Samling

20120913 09:26:50
Ordførerindlæg(Kandidatforbundet)


Den 30.04.2004                                                                                        FM 2004 15-01

 

 

Ordførerindlæg

 

 

Beslutningsforslag om Landstingets udtalelse om regeringens forslag til lov om bloktilskud til Grønlands Hjemmestyre 2005-2007.

(Mads Peter Grønvold)

Til resultaterne i forbindelse med forhandlinger med den danske danske om bloktilskud fra 2005 til 2007 har Kandidatforbundet følgende bemærkninger.

 

Kandidatforbundet skal udtrykke deres tilfredshed med det samlede resultater af forhandlingerne med staten om bloktilskud.

 

Det er som politiker vigtigt at sikre, at vort land har gode økonomiske rammer, dette er desuden blevet sikre af Landsstyret i forbindelse med bloktilskudsforhandlingerne.

 

Kandidatforbundet vil ikke undlade at gøre Landsstyret opmærksom på, at vi er bekymret for at folkeskolen bliver endnu mere forfalden idet Kandidatforbundet også er af den opfattelse, at man i finansloven ikke har afsat realistiske midler til genopretning af Folkeskolen.

 

Som det foreligger nu har Landsstyret og den danske regering i forbindelse med bloktilskudsforhandlingerne indgået aftale om, at der særskilt skal afsættes 50 millioner kroner hvert år til højnelse af uddannelser og erhverv.

 

Kandidatforbundet er fortsat af den opfattelse, at vores største aktiv i bestræbelserne på at fremme uddannelserne og erhvervslivet  i fremtiden er børn, som vi må give optimal fundament ved at forbedre deres undervisningsrammer på folkeskolen, sikring af politisk er derfor nødvendigt hvis børn i fremtiden skal indfri kravene til højere uddannelser.

 

Kandidatforbundet er interesseret i svar fra Landsstyret om hvilke områder de har i sinde at spare på ? og da Landsstyrets politik nu er omkostningsreduktion, vil vi ligeledes spørge om på hvilke områder man har i sinde at realisere dette mål ? Landsstyrets mål er endvidere besparelser på trafikområdet men på hvilket trafikgren ? Kandidatforbundet er af den opfattelse, at man alene ved besparelser ikke kan fremme vort lands økonomiske rammer, vi kan heller ej komme udenom, at det  også må sikres  politisk, at økomien visse steder må oppebæres gennem tilskud.

 

Hvis dette ikke sker er der stor risiko for nedbrud i erhvervssektoren med øget arbejdsløshed  som følge i vinterperioden, og  som igen vil betyde mærkbart øgede sociale udgifter.

 

Kandidatforbundet skal opfordre båden landstinget og Landsstyret, at sikre, at samfundet bliver involveret når der iværksættes ændringer der har stor indflydelse på samfundsstrukturen.

 

Med disse bemærkninger tilkendegiver Kandidatforbundet deres svar til Landsstyrets forslag til udtalelse.

Partiit oqaaseqaataat(Kattusseqatigiit)


 


 


MADS PETER GRØNVOLD


UPA 2004 15 – 01


 

 


 


ULLOQ 30.04.2004



 


 


Oqaaseqartartuusup saqqummiussaa

 


 


Danskit Naalakkersuisuisa Namminersornerullutik Oqartussanut 2005-imit 2007-imut ataatsimoortumik tapiissutit pillugit siunnersuutaat pillugu Inatsisartut oqaaseqaatissaannut siunnersuut.


 


Qallunaat Naalagaaffianiit ukiunut 2005-imiit 2007-imut tapiissutinik isumaqati-giinniarnermi angusat imatut Kattusseqatigiit sinnerlugit oqaaseqarfigissuagut.


 


Siullermik Kattusseqatigiinniit Naalagaaffimmut tapiissutit pillugit isumaqatigiinniarnermi angusat ataatsimut isigalugit naammagisimaarsinnaavagut.


 


Soorunami nunatsinni Naalakkersuinikkut suliaqartuulluni nunap aningaasaqarnikkut pitsaasumik atugaqarnissa qulakkeerniarneqartarpoq, soorlumi aamma tamanna Naalakkersuisut isumaqatigiinniarnermi qulakkeerniarsimagaat.


 


Kattusseqatigiinniilli una Naalakkersuisunut eqqaanngitsoorsinnaanngilarput ilaatigut sinerissami Meeqqat atuarfiisa ukiuni kingullerni aserfallakkaluttuinnarneri ernumanartutut isigigatsigit, tassami Inatsisartut aningaasanut inatsisaat qiviaraanni annerusumik sinerissami Meeqqat atuarfiisa aningaasaliiffigineqarsimanerat qiviaraanni piviusorsiortumik aningaasalersuisoqanngitsoq Kattusseqatigiinniit isumaqaratta.


 


Soorlumi Naalakkersuisunit aammalu Qallunaat Naalakkersuisui peqatigalugit nunatsinni ilinniartitaanerup inuussutissarsiornerullu qaffassarneqarnissaat siunnerfigalugu ukiut tamaasa Naalagaaffik 50 million-kr-inik aningaasaliissuteqartarniartutut isumaqatigiissutigineqartoq.


 


Kattusseqatigiinniit suli isumaqartuarpugut nunatsinni siunissamilu ilinniartitaanikkut inuussutissarsiornikkullu isumalluutitta meeqqat atuarfiini atuarallarnerminni atugaat piaartumik pitsanngorsarneqartariaqartut siunissami qaffasinnerusunut ilinniartitaanikkut piumasaqaatit annerusumik tamakkiinerusumillu ilinniartunit anguneqartalersinnaanerat Naalakkersuinikkut qulakkeerneqassappat.


 


Kattusseqatigiinniit Naalakkersuisunut paaserusupparput suut Naalakkersuinikkut ingerlatsinermi sipaarniarfigineqartussatut siunnerfigineqarnersut ?, Naalakkersuinikkut siunniunneqarsimammat akissaajaatit sipaarniarfigineqarnissaat suut ?, soorlu aamma angallassinermut sipaaruteqarnissaq Naalakkersuisut siunniussimagaat suna angallassineq ?, sipaarniutit kikkunnit akilerneqassappat ?.


Kattusseqatigiinniit isumaqanngilagut sipaarniarniinnakkut nunatsinni aningaasarsiorneq ilorraap tungaanut saatinneqarsinnaasoq, soorunami aamma Naalakkersuinikkut suliaqartunit qulakkeerniarneqartariaqassaaq piffinni assigiinngitsuni ilaatigut tapiissutit atorlugit aningaasarsiornerup ingerlaannarnissaannik qulakkeerisariaqarnissaq pingitsoorneqarsinnaanngimmat.


 


Taamaliortoqanngippammi piffiit ilaanni ilaatigut ukiuunerani suliffissaqartitsisarnerit tapiissutit peerneqarnerisigut isumannginninnikkut aningaasartuutit qaffanneqartariaqassammata, piffinnilu aningaasarsiorneq unittoortinneqarsinnaalluni.


 


Inatsisartuni ilaasortat Naalakkersuisullu Kattusseqatigiinniiit kaammattussuagut inuiaqatigiinni Naalakkersuinikkut ingerlatsinermi tamatigut allannguutissat annertuut suliarineqarnerini innuttaasut tamatigut peqataasinneqartarnissaat pingaaruteqarluinnartutut Kattusseqatigiinniit isigigatsigut.


 


Taamatut Kattusseqatigiinniit oqaaseqarluta Naalakkersuisut oqaaseqaatissaat tunngavigalugu uani oqallinnermi oqaaseqaateqarpugut.