalilersuilluartoqartariaqartoq tulleriissaarinerup iluani.
Kisianni aamma illuatungaannarsiussanngilagut. Nalunngilara
kommunit atuarfinnut aamma aningaasaliissuteqartartut.
Kisianni kommunit iluanni atuarfiit taamak ajortigisimappata
allaat kuserlutik uujorit ajorluinnarsimappata
nakkaattuulersimappata taava aamma kommuni
iluarsaaqqinnissamut sumiginnaasimassooq.
Taamaattumik kommunit aamma eqqummaarinnerusariaqarput.
Taamak atuarfiit ajornartorsiorsimatippata kommunit
pinngitsooratik pisussaaffeqarput aamma ikiorsiinissaminnut.
Tassami aserfallatsaaliinermut pitsaasumik atuinngikkutta
taava kingornatigut annertunerujussuarmik
aningaasartuutaalersussaapput ajornerulerpata taava
uagutsinnut suli aningaasat amerlanerusut
atorneqartariaqarlertussaammata. Qujanaq.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Taava massakkut Per Berthelsen Demokratit, tullinnguutissooq
Jakob Sivertsen.
Per Berthelsen, Demokraatit oqaaseqartuat.
Oqallissaarerujussuarnianngikkaluarlunga kisianni aamma
erseqqissuliuuteqaqqilaassaanga. Siullermik Naalakkersuisoq
qutsavigerusuppara Demokratit oqariartuutaanut
paasinnilluarluni erseqqissumik tapersiisutut nipeqarmat.
Aamma nuannaarutigaara oqaatigisavut ukua piviusorsiormatami
siunnersuuteqartup nassuerutigimmagu nalunaarutigalugu aamma
nunatsinni allarpassuarni taamatulli aamma
pisariaqartitsilluinnartunik peqarmat.
Aammalu tamakkua tulleriiaariniarnerit qangarsuarli
ujartugaasut sapangilluinnassavagut isasoorluinnassapput
inatsisisaattutut ingerlalissaagut tamakkua qimaterlugit
pileraluarutta.
Taamaattuminguna Demokratit oqaaseq pingaarnersiullini
tulleriiaarineq uteqattaartuaraluaraat. Ilaatigut aamma
oqalullutik tamannalu massakkut soorlu saqqummiussaqartoq
eqqarsaatigigaanni tupinnarpoq taava taanna
tapersersunngimmagu.
Soormi taava Demokratit oqariartuutaat paasineqarumanngila.
Atuarfiit isasuulermata taakkua salliutikkumallugit
Ilimmarfik taanna utaqqisilaarlugu.
Ilumoorpormi Doris Jakobsen oqarnermini massakkut
utaqqiinnaraluarutta atuarfiit maani isasoorluinnalersut suli
akisuneqarujussuanngortussaapput nutarternissaat
iluarsaannissaallu. Imatut kigaatsigisumik tamanna
ingerlammat isasoorneq isasoorluinnarnermut allaat
qanillisarluni suliluunniit iliuuseqanngitsugut.
Taassumalu kingunerisinnaasai suummi tamarmik ataqatigiimmata
kingunerisinnaasai Demokratit tungaaninngaaniit
akisussaaqataaffigerusunngilagut. Tulleriiaarineq oqaaseq
taanna paasineqarumanngippat. Taavami atuarfiit
isasoorluinnartut peqqutigalugit ilinniartitsisut
qimarratilissapput. Ilinniartitsineq isasoorluinnassaaq taava
kikkut Ilimmarfimmi atuassappat pissarsiaqarluarlutik.
Suummi tamaasa ataatsikkut akissaqarfiginngilagut.
Neriuppungalu tamanna tamatta
paaseqatigiissutigisinnaagipput.
Upperiumaneqanngikkaluarumaluunniimmi oqaatigerusuppara suut
tamarmik imminnut ataqatigiipput. Uagut tamanna
akueriumanngikkaluarutsiguluunniit.
Taavalu aningaasaateqarfiup aningaasarpassuarnik peqartup
arlaatigut eqqartorneqarneranut atatillugu tassa
taaginnassavara aap taamaappoq. Kisianni aamma tamanna
peqquteqarpoq. Tassa pilersaarusiornerlunnikkut aningaasat
atortariaqaraluartut kinguaattooraluttuinnarmata. Kisiannili
aningaasarpassuit tamakkua arlaannut pisussaaffimmut
immikkoortitaareerlutik uninngapput. Taamaattumillu asuli
tigooqqaavigalugit atorneqarsinnaanatik.
Aamma allaat aningaasaqarnermut ilisimasaqartut siornaalli
siunnersuuteqaraluarput inatsisiliortariaqartugut
aningaasaateqarfiup aningaasaassuinut ussernartorsiorluta
aalleqattaassannginnatta.
Kisianni tamanna aamma naalaarneqarnikuunngilaq.
Augusta Salling, ataatsimiinnermi aqutsisoq,
sinniisussaq siulleq, Atassut.
Massakkullu Jakob Sivertsen Atassut tullinnguutissaaq
siunnersuuteqartoq.
Jakob Sivertsen, Atassutip oqaaseqartua.
Qujanaq. Tassa partiit oqaasertui oqaaseqartut marluk
malugisakka naapertorlugit oqaaseqarfigilaarniarpakka tassa
siullermik Inuit Ataqatigiit oqaaseqartua ilaatigut ima
oqarpoq, issuaalaarsinnaavunga. ”Ilumummi suut tamaasa
ataatsikkut suliarinissaannut aningaasasssaq araluarutta
atuarfeqarnikkut iluarsiivigineqarnissamik pisariaqartitsisut
tamakkerlugit ingerlaannartumik
iluarsiivigerusunnaraluaqaat.”
Taavalu aamma Doris Jakobsenip aappassaaneernermini oqarpoq
ilinniartitsisut anartarfimmi ullup qeqqasiortarsimasut.
Tamanna peqqinnissakkut inerteqqutaavoq. Taamaattumik
oqaatsit taakkua atuarfiit iluarsartuussivigineqarnissaannut
nutarsarnissaannullu sakkortuumik oqaaseqarnera
tigulluarlugit oqaatigissavara Ilimmarfik siulliunnagu
qimaanavianngilaq pilersissaqqaarpoq meeqqat siunissatsinnik
taasartakkagut taakku siunissaat Ilimmarfimmut ikaarsaarnermi
pikkorillutik angusaqarsimasut atuarfissaat
kingulliukkallarniartigu meerartatta pitsaasumik
avatangiiseqarlutillutik ilinniartitsisullu angusassaat
sallitillugit.
Tassa taanna Atassummit pingaartipparput. Oqareernittut
qimaanavianngilaq. Aamma uagut tapersereerparput. Taamannak
atuarfiit tamaasa ataatsikkut pisinnaanngikkallarneranni
taava Ilimmarfik kinguartinneqartuuppat ataatsikkut atuarfiit
sualummik nunaqarfinni nakkaatilersut iluarsartuutissavagut.
Ullutsinnut inatsisiliatsinnut Atuarfitsialammut
naleqqussarlugit. Taanna pingaartinniartigu oqareernittut
Ilimmarfik qimaalluni aallarnavianngimmat.
Taavalu Demokratit oqaaseqartuannut Ilimmarfik pillugu assut
aallaqqaataaniit maanngaaniit akerlerisimagamikku
oqaatigimmagu erseqqissaatigissavara
Demokrateqanngikkallarmalli Atassumminngaaniit Ilimmarfik
taanna eqqaaneqarmat akerlerisimanngikkaluarlugu
tunngaviatigut. Kisianni akissaqartinnginnatsigu
tulleriiaarinikkut ingerlanneqarnissaa oqaluttarfik manna
atorlugu oqaatigereersimagatsigu.
Taavalu tulleriiaarisimaneq suli akuerineqanngitsoq
maannakkut Naalakkersuisumit oqaatigineqarpoq Atammik nr.
13-usoq taamaattumik uagut suli ujartoqqipparput
nukinginnarsivoq suliassat tulleriiaarinermut tunngasut
maannakkut oqaluuseraagut. Taamaattumik Inatsisartut
eqqortumik sumut missappata taava tunngavissaat
piareersimasariaqarput. Taamaattumik suli Naalakkersuisumut
kissaatigeqqipparput eqqortumik aalajangiissagutta aamma
eqqortunik tunngaveqartariaqaratta. Qujanaq.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Tulliuppoq Ruth Heilmann, Siumut taanna pereerpat Doris
Jakobsen.
Ruth Heilmann, siunnersuuteqartoq, Siumut.
Qujanaq. Tassa Doris Jakobsenip oqaaseqarnermini ilumoorpoq
Atuarfitsialammut massakkut atuarfiit
naleqqussarneqartariaqarput. Meeqqanut
peqqinnartuusariaqarput nuannersuusariaqarput
minnerunngitsumillu atuariartorfigissallugit
kajungernartuusariaqarput. Taakku oqaaserineqartut
isumalerujussuupput meeqqat tungaannut. Pingaartumillu
nunaqarfinni meeqqat atuartut eqqarsaatigalugit.
Taamaattumik aamma Saqqami pissutsit oqaatigineqartut taakku
qularnanngitsumik aamma Ataatsimiititaliami
eqqartorneqarumaarput. Uanga aamma nammineq
Ilisimatusarfeqarfissaq pingaartippara pilersinneqarnissaa.
Kisianni atuarfiit taamatut atugaqartillugit isumaqarpunga
qulakkeerneqartariaqartut atuarfiit iluarsaanneqarnissaat.
Aammalu nutaaliorfigisassat qulakkeerneqarnissaat
atuarfiliorfigissallugit. Taamaattumik pissangavunga
Naalakkersuisut taanna saqqummiutassaat tulleriiaarinissamut
tunngasoq saqqummiunneqarpat aamma Ataatsimiititaliami
eqqartorumaaratsigu.
Qujavunga aamma Demokratit tassani peqataalluarlermata.
Siullermik soorlu Atammimmut tunngassuteqarnera immaqa
soqutigivallaanngikkaluarlugu.
Kisianni siusinnerusukkut aamma soorlu Doris Jakobsenip
oqaatigivaa ilumoorpoq atuarfinnut aserfallaatsaaliineq
Kommunalbestyrelsip akisussaaffigivaa.
Kisianni ukiuni arlaqalersuni saaffiginnissutaasarpoq aamma
Kommunalbestyrelsip tungaaninngaaniit allaallu uanga
borgermesteriunerma nalaaninngaaniit siusinnerusukkulli
atuarfiup Atammimmi atuarfiup qanoq pisariaqartitsitiginera
paasissutissarpassuit tassunga tunngasut Naalakkersuisunut
apuunneqartarsimapput. Aammalu neriorsuisoqartarsimalluni
tassa iluarsaanneqassaaq aningaasaliissaagut. Kisianni
susoqarneq ajorpoq. Taamaattumik utaqqisinneqarsimapput
soorunami immini akilersinnaassusaa tassani eqqarsaatigalugu
iluarsartuutassat eqqarsaatigalugit.
Taamaattumik allaalluunniit eqqarsarnarpoq taamatut
utaqqisitsineq sivisutigissappat immikkut
aningaasaliisoqartariaqarpoq utaqqisinneqartartunut
iluarsaassutissanik aningaasanik immikkut ittunik. Ajornaqaaq
aqagunnguaq-aasiit issilerpat ukugooq atuariartunngitsoorput
kissarsuutillioramik allatulluunniit
qiianarpallaaqimmanngooq. amakku eqqarsaatigisariaqarpagut.
Qujanaq.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Tulliuppoq Doris Jakobsen naatsumik pingajussaaniilerami.
Doris Jakobsen, Siumup oqaaseqartua.
Qujanaq. Tassa tamatta assortuussutiginngilarput meeqqat
atuarfii sinerissami iluarsaanneqartariaqarput aammalu
pisariaqartitsineq annertuvoq. Kisianni Ilimmarfimmut
tunngatillugu isumaqarpunga massakkut Ilimmarfik
oqaluuserineqanngilaq. Massakkullu oqaluuserineqartoq
tassaavoq Atammimmi atuarfik.
Tassami soorlu uani Siumumi oqaaseqaateqarnitsinni oqarpugut
tassa Naalakkersuisunut innersuussutigissavarput
sanaartugassat pilersaarusiornerinut aningaasaliissutit
ukiuni tulliuttuni amerlineqartariaqartut tassa taanna
Siumuminngaaniit piumasarivarput neriulluta aamma taanna
piviusunngortinneqarsinnaajumaartoq ukiuni tulliuttuni.
Taamaammat ilinniartitaanermut Naalakkersuisumut tassa
atuarfiit aserfallatsaalineqarnerannut nalunaarusiaq
pisariaqartipparput. Taamaalilluta aamma siunissami atuarfiit
ataasiakkaat aaqqinneqartariaqartut isumaqarpunga
saqqummiuttaqattaarnissaat uani ataasiakkaarlugit
pisariaarutissammat. Tamatta
nalornissutiginnginniassagatsigit sumut tassami
tulleriissaarineq aamma qanoq isikkoqarnersoq.
Isumaqarpunga massakkut Ilimmarfik oqaluuserissanngikkipput,
kisianni tamatta assortuussutiginngilarput taakkua
piaarnerusumik aaqqiiffigineqartariaqartut atuarfiit
ajortittut. Taakkualu aamma qanoq iliuuseqarfigineqarnissaat
neriuppunga Naalakkersuisunit aamma tusaatissatut
tiguneqarluni taavalu aamma ilungersunartutut
tiguneqarumaartut. Qujanaq.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Tulliuppoq Kultureqarnermut Ilinniartitaanermut
Ilisimatusarnermut Ilageeqarnermullu Naalakkersuisoq.
Henriette Rasmussen, Kultureqarnermut
Ilinniartitaanermut Ilisimatusarnermut Ilageeqarnermullu
Naalakkersuisoq, Inuit Ataqatigiit.
Aap tassa Doris Jakobsenimununa oqaatiginiarlugu
Ataatsimiititalianut innersuussutigisat tassa
aningaasartuutissat Atammimmi atuarfik eqqartoratsigu
aallaavigalugu taava taamatut amerliseqqusinerit allatut
paasinngilara tassa Atammmmi aamma immikkut
aningaasaliinissaq naatsorsuutigalugu. Taanna
isumagisimanngikkit paasivara.
Taava ilinniartitaanermut tassa aamma oqarusuppunga atagu
takulaarallarsiuk taanna pilersaarusiaq
allanngortitilersinnagu. Aammalu Inatsisartuni Ilaasortat
atagu sanasutut imminnut inissinnatik pingaarnersiusutut
inissinniarilittoq. Taavalu aamma Demokratit oqaluttuannut
tassa tamatigut una Ilimmarfik sunut tamanut
taputartuuttarmassuk oqarusuppunga tassani pingaarnersiuineq
aamma ajornartorsiutit takusinnaasagut Pisortaqarfimmi
tunngavigalugit isumaqarpugut ilinniarfiuteeqqagut
assigiinngitsut ataatsimoortinnissaat taanna
isumatusaarnerussasoq aammalu immikkut tamarmik
iluarsaateqattaarlugit mattusersoqattaarlugillu
aaqqissuussinissaminngarnit imminut akilersinnaanerussasoq
ilinniartitaaneq pingaartikkaanni aammalu ilinniartitaanerup
nunatsinniittut piorsarneqarnissaat pingaartikkaanni taava
Ilimmarfik avaqqunneqarsinnaanngilaq.
Tamannalu tassa Naalakkersuisooqatigiit innersuussutigaat
massakkut aningaasanut inatsimmi pingaartunut
ilaatinneqarluni aalajangiunneqarumaartoq.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Tassa oqaaseqartut tamarmik siunnersuut taanna
paasilluaraluarlugu kisiannili Naalakkersuisut innersuutaat
malikkaat paasinarpoq.
Tulliuppoq Agathe Fontain Inuit Ataqatigiit.
Agathe Fontain, Inuit Ataqatigiit.
Tassa attaveqaqatigiinnermut ineqarnermullu
ataatsimiititaliaminngaaniit ataatsimiinnissatsinnut
tullermut tulleriiaarinerit sanaartugassanut tunngasut
eqqartussamaarpagut. Aamma misissoqqikkusukkatsigu massakkut
Inatsisartut tulleriiaarineq taannarpiaq taamaattoq
allanngortiterusunnerluguluunniit aamma misissuataarniarlugu.
Unaana oqaluuserisarput sangusoorujussuarami
siunnersuutigineqarami Atammimmi atuarfiup allineqarnissaanut
siunnersuut. Taava aserfallannissaa eqqartuleriataarparput.
Isumaqarpunga eqqartugassatsinnit sangunaveersaarluta aamma
ilumoorami Doris Jakobsen aserfallatsaaliinerit kommunit
akisussaaffigivaat kommunit arsaassannginnatsigit
akisussaaffiinit aamma. Kisianni soorunami
suleqatigissagatsigit.
Aamma tassuunakkut siornatigut eqqaasarnikuusarput
sanaartugassanut tunngatillugu kommunit bloktilskuddenik
tunigutsigit oqarluta ilissi nammineerlusi tulleriissaarineq
kommunissinni suna pingaartinnerunerlugu tassuunakkut aamma
sanaartugassanut tulleriiaarineq ingerlanneqarsinnaagami.
Taava qanoq ittumik nunaqarfinni ippassaanikkunni
oqallinnermi aamma Inuit Ataqatigiinninngaaniit eqqaaneqarpoq
akisussaaqatigiinnermik nunaqarfimminngaaneersut soorlu
peqataasinnaanerat eqqarsaatigalugu aamma sanaartoqataanermut
aamma innersuussineq isumaqarpugut aamma tassani
eqqarsaatigineqarsinnaasoq qanoq iliuuseqarnermi.
Ilimmarfik eqqarsaatigalugu annerusumik
oqaaseqarnianngilanga. Kisianni aamma tassuunakkut
ippassaanili tusagarput niuernermik ilinniarfigooq
silaannaqanngimmat tattoqikkamik aamma immikkut
aningaasaliiffigineqartariaqartut silaannarissarfissaanik.
Allat ilinniarfiit aamma universititerput aamma taanna
taamaappoq. Taanna tårnersuaq nakkariaannaavoq qisui aamma
aagamik. Aserfallatsaaliinerinnarmut
aningaasaajarnianngikkutta ulluinnarnilu aningaasartuutit
amerlaserujussuarneri taava Ilimmarfik
eqqarsaatigisariaqarparput allatulli ilinniarfiit tamarmik
aningaasaajaateqarfiginianngikkutsigit.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Tulliupoq Per Berthelsen Demokratit naatsumik.
Per Berthelsen, Demokraatit oqaaseqartuat.
Qujanaq. Tassa taaqqaalaassavara maani qulequtaq
aallaavigalugu nunaqarfimmi pisut, Atammimmi pisut
eqqartorpagut, pissutsit eqqartorpagut. Kisiannili
nunaqarfiinnarni ajornartorsiunngilagut allat illoqarfiit
pingaarnersaanni ajornartorsiorujussuarpugut. Ask Samuel
Kleinschmithip Atuarfia iluarsaanneqartussaagaluarpoq
neriorsorneqarluni 130-140 millionit tungaannut
iluarsaanneqassasoq.
3 millioninik tunineqarpoq. Nuup kommunia 30 millioninik
nammineerluni atortariaqarpoq isasuussanngippat
annaakkumallugu. Ilimmarfik taaneqartuarpoq peqqutigalugu
tassani pituttorneqarmata aningaasarpassuit. Massakkorluinnaq
pisariqartuunngitsut. Kisiannili nalunngilarput sammivinni
allani pisariaqarluinnartunik peqartoq tassungalu aningaasat
siulliussinnaagutsigit annertoorujussuarmik
kinguneqartussamik pitsaasumik angusaqarsinnaanerput tassani
pineqarluni. Taamaattumik oqalunnermi naak qulequtaq
imaakkaluartoq avaqqukkuminaatsuupput tamakkua aamma
ilanngunneqarnissaat suummi tamarmik ataqatigiinnerat
peqqutigalugu.
Imaanngilaq Demokratininngaaniit Ilimmarfik akerlerigatsigu.
Naamerluinnaq tassanilu Jakob Sivertsen
isumaqatigilluinnarlugu oqarfigissavara Atassutikkulli aamma
eqqarsarpugut qimaanavianngilaq. Kisianni taanna
qimaanavianngimmat utaqqisinniarparput nalunnginnatsigu
utaqqisitsigaluarutta isasoorluinnartunik nakkaattunik
isiginnaalissagatta. Tamannalu akisussaaffiumanngilarput
uagut tungitsinninngaaniit.
Oqaatigeqqiinnassavara Ilimmarfik akerlerinngilarput
kisiannili qununata asuli tusaqqusaarutiginagu
tulleriiaarinissap pisariaqassusia erseqqissartuarparput.
Taamaattumik uani aamma piumassuseqarnerput ersersipparput
Atammik aamma ikiorusullugu. Kisianni aamma Ilimmarfik
isumaqarpugut pilliutigeqqaalaartariaqartoq kinguartilaarlugu
Atammik Siorapalummi allanilu ajornartorsiutit
pinarluinnartumik ajornartorsiutaasut aaqqeqqaarnissaat
salliutissallugu.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Tulliuppoq Jensine Berthelsen Atassut taanna pereerpat Enos
Lyberth Siumut.
Jensine Berthelsen, Atassut.
Qujanaq. Tupigusuutigineqassanngilaq 40 millionitsiarsuit
maani utikulukkatsigit ilumulli Siorapaluk 19-usimappat
atuarfiit 19-nit siullii t naammassineqarnissaanut taakkua
aningaasatsiarsuit iluatinnaraluaramik. Aamma
ajuusaarnartumik Siumukkut peqatigaluta maani Inatsisartuni
amerlasuujulluta atuarfiit salliutinneqarnissaat
suleqatigiinnitta nalaani massakkut muminganut saanneqarmat
ajoraluartumik.
Tassa 40 millionitsiarsuit taakkua
tusakuluutigineqartuassapput ilumoorami. Qanoq ililluni
ilinniarfissaarsaarsuaq taanna ilinniartunik
isaaffigineqassava, Atuartussai ilinniarlersussai
toqqammavissinneqarsimanngippata.
Ilinnialersussai toqqammavissinneqarsimanngippata aamma Inuit
Ataqatigiit tungaaninngaaniit taanna Ilisimatusarfimmut
tunngatillugu utoqqatsissutiginiarneqarsinnaanngilaq taanna
eriagisassaagami pinngitsoorani
aserfallatsaaliorneqartussaavoq.
Taamaattumik sumiugaluarnersoq akisussaaffik taanna
naammassineqartariaqarpoq. Tamakkua illorsuit eriagisassat
nakkaattussanngorlugit eriagineqarnaviannginnamik
isumannaarunneqarnikuupput. Aamma Atassumminngaaniit
ilinniagaqartut nunatta avataanut misilittagaqartinniartigit
aallartinniartigit Ilimmarfik salliukkunnaarlugu qalaserput
kisiat isigalugu ilinniartut naammassititagut nunarsuarmi
unammillersinnaassusaat annikillisarnagu. Taamaattumik
soorunami 40 millionitsiarsuit uteqaattaarpagut.
Taamatuttaaq aamma Naalakkersuisut Siulittaasuata ammaalluni
oqalugiaataa oqallisigineqarmat maani Atassumminngaaniit
oqarpugut aamma taanna eqqaaneqarpoq pisariaqarmat Atammik
tunngavigigaluarparput kisianni malugisinnaavarput
pisariaqartitsigalugu oqallisigissallugu.
Kommunit aserfallatsaaliuinermut imminnut artukkertarput
ajoraluartumik tulleriiaarinerminni allanik
salliutitaqartariaqartaramik. Kisianni Atassumminngaaniit
siunnersuutigaarput Namminersornerullutik Oqartussat
kommuninut isumaqatigiinniassasut procentit aalangersimasut
aserfallatsaaliinermut pisussaaffiit
naammassineqarsinnaanissaat siunertaralugu
illuartinneqartalernissaannik isumaqatigiinniartoqassasoq.
Neriuppugut aamma tamanna tusaalluarneqarumaartoq. Tassami
qanoq tamakkua atuarfiit meeqqat atuarfii taamak
sequmitsigippat. Aserfallaatsiuineq ataavartoq
pineqanngimmat.
Ajunngilaq akiuisunnguuniarit periarfissaqassuutit
maanngaaniit qularutiginngilara aamma akinissannut.
Taamaattumik tassa suna tamarmi ataqatigiikkami Atammik
Siorapaluk atuarfippassuit massakkut aamma angisuut atuarfiit
aamma taakkartorneqarput taamaattumik tassa Doris
Jakobsenitulli taanna tulleriiaarisimaneq ilami
silaannarminngaaniit takkutillattaarpoq 19-vorooq Siorapaluk
13-vorooq Atammik. Takussanatalu listimik imaluunniit
tulleriiaarinermik tunngavilersuutaanillu. Taamaattumik
tupigineqassanngilaq una periarfissaq iluatsillu Ruth
Heilmannip siunnersuutaa itigartinneqaraluartoq iluatsillugu
oqallikkatta.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Eqqaasitsissutigissavara Naalakkersuisut saqqummiussaminni
nalunaarutigimmassuk ataatsimiinnermik matumani atuarfinnut
nutarterinissamik pilersaarusiaq taanna Inatsisartunut
ilisimatitsissutitut saqqummiunneqassaaq.
Enos Lyberth Siumut.
Enos Lyberth, Siumut.
Atammik eqqartorneqarmat aamma tupigineqassanngilaq uagut
Maniitsup kommunianinngaaneersut aamma Atammimmik
ilisimaarinnilluartut aamma naatsumik oqalaassaguma
tupigineqassanngilaq. Atammik nunaqarfinnut allanut
naleqqiullugu inummigut qujanartumik aamma inummigut
ataavarluinnaqqissaartumik allaat inuttusiartorpoq
nunaqarfippassuit sineriassuatsinni inumikkut
ikiliartoraluartut.
Aamma taanna naliliiniarnissami assorujorujussuaq
eqqaamaqquvarput taamaattumik sapaatip akunnerata tulliani
Naalakkersuisut nassuiaatissaanni qularnanngitsumik aamma
tamakkua uagut ilaatigut nakorsiutigissavagut. Tassa Atammik
nunaqarfinnut allanut naleqqiullugu inumigut allaat
amerliartuinnarput. Taamaattumik meerartai aamma atuartut
amerliartuinnarlutik. Taanna puigorneqassanngilaq.
Jonathan Motzfeldt, ataatsimiinnermi
aqutsisoq, Inatsisartut Siulittaasuat, Siumut.
Tassa allanik oqaluttussaaruppoq. Taamaalilluni ullormut
oqaluuserisassaq taanna naammassivoq. Sinneruttut sapaatip
akunnerinut tulliuttunut inissiinnarumaarpagut. Taamaalilluni
ataatsimiinneq ullumikkut naammassivoq.