02EM/01.25.01-69 Redegørelse om den fremtidige flytrafikstruktur i Grønland. Fra Landsstyremedlemmet for Boliger og lnfrastruktur.
13. september
2002
EM 2002/69
Redegørelse om den fremtidige
flytrafikstruktur i Grønland
(Landsstyremedlemmet for Boliger og Infrastruktur)
Forelæggelsesnotat
Alt for længe har debatten omkring den grønlandske
flytrafikstruktur været præget af lokalpolitiske
ambitioner. Tiden er inde til forandring. Den grønlandske
befolkning kan ikke være tjent med, at vi politikere ikke
anlægger en helhedsbetragtning, når vi diskuterer
udviklingen af den fremtidige flytrafikstruktur. Dertil er
udfordringerne alt for store. Kun ved at betragte den
grønlandske flytrafikstruktur, som en helhed, kan vi tage
kampen op imod de udfordringer borgerne byder os: Bedre og
billigere beflyvning.
Der kan ikke herske tvivl om, at der er stor intern forskel
på de behov de enkelte byer har til beflyvningen. Imidlertid
tages der ikke hensyn til disse forskelligheder i dag. Resultatet
er, at de fleste flyruter bliver subsidieret.
Beflyvningsmønsteret bør tilpasses de reelle behov.
Hvem siger det er nødvendigt at lande med et Dash 7 fly, med
plads til 50 passagerer, når der kun stiger 7 passagerer
på. Hvis der er besparelser at hente for Mittarfeqarfiit,
ved at nogle lufthavne nedgraderes til at kunne modtage mindre
fly, end vi er vant til i dag, må vi være parate til
dette.
Sådanne ændringer skal også ses i lyset af, at
det vil være påkrævet at investere et trecifret
millionbeløb i udvidelser af baner, hvis man fortsætter
beflyvning med fly med kapacitet til 50 passagerer. Dette
skyldes, at Dash 7 indenfor en nærmere årrække
skal udfases, og at moderne fly med tilsvarende kapacitet ikke
kan beflyve de mange regionale baner på 799 meter.
På tilsvarende vis kan der være behov for, at der
på andre destinationer indsættes fly med en større
kapacitet end de nuværende Dash 7. De foreløbige
samfundsøkonomiske analyser viser, at man med fordel kan
tilpasse beflyvningsmønsteret efter de faktiske behov. Det
er også derfor, at der i redegørelsen indstilles, at
man beslutter at arbejde videre med en udvidelse af
landingsbanerne i Nuuk og Ilulissat til 1199 meter.
Passagergrundlaget på disse destinationer er så stort,
at man med fordel synes at kunne indsætte moderne
mellemdistancefly på destinationerne.
Udvidelserne vil gøre det muligt at udskifte de aldrende
Dash 7 med moderne og mere driftsøkonomiske flytyper. Kun
herved er det muligt at skabe forudsætningerne for en
billigere beflyvning. Udvidelserne skal desuden ses i lyset af,
at man ved en fortsat anvendelse af Dash 7, ifølge Air
Greenland A/S, kan se frem til stadig stigende
vedligeholdelsesomkostninger og dermed dyrere flybilletter.
På tilsvarende vis er det også påkrævet
nøje at tilpasse vore lufthavne efter de reelle behov. Er
disse dimensioneret og placeret optimalt, eller kan man med
fordel placere dem andetsteds. Et spørgsmål der er
blevet yderst aktuelt i Sydgrønland efter at
undersøgelser har vist, at Mittarfik Narsarsuaq skal
renoveres for hen ved 150-200 mio. kr.
Foreløbige samfundsøkonomiske analyser viser, at
lufthavnen i Narsarsuaq med fordel kan erstattes af en lufthavn i
Qaqortoq på 1199 meter. Med en lufthavn i Qaqortoq vil
hovedparten af alle passagerer til Sydgrønland blive
fløjet direkte til deres slutdestination og vil ikke skulle
B som det er tilfældet i dag B ud på en bekostelig og
tidskrævende helikopterflyvning.
Ovennævnte kan medføre store besparelser i
Mittarfeqarfiit og mindre betalinger til helikopterbeflyvningen,
som i dag foregår på servicekontrakt. Det skal desuden
bemærkes, at der i redegørelsen kalkuleres med
indsættelsen af en ny helikopter til erstatning for de
aldrende S-61 og Bell 212.
Som det fremgår af redegørelsen er der dog
stadigvæk forhold, som skal undersøges nærmere
inden Landstinget træffer den endelige beslutning.
Situationen omkring Danmarksbeflyvningen til Sydgrønland
skal afklares. Der skal foretages undersøgelser af
boligbehov mv. Disse endnu ikke afklarede forhold skal dog ikke
afskrække os for at arbejde videre og undersøge sagen
til bunds B dertil synes der at være for meget på spil.
Derfor anbefales det, at der udarbejdes en endelig
undersøgelse af de samfundsøkonomiske konsekvenser ved
at flytte Mittarfik Narsarsuaq til Qaqortoq.
På tilsvarende vis må kommende anlægsarbejder
skulle vurderes på baggrund af en samfundsøkonomisk
konsekvensanalyse. Der er ikke plads til store projekter uden
forankring i virkeligheden. Ifølge redegørelsen kan der
sås tvivl ved den samfundsøkonomiske rentabilitet ved
anlæggelsen af en lufthavn i Paamiut. En nøje
priotering af, hvordan vi bedst anvender vores ressourcer, synes
derfor at være påkrævet.
Derfor foreslås det også, at beslutningen om
anlæggelse af en lufthavn i Paamiut udskydes, indtil en
samlet vurdering af de skitserede anlægsarbejder foreligger.
Dette vil muliggøre en vurdering af, om de 119 mio. kr., som
er afsat til etableringen af en lufthavn i Paamiut, vil gøre
bedre samfundsnytte, hvis de i stedet rokeres til de øvrige
projekter.
Lad mig dog afslutningsvis præcisere, at
redegørelsen på ingen måde skal betragtes som et
endeligt beslutningsgrundlag, som det ellers flere gange er
kommet til udtryk i dagspressen. Redegørelsen lægger
udelukkende op til, at Landstinget beslutter, om den videre
planlægning og undersøgelsesproces skal vedtages eller
ej.
02EM/01.25.01-69 Kalaallit Nunaanni siunissami timmisartunik angallassinerup
ilusissaa pillugu nassuiaat. Ineqarnermut, Attaveqarn. Pilersuinermuilu Naalakkersuisoq.
13. september
2002
UKA 2002/69
Kalaallit Nunaanni siunissami
timmisartut atorlugit angallassinerup ilusissaa pillugu
nassuiaat
(Ineqarnermut, Attaveqarnermut Pilersuinermullu
Naalakkersuisoq)
Saqqummiussissut
Sivisuallaalersumik nunatsinni timmisartunik angallassinerup
ilusiligaanissaa pillugu oqallinneq najukkani assigiinngitsuni
naalakkersuinikkut soqutigisanik sunnersimaneqarpallaarsimavoq.
Allanngortiterinissamut piffissanngorpoq. Inuiaqatigiit kalaallit
akueriinnarsinnaajunnaarpaat uagut naalakkersuinermik
suliaqartugut siunissami timmisartut atorlugit angallassinerup
ilusiligaanissaata ineriartortinneqarnissaa oqallisigigaangatsigu
ataatsimut isiginnissinnaassuseqartannginnerput.
Taamaaliornissamut qaangerniagassat annertuallaarput. Taamaallaat
nunatsinni timmisartut atorlugit angallassinerup
ilusiligaanera ataatsimoortillugu isigalugu innuttaasut
pitsaanerusumik akikinnerusumillu timmisartuussisalernissamik
aaqqissuuteqqusaat aaqqissuunniarsinnaavagut.
Qularutissaanngilluinnarpoq illoqarfiit ataasiakkaat
timmisartuussinermut tunngatillugu assigiinngitsorpassuarnik
pisariaqartitsimmata. Taamaakkaluartoq ullumikkut
assigiinngissutit tamakku eqqarsaatiginiarneqartanngillat.
Tamatuma kinguneraa timmisartut aalajangersimasumik
ingerlaarfiisa amerlanersaat tapiissuteqarfigineqartarmata.
Timmisartuussisarnerup aaqqissuussaanera pisariaqartitavinnut
naleqqussarneqartariaqarpoq. Kinami oqarpa Dash 7-imik 50-inik
ilaasoqarsinnaasumik mittoqartariaqartassasoq ilaasut arfineq
marluinnaat ikisussaatillugit. Mittarfiit ilaasa timmisartunut
ullumikkornit mikinerusunut mittarfinngortinnerisigut
Mittarfeqarfiit ileqqaaruteqarsinnaassappata tamanna
piareersimaffigisariaqarparput.
Taamatummi allanngortitsisoqartariaqassaaq timmisartunik
50-inik ilaasoqarsinnaasunik timmisartuussisaannassagaanni
mittarfiit millioninik pingasunik kisitsisitalinnik
aningaasaliilluni tallineqartariaqassammata. Tamatumunnga
pissutaavoq Dash 7-it ukiuni qaninnerni
atorunnaarsikkiartorneqartussaammata aamma timmisartunik
nutaalianik taamatut ilaasoqarsinnaasunik nunap immikkoortuini
mittarfiit 799 meterinik takissusillit
timmisartuussivigineqaannarsinnaanngimmata.
Taamatuttaaq pisariaqalersinnaavoq ingerlaarfinni allani
timmisartut maannakkut Dash 7-init anginerusunik
timmisartuussivigineqartalernissaat. Inuiaqatigiit
aningaasaqarnerannik naliliisarluni misissuinerugallartut
takutippaat pisariaqartitaviit naapertorlugit
timmisartuussisarneq iluaqutaasumik
naleqqussaavigineqarsinnaasoq. Taamaammalliuna nassuiaammi
inassutigineqartoq Nuummi Ilulissanilu mittarfiit 1199 meterinut
tallineqarnissaasa sulissutigineqarnerat aalajangiunneqassasoq.
Ingerlaarfinni taakkunani ilaasorineqartartut ima amerlatigipput
ingerlaarfinni taakkunani timmisartunik akunnattunik
angissusilinnik nutaaliaasunillu iluaqutaasumik
timmisartuussisoqartalersinnaassalluni.
Tallisitsisoqarpat Dash 7-it pisoqalisut timmisartunik
nutaaliaasunik ingerlatsinikkullu imminnut akilersinnaanerusunik
taarserneqarsinnaalissapput. Aatsaat taamaaliornikkut
akikinnerusumik timmisartuussisalernissamut
periarfissiisoqarsinnaavoq. Tallisitsiniartoqarportaaq Air
Greenland A/S malillugu Dash 7-it atorneqaannassappata
aserfallatsaaliinermut aningaasartuutaasartut
qaffakkiartuinnassammata taamaalillunilu timmisartunut
ilaassutissat akitsoriartuinnassallutik.
Taamatuttaaq pisariaqartitaviit malillugit mittarfiit
naleqqussarneqaqqissaartariaqarput. Tamakkumi naleqqunnerpaamik
angissusilerneqarsimappat inissinneqarsimallutillu imaluunniit
iluaqutaasumik allamut inissinneqarsinnaappat? Apeqqut taamaattoq
maannakkut Kujataani soqutiginaateqartorujussuanngorpoq
misissuinertigut paasineqarmat Narsarsuarmi Mittarfik 150-200
mio. kr.-inut nutarterlugu iluarsaanneqartariaqalersoq.
Inuiaqatigiit aningaasaqarnerannik nalilersuilluni
misissuinerugallartut takutippaat Narsarsuarmi mittarfik
mittarfimmik 1199 meterinik takissusilimmik Qaqortumiittussamik
iluaqutissartalimmik taarserneqarsinnaalluartoq. Qaqortumi
mittarfeqalerpat ilaasut Kujataanukartut amerlanerpaartaat
apuuffissaannut apuullugit timmisartuunneqartalissapput
ullumikkutullu akisoqisumik piffissartornaqisumillu qulimiguulik
atorlugu timmisartuunneqartariaarutissallutik.
Siuliini taasakka Mittarfeqarfinnut annertuunik
ileqqaarutaasinnaapput qulimiguulillu atorlugu
timmisartuussinernut akiliutit annikillissallutik, ullumikkullu
tamakku kiffartuunneqarnissamik isumaqatigiissutit atorlugit
ingerlanneqartarmata. Taakku saniatigut oqaatigissavara
nassuiaammi maannakkut S-61-it aamma Bell 212-it pisoqalisut
taartissaannik qulimiguulinnik nutaanik
pisisoqartariassammat.
Nassuiaammi takuneqarsinnaasutut Inatsisartut
aalajangiivitsinnagit pissutsinik suli erseqqinnerusumik
misissugassaqarpoq. Danmarkimiit Kujataanut
timmisartuussisarnermi pissutsit aaqqiivigineqartariaqarput.
Inissanik pisariaqartitat allallu misissorneqartariaqarput.
Taamaakkaluartoq pissutsit suli iluamik inissinneqanngitsut
suleriaqqinnissatsinnut aamma suliap naqqa tikillugu
misissuinissatsinnut nangaalersissanngilaatigut -
taamaaliussanngikkuttami anner-toorujussuarnik
annaasaqaratarsinnaavugut. Taamaammat kaammattuutigineqarpoq
Narsarsuarmi mittarfiup Qaqortumut nuunneqarneratigut
inuiaqatigiit aningaasaqarnerannut kingunerisassat inaarutaasumik
misissuiffigineqassasut.
Taamatuttaaq sanaartugassaajumaartussat inuiaqatigiit
aningaasaqarnerannut kingunerisassaat naliliisarluni misissuineq
tunngavigalugu nalilersorneqassapput. Pissutsit piviusut
paaseqqaartinnagit annertuumik pilersaarusiornissaq
inissaqartinneqanngilaq. Nassuiaat malissagaanni Paamiuni
mittarfiliornerup inuiaqatigiit aningaasaqarnerannut
tunngatillugu imminut akilersinnaanissaa apeqquserneqarpoq.
Taamaammat isumalluutitta pitsaanerpaamik atorneqarnissaannut
peqqissaartumik pingaarnersiuilluta tulleriiaarinissarput
pisariaqarpoq.
Taamaammat siunnersuutigineqarportaaq Paamiuni
mittarfiliornissamik aalajangiinissaq kinguartinneqassasoq, tassa
siunnersuusiarineqartutut sanaartugassat ataatsimut
naliliivigineqareerserlugit. Taamaalippat
nalilersorneqarsinnaalissaaq 119 mio. kr.-it taakku Paamiuni
mittarfiliornissamut atugassanngortinneqartut inuiaqatigiinnut
pitsaanerusumik iluaqutaasinnaanersut, tassa suliassanut allanut
taarsiullugu nuunneqassagaluarunik.
Naggasiullugu erseqqissaatigilaarlara nassuiaat inaarutaasumik
aalajangiinissamut tunngavissatut isigineqassanngilluinnarmat,
taamatummi tusagassiorfitsigut arlaleriarluni
oqaatiginiarneqartaraluarmat. Taamaallaat nassuiaammi
siunertarineqarpoq Inatsisartut aalajangiissasut
pilersaarusiornerup misissuinerullu ingerlaqqinnissaat
akuerineqassanersoq imaluunniit akuerineqassannginnersoq.