Samling

20120913 09:27:03
03EM/01.25.01-60 Spørgsmål til Landsstyret omkring vilkårene for de erhvervsudøvere, der anvender joller. (Landstingsmedlem Agathe Fontain, Inuit Ataqatigiit)


13. august 2003 EM 2003/60


I medfør af § 36 stk. 2 i Landstingets Forretningsorden fremsætter jeg følgende spørgsmål til Landsstyret:


Spørgsmål til Landsstyret omkring vilkårene for de erhvervsudøvere, der anvender joller.


(Landstingsmedlem Agathe Fontain, Inuit Ataqatigiit)


1) I hvilket omfang har Landsstyret økonomiske og øvrige vilkårsmæssige oplysninger om de erhvervsudøvere, der ernærer sig ved jollefiskeri- og fangst.


2) Hvornår vil Landsstyret have færdiggjort den socioøkonomiske undersøgelse omkring vilkårene for fangererhvervet, som i forbindelse med FM 2002 blev besluttet senest skulle færdiggøres i 2003, herunder


vil denne undersøgelse specifikt beskrive forholdene for de erhvervsudøvere, der anvender joller, og


vil undersøgelsen sondre mellem jollefiskere- og jollefangere


samt afdække vilkårene opdelt efter erhvervsudøvernes geografiske tilhørssted i Grønland.


3) I hvilket omfang har Landsstyret gjort brug af udbyttet fra det jolleseminar, der i marts 2001 blev afholdt i Kangerlussuaq.


4) Hvilke politiske mål har Landsstyret for at forbedre vilkårene for de erhvervsudøvere, der anvender joller.


 


Begrundelse:


Der er et klart behov for at myndighederne har viden om vilkårene for de erhvervsudøvere, der anvender joller.


Vi ved, hvor forskellige livsvilkår der gælder, og vi ved også, at erhvervsudøvere, der anvender joller, er en del af de mindrebemidlede. Imidlertid ved vi for lidt om deres faktiske vilkår.


Det kan udtrykkes på denne måde, at erhvervsudøvere, der anvender joller kan siges at "svæve i luften", da de på den ene side er at betragte som arbejdstagere, medens de mister indtægt i mange dage, når vejrliget gør, at de ikke kan tage ud på fangst.


Når der på den anden side kun tyes til "brædtet" som indtjeningsmulighed, kan der ved beregning af salgsmulighed pr. dag sammenholdt med deres timeforbrug opnås en mindsteløn.


I nogle af lokalområderne er vilkårene for jollefiskerne bedre, medens andre lokalområders muligheder er meget ringere.


Når der f.eks. bliver indhandlet skind til kommunale skindindhandlingssteder i bygderne udbetales der ikke skindbonus, hvorimod kommunerne får bonussen udbetalt ved videresalg af skindene.


03EM/01.25.01-60 Umiatsiaararsorlutik inuutissarsiuteqartut atugarisaat pillugit Naalakkersuisunut apeqqut. (Inatsisartuni ilaasortaq Agathe Fontain, Inuit Ataqatigiit)

13.august 2003 UKA 2003/60


Inatsisartut Suleriaasianni § 36, imm. 2 naapertorlugu Naalakkersuisunut apeqqut imaattoq matumuuna saqqummiuppara:


Umiatsiaararsorlutik inuutissarsiuteqartut atugarisaat pillugit Naalakkersuisunut apeqqut.


(Inatsisartuni ilaasortaq Agathe Fontain, Inuit Ataqatigiit)


1) Umiatsiaararsorlutik aalisarnermik piniarnermillu inuussutissarsiuteqartut aningaasatigut allatigullu atugaat pillugit Naalakkersuisut paasissutissanik qanoq annertutigisumik pigisaqarpat.


2) Piniarnermik inuussutissarsiuteqartut aningaasaqarnikkut inuuniarnikkullu atugassarisaannik Naalakkersuisut misissuinertik, 2003-mi naammassineqartussatut UPA 2003-mi aalajangiunneqartoq, qaqugu naammassissavaat, tassungalu ilanngullugu


umiatsiaararsorlutik inuussutissarsiuteqartut atugaat misissuinikkut tassuuna im-mikkut nassuiaatigineqassappat, aamma


misissuinermi umiatsiaararsorlutik aalisartut aamma umiatsiaararsorlutik piniartut immikkoortinneqassappat kiisalu taamatut inuussutissarsiuteqartut nunatsinni suminngaanneersuunerat aallaavigalugu atugaat qulaajaavigineqassappat.


3) Umiatsiaararsortut pillugit Kangerlussuarmi 2001-imi martsimi isumasioqatigiinnermit pissarsiarineqartut Naalakkersuisunit qanoq annertutigisumik atorneqarpat.


4) Umiatsiaararsorlutik inuussutissarsiuteqartut atugarisaasa pitsanngorsarneqarnissaat eqqarsaatigalugu Naalakkersuisut qanoq anguniagaqarpat.


Tunnngavilersuut:


Umiatsiaararsorlutik inuutissarsiutillit atugarisaat pisortaniit ilisimaneqarnerusariaqarnerat assortorneqarsinnaanngilaq.


Nalunngilarput innuttaasut atugarisaasa assigiinnginnerujussuat, nalunngilarpullu umiatsiaararsorluni inuutissarsiutillit pissakinnernut ilaammata. Ersarissumilli atugarisaat qanoq ittuuneri ilisimaneqarnatik.


 


Oqaatigineqarsinnaavoq umiatsiaararsortut silaannarmiittutullusooq ilaatigut inissinneqarsinnaasarmata, tassami suliffeqartutut inissisimapput, silali atugassaatinnagu ullorpassuarni aningaasarsiornerat unittariaqartarpoq.


Illuatungaatigullu kalaalimineerniarfik kisiat isumalluutigalugu aningaasarsiorniarnerat ingerlaleraangami, ullormut tunisinnaasaat ullormullu akunnerit suliffigisaat naatsorsoraanni akunnermusiaat annikitsuaraasarluni.


Sumiiffiit ilaanni umiatsiaararsortut atugarisaat pitsaanerusarpoq, sumiiffiilli ilaanni periarfiluttorujussuusarlutik.


Assersuutigiinnarlugu nunaqarfiit ilaanni kommunit ammeriviinut ameersimatillutik, ameerutit tapiinik pissarsineq ajorput, kommunilli amernik tunisanik tuniseqqinnermikkut tapiissutit pisarpaat.