Samling

20120913 09:26:49
Notits


N O T I T S


om

ændring af erstatningsansvarsloven og offererstatningsloven for Grønland


1. Indledning

Ved anordning nr. 796 af 1. oktober 1993 som ændret ved anordning nr. 507 af 12. juni 1996 er erstatningsansvarsloven sat i kraft for Grønland. Ved anordning nr. 472 af 25. september 1984 som ændret ved anordning nr. 1197 af 21. december 1995 er lov om erstatning fra staten til ofre for forbrydelser (offererstatningsloven) sat i kraft for Grønland.

Lov nr. 463 af 7. juni 2001 indeholder en revision af erstatningsansvarslovens regler om erstatning for personskade mv. samt nogle særlige forbedringer for ofre for forbrydelser. Lovændringen medfører en væsentlig generel forhøjelse af erstatningsniveauet og en række yderligere forbedringer af retsstillingen for de skadelidte samt enkelte andre ændringer på områder, hvor erfaringerne med anvendelsen af erstatningsansvarsloven har vist, at der er behov for justeringer. Lovændringen bygger på betænkning nr. 1383/2000 om revision af erstatningsansvarsloven mv.

Ved lov nr. 35 af 21. januar 2003 er der bl.a. indsat en regel i erstatningsansvarsloven om godtgørelse til efterladte ved dødsfald, der er forvoldt forsætligt eller groft uagtsomt. Lovændringen bygger på betænkning nr. 1412/2002 om godtgørelse til efterladte ved dødsfald.

Ved lov nr. 349 af 23. maj 1997 er der tidligere foretaget en ændring af erstatningsansvarslovens § 26 om tortgodtgørelse mv.

 

 

2. Oversigt over ændringerne af erstatningsansvarsloven

Lov nr. 463 af 7. juni 2001 indebærer navnlig en væsentlig generel forhøjelse af erstatningsniveauet ved personskade og tab af forsørger. Erstatningen for tab af erhvervsevne fastsættes ved at gange skadelidtes årsløn med erhvervsevnetabsprocenten og derefter gange med en fast kapitaliseringsfaktor, der forhøjes fra 6 til 10. Der sker en tilsvarende forhøjelse (dvs. med 2/3) af godtgørelsen for varigt mén og af mindstebeløbet for forsørgertabserstatning. Forhøjelsen af erhvervsevnetabserstatningen medfører samtidig en forhøjelse af forsørgertabserstatningen til ægtefælle og samlever, idet denne beregnes på grundlag af den erhvervsevnetabserstatning, som afdøde ville have fået ved et fuldstændigt tab af erhvervsevne.

Lovændringen indebærer herudover en række andre forbedringer for de skadelidte. Der sker bl.a. en forlængelse af den periode, hvor der kan ydes erstatning for tabt arbejdsfortjeneste, således at erstatningen ydes, indtil skadelidte kan begynde at arbejde igen, eller indtil det er muligt midlertidigt eller endeligt at skønne over skadelidtes erhvervsevne.

Erstatningsansvarslovens særlige regel om beregning af erhvervsevnetabserstatning på grundlag af den medicinske méngrad i tilfælde, hvor skadelidte ikke har en erhvervsindtægt (f.eks. hjemmegående ægtefæller eller studerende), begrænses til kun at gælde for børn under 15 år. Reglerne om nedsættelse af erstatningen pga. skadelidtes alder ændres, således at nedsættelsen sker mere jævnt og slutter på et højere niveau end i dag. Der indføres ved dødsfald et overgangsbeløb på 111.000 kr. til afdødes ægtefælle eller samlever. Adgangen til at få genoptaget en erstatningssag pga. væsentligt ændrede forhold udvides.

Der lægges endvidere op til ca. en fordobling i forhold til det hidtidige niveau af den tortgodtgørelse, der tilkommer ofre for sædelighedsforbrydelser mv.

Ved lov nr. 35 af 21. januar 2003 er der indsat en regel i erstatningsansvarsloven om godtgø relse til efterladte ved dødsfald, der er forvoldt forsætligt eller groft uagtsomt. Hermed er der skabt mulighed for i særlige tilfælde at tilkende de efterladte en godtgørelse for lidelse eller krænkelse som følge af en nærtståendes død. Endvidere er den særlige regel om, hvornår krav på godtgørelse for personskade falder i arv, ophævet. Sådanne krav vil herefter falde i arv uden begrænsninger, dvs. uanset om skadelidte har gjort kravet gældende inden sin død.

Lov nr. 349 af 23. maj 1997 indebærer en udvidet adgang til at tilkende ofret en mindre godtgørelse for ikke-økonomisk skade, hvis der er tale om en forbrydelse, hvor der er sket et særligt groft angreb mod ofrets frihed eller person.

3. Oversigt over ændringerne af offererstatningsloven

Lov nr. 463 af 7. juni 2001 indebærer en ophævelse af offererstatningslovens princip om, at erstatningen fra staten er subsidiær i forhold til andre ydelser, som skadelidte modtager i anledning af skaden. Der skal således fremover ikke foretages fradrag i erstatningen i videre omfang end efter reglerne i erstatningsansvarsloven, dvs. at sociale ydelser, forsikringsudbetalinger mv. som udgangspunkt ikke skal fratrækkes i erstatningen fra staten. Erstatningen fra staten er dog fortsat subsidiær i tilfælde, hvor skadelidte f.eks. får erstatning fra skadevolderen eller fra dennes ansvarsforsikring.

Lovændringen indebærer endvidere en vis udvidelse af adgangen til at se bort fra hovedreglen om, at der kun kan udbetales erstatning fra staten, hvis der er sket politianmeldelse uden unødigt ophold efter gerningstidspunktet. Dette kan fremover fraviges, hvis "forholdene taler for det", mens det i dag kun kan ske "i særlige tilfælde".

4. Lovændringernes ikrafttræden for Grønland

Der vedlægges udkast til anordning om ikrafttræden for Grønland af de ovennævnte ændringer af erstatningsansvarsloven og offererstatningsloven.

Der er i forhold til ændringslovene foretaget ændring af lovtekstens henvisninger til andre love, således at der henvises til de tilsvarende regler for Grønland, herunder således at erstatningssa ger forelægges Det Grønlandske Nævn for Arbejdsskadesikring og ikke Arbejdsskadestyrelsen (erstatningsansvarslovens § 2, stk. 1, § 10 og § 26 (anordningsudkastets § 2, nr. 2, 7 og 18), og offererstatningslovens § 2 (anordningsudkastets § 3)). I anordningsudkastet er endvidere indarbejdet de regulerede erstatnings- og godtgørelsesbeløb, der gælder for perioden 1. januar – 31. december 2003.

Der er endelig foretaget en konsekvensændring af erstatningsansvarslovens § 18, stk. 3 (anordningsudkastets § 1, nr. 16 – tilføjelse af "bosondring"), som følge af, at lov om ægteskabets retsvirkninger nu er sat i kraft for Grønland, jf. lov nr. 150 af 31. marts 1993.

En ikraftsættelse af lovændringerne for Grønland må forventes at kunne medføre stigninger i forsikringspræmierne til ansvarsforsikringer, f.eks. bilansvarsforsikringer. Præmiestigninger skal normalt varsles over for forsikringstageren, således at denne bl.a. kan tage stilling til, om forsikringen eventuelt skal overflyttes til et andet selskab. De hensyn, der ligger bag reglerne om varsling af præmiestigningen, gør sig imidlertid ikke i samme udstrækning gældende i forbindelse med de stigninger, der alene er en følge af ændringen i anordningen, og som derfor må forventes generelt at føre til en stigning i præmieniveauet. Samtidig vil en varsling af denne forhøjelse forud for præmieopkrævningen medføre betydelige administrative omkostninger.

På denne baggrund foreslås det i anordningsudkastets § 5, at en forsikringstager ikke skal ku nne opsige en forsikringsaftale på grund af en forhøjelse af præmien, som alene er begrundet med den ændring af størrelsen af erstatning for personskade og tab af forsøger, der er en følge af anordningen. Denne overgangsbestemmelse svarer til bl.a. bestemmelsen i erstatningsansvarslovens § 31. Det kan endvidere tilføjes, at bestemmelsen ligeledes svarer til § 31 i den ovenfor nævnte anordning nr. 796 af 1. oktober 1993 om ikrafttræden af lov om erstatningsansvar i Grønland.

Der vil endvidere ske en forøgelse af udgifterne til de erstatninger, som staten udbetaler i med før af lov om erstatning til ofre for forbrydelser i anledning af forbrydelser i Grønland mv. Det bemærkes, at udgifterne til den grønlandske offererstatningsordning afholdes af Justitsministeriet og således ikke belaster det grønlandske hjemmestyre.

Hvis ændringerne af erstatningsansvarsloven sættes i kraft for Grønland, bør ikrafttræden ske således, at de berørte parter mv. får tilstrækkelig tid til at forberede anvendelsen af de nye regler for Grønland. Forsikring & Pension har i den forbindelse oplyst, at forsikringsselskaberne bør have mindst tre måneder til at forberede anvendelsen af de nye regler, og at man foretrækker en ikrafttræden pr. 1. januar.

Det bemærkes, at erstatningsansvarsloven senest er ændret ved lov nr. 434 af 10. juni 2003. Ved lovændringen er rentesatsen i lovens § 16, stk. 2, ændret, så den på ny svarer til den almindelige morarentesats efter renteloven, som blev ændret ved lov nr. 379 af 6. juni 2002. Spørgsmålet om ikrafttræden for Grønland af ændringerne af renteloven behandles for tiden af Grønlands hjemmestyre, og den ovennævnte ændring af rentesatsen i erstatningsansvarsloven er derfor ikke medtaget i anordningsudkastet.

Allakkiaq

ALLAKKIAQ


pillugu


Taarsiissuteqarnissamut akisussaaffiginninneq pillugu inatsisip aamma


pinerluffigisamut taarsiissuteqartarneq pillugu inatsisip allannguutaat


1. Aallaqqaasiut


Peqqussutikkut nr. 796, 1. oktober 1993-imeersukkut peqqussutikkut nr. 507, 12. juni 1996-imeersukkut allannguuteqartitakkut taarsiissuteqarnissamut akisussaaffiginninneq pillugu inatsit Kalaallit Nunaanni atortuulersinneqarpoq. Peqqussutikkut nr. 472, 25. september 1984-imeersukkut peqqussutikkut nr. 1197, 21. december 1995-imeersukkut allannguuteqartitakkut pinerluffigineqartunut naalagaaffimmiit taarsiissuteqartarneq pillugu inatsit (pinerluffigisamut taarsiissuteqarnermik inatsit) Kalaallit Nunaanni atortuulersinneqarpoq.


Inatsit nr. 463, 7. juni 2001-imeersoq imaqarpoq taarsiissuteqarnissamut akisussaaffiginninneq pillugu inatsimmi inummik ajoqusiineq il. il. pillugit taarsiissuteqartarnermik malittarisassat iluarsartuussivigineqarnerannik kiisalu pinerluffigineqartunut tunngasutigut arlalinnik immikkut pitsanngorsaaviginnittoqarpoq. Inatsisip allannguutaasa nassatarissavaat taarsiissutissat annertussusaasa tamanut tunngatillugu annertuunik qaffaateqartitaanissaat aammalu ajoquserneqartut inatsisitigut illersorneqarsinnaanerulernissaat kiisalu taarsiissuteqarnissamut akisussaaffiginninneq pillugu inatsimmik atuisarnikkut paasisat malillugit ataasiakkaatigut allatigut iluarsiivigisariallit allannguuteqartinneqarlutik. Inatsisip allannguutaanut tunngaviuvoq taarsiissuteqarnissamut akisussaaffiginninneq pillugu inatsisip il. il. iluarsartuussivigineqarnissaanik isumaliutissiissut nr. 1383/2000.


Inatsisikkut nr. 35, 21. januar 2003-imeersukkut ilaatigut taarsiissuteqarnissamut akisussaaffiginninneq pillugu inatsimmi piaaraluneernikkut imaluunniit mianersuaalliorujussuarnikkut pisumik toqusoqartillugu qimataasunut taartisisitsisarneq pillugu malittarisassaq ivertinneqarpoq. Inatsisip allannguutaanut tunngaviuvoq toqusoqartillugu qimataasunut taartisisitsisarneq pillugu isumaliutissiissut nr. 1412/2002.


Inatsisikkut nr. 349, 23. maj 1997-imeersukkut taarsiissuteqarnissamut akisussaaffiginninneq pillugu inatsimmi § 26 naqqujuummisitaanermut taartisisinneqarneq il. il. pillugit siusinnerusukkut allannguuteqartinneqarpoq.


2. Taarsiissuteqarnissamut akisussaaffiginninneq pillugu inatsisip allannguutaanut nassuiaat


Inatsit nr. 463, 7. juni 2001-imeersoq pingaartumik inummik ajoqusiinerni aamma pilersuisigisamik annaasaqarnerni taarsiissutaasartunik annertuumik qaffaanermik nassataqarpoq. Inuussutissarsiorsinnaassutsimik annaasaqarnermut taarsissutissat annertussusilerneqassapput ajoqusertup ukiumoortumik akissarsiaasa inuussutissarsiorsinnaassutsimik annaasap procentianik gangerneratigut tamannalu pereerpat aningaasat kisitsisitaannik aalajangersumik, 6-imiit 10-mut qaffanneqartussamik, gangernerisigut. Taamatuttaaq qaffanneqassapput (t. i. 2/3-mik) ataavartumik ajuuteqalernermut taartisiarititat aammalu pilersuisigisamik annaasaqarnermut taarsiissutit minnerpaatut aningaasartaat. Inuussutissarsiorsinnaassutsimik annaasaqarnermut taarsiissutit peqatigisaanik nassataraat aappaasumut aamma aapparisatut inooqataasumut pilersuisigisamik annaasaqarnermi taarsiissutinik qaffaaneq, taakkumi naatsorsorneqartussaammata inuussutissarsiorsinnaassutsimik annaasaqarnermi taarsiissutissat tunngavigalugit, toqusup inuussutissarsiorsinnaassutsimik tamakkiisumik annaasaqarsimasuuguni pisassarigalui.


Inatsisip allannguutaasa tamatuma saniatigut imaraat ajoquserneqartunut allatigut arlalitsigut pitsaanngorsaaviginninnerit. Ilaatigut piffissaq sulinikkut iluanaarutisiassaagaluarnik annaasaqarnermut pisartaqarfissaq sivitsorneqassaaq, taamaasilluni taarsiissutit akilerneqartassallutik ajoqusertup suleqqilersinnaanissaa tikillugu, imaluunniit ajoqusertup inuussutissarsiorsinnaassusaanik missangiiffiginnissinnaalernissaq imaluunniit inissutaasumik missangiiffiginninnissaq tikillugu.


Taarsiissuteqarnissamut akisussaaffiginninneq pillugu inatsimmi inuussutissarsiorsinnaassutsimik annaasaqarnermut taarsiissutissanik ajoqusertoq inuussutissarsiornikkut isertitaqartartinnagu (s.ass. aapparisaq angerlarsimaannarluni imaluunniit ilinniagaqartuulluni) ajuutaalersup nakorsaatitigut katsorsarneqarfiusup sakkortussusaa tunngavigalugu naatsorsuinissaq pillugu immikkut ittumik malittarisassaq killiliiffigineqassaaq meeqqanut 15-iliisimanngitsunut taamaallaat atuuttussanngorlugu. Ajoquserneqartup ukiui pissutigalugit taarsiissutissanik annikilliliisarneq pillugu malittarisa ssat allanngortinneqassapput, taamaasilluni ikilisitsiartuaarneq sallaatsumik pissalluni naggasiutissallu ullumikkorniit annertunerulersussanngorlugit. Toqusoqartillugu aningaasat toqusup aappaanut imaluunniit aapparisatut inooqataanut tunniunneqartussat 111.000 kr.-iussapput. Pissutsit annertuumik allannguuteqarsimanerat pissutigalugu taarsiiffigineqarnissamik suliassap nangitinniarnissaanut piginnaatitaaneq annertusisinneqassaaq.


Aammattaaq kinguaassiuutitigut pinerluttuliorfigineqarnerni il. il. pinerluffigineqartunut taartisiar ititassat maannamut annertussutsiminniit marloriaatingajanngornissaat tunngavissinneqassaaq.


Inatsisikkut nr. 35, 21. januar 2003-imeersukkut taarsiissuteqarnissamut akisussaaffiginninneq pillugu inatsimmi piaaraluneernikkut imaluunniit mianersuaalliorujussuarnikkut pisumik toqusoqarnerani qimataasunut taartisisitsisarneq pillugu malittarisassamik ivertitsisoqarpoq. Tamatumuuna periarfissiisoqarpoq qanigisap toqunerata nassatarisaatut qimataasunut anniaateqarnermi narrujuummisitaanermilu taartisisitsisarnissamut. Aammattaaq inummik ajoqusiinermut taartisiarititassat qaqugukkut kingornutassanngortitaasarnerat pillugu immikkut ittumik malittarisassaq atorunnaassaaq. Taamatut piumasaqaatit kingornutassanngortalissapput killiliiffigisaanngitsumik, t. i. ajoquserneqartup toqutinnani piumasaqaatinik atuutsitsiniarsimanissaaq apeqqutaatinnagu.


Inatsit nr. 349, 23. maj 1997-imeersoq imaqarpoq pinerluffigisamut aningaasaanngitsutigut ajoqusiinerni annikinnerusunik taartisisitsisarnissamut piginnaatitaanerup annertusineqarneranik, pineqartoq tassaappat pinerluffiginninneq, pinerluffigisap nammineersinnaassuseqarneranut imaluunniit inuttaanut namminermut imaannaanngitsumik ajoqusiisimasoq.


3. Pinerluffigisamut taarsiissuteqartarneq pillugu inatsisip allannguutai pillugit nassuiaat


Inatsit nr. 463, 7. juni 2001-imeersoq imaqarpoq naalagaaffimmiit taarsiissuteqartarnerup pisartakkatut tunniussassanut allanut naleqqiulluni tunorliusussaaneranik tunngavigisassanik atorunnaarsitsinissaq. Taamaasilluni siunissami taarsiissuteqarnissamut akisussaaffiginninneq pillugu inatsimmi malittarisassat malillugit taarsiissutissani ilanngaasoqartarunnaassaaq, t. i. isumaginninnikkut tunniuttakkat, sillimmasiissutitigut tunniullugit akilerneqartut il. il. naalagaaffimmit taarsiissutissani ilanngaatigineqartassanngillat. Naalagaaffimmilli taarsiissutissat ilanngarneqartarnerat ingerlaannassaaq, s.ass. ajoqusertoq ajoqusiisuusumiit imaluuunniit taassuma akisussaaffigisanut sillimmasiiffianiit taarsiiffigineqartussaatillugu.


Inatsisip allannguutaasa aammattaaq kingunerissavaat pinerluttuliorfigineqarnermiit pisariaqanngitsumik kinguarsarani politiinut nalunaarutiginnittoqarsimatillugu aatsaat naalagaaffimmit taarsiiffigineqarsinnaaneq pillugu pingaarnertut malittarisassap isiginngitsuusaarnissaanut piginnaatitaanerup annertusaavigingaatsiarneqarnera. Tamanna siunissami sanioqqunneqartarsinnaassaaq, "pissutsit tamatumunnga tunngavissaqartippata" ullumimut atuuttumi aatsaat "pisuni immikkut ittuni" pisinnaatillugu.


4. Inatsisit allannguutaasa Kalaallit Nunaanni atortuulersinneqarnissaat


Taarsiissuteqarnissamut akisussaaffiginninneq pillugu inatsisip aamma pinerluffigisamut taarsiissuteqartarneq pillugu inatsisip siuliini taaneqartutut allanngutaasa Kalaallit Nunaanni atortuulersinneqarnissaannik peqqussummut missiliuut matumunnga ilanngunneqarpoq.


Inatsisit allannguutissaannut naleqqiullugu inatsisit oqaasertaannik allannguuteqartitsinerit inatsisi nut allanut innersuussinertigut pipput taamaasilluni Kalaallit Nunaanni taamatulli malittarisassat innersuunneqassallutik, tamatumani aamma taarsiiffigineqarnissamik suliassat saqqummiunneqartassallutik Kalaallit Nunaanni Sulisilluni Ajoqusernissanut Isumannaarineq pillugu Aalajangiisartunut Arbejdsskadestyrelsimut pinnani (taarsiissuteqarnissamut akisussaaffiginninneq pillugu inatsimmi § 2, imm. 1, § 10 aamma § 26 (peqqussummut missiliuummi § 2, nr. 2, 7 aamma 18), aamma pinerluffigisamut taarsiissuteqartarneq pillugu inatsimmi § 2 (peqqussummut missiliuummi § 3)). Peqqussummut missiliuummi aammattaaq piffissami 1. januar – 31. december 2003-mi taarssissutissat taartisiarititassallu aningaasartaat iluarsiivigisaapput.


Kiisalu taarsiissuteqarnissamut akisussaaffiginninneq pillugu inatsimmi § 18, imm. 3 (peqqussummut missiliuummi § 1, nr. 16 – "inigisatigut immikkoorneq" ilanngunneqarpoq) aappariinnermi inatsisitigut kingunerisassat pillugit inatsisip maanna Kalaallit Nunaanni atortuulersinneqarnerata nassatarisaatut, tak. inatsit nr. 150, 31. marts 1993-imeersoq.


Inatsisit allannguutaannik Kalaallit Nunaanni atortuulersitsineq ilimagineqassaaq nassataqarsinnaassasoq akisussaaffigisanut sillimmasiinernut, s. ass. biilinut tunngatillugu akisussaaffigisanut tillimmasiissutini, akiliutissat qaffaateqarsinnaanerat. Akiliutitigut qaffaanissat sillimmasiisuusunut nalinginnaasumik ilisimatitsissutaasussaapput, taamaasillu taassuma selskabimut allamut nuunniarnissaq isummerfiginiarsinnaaniassammagu. Peqqussummili allannguutissat taamaallaat nassatari saannik akiliutissatigut qaffaaneq pisussaassammat siuningaanit ilisimatitsineq matumani atortinneqassanngilaq. Taamatut qaffaanissamut siuninmgaaniit aamma ilisimatitsissuteqarneq allaffissornikkut annertuunik aningaasartuuteqaataasinnaasarpoq.


Tamanna tunngalugu peqqussummut missiliuummi § 5-imi siunnersuutigineqarpoq peqqussutip nassatarisaatut inummik ajoqusiinermut aamma pilersuisigisamik annaasaqarnermut taarsiissutissat annertuussusaata allannguutaat pissutigiinnarlugu akiliutissanik qaffaaneq pissutigalugu sillimmasiisuusut sillimmasiineq pillugu isumaqatigiissummik atorunnaarsitsisinnaassanngitsut. Ikaarsaariarnermi aalajangersagassaq taanna ilaatigut naapertuuppoq taarsiissuteqarnissamut akisussaaffiginninneq pillugu inatsimmi § 31-mi aalajangersakkamut. Aammattaaq ilanngunneqarsinnaavoq, aalajangersagaq taamatulli naapertuummat siuliini taaneqartutut taarsiissuteqarnissamut akisussaaffiginninneq pillugu inatsisip Kalaallit Nunaanni atortuulersinneqarnissaanik peqqussummi nr. 796, 1. oktober 1993-imeersumi § 31-mut.


Aammattaaq Kalaallit Nunaanni pinerluttuliorneq il. il. pissutigalugu pinerluffigisanut taarsiissuteqarnissamik inatsisip nassatarisaatut naalagaaffiup taarsiissutissai qaffanneqartussaapput. Ilanngullugu taaneqassaaq pinerluffigisamut taarsiissuteqartarneq pillugu Kalaallit Nunaanni aaqqissuussinermut aningaasartuutissat Inatsisinik Atortitsinermut Ministereqarfimmit akilerneqassammata, taamalu Namminersornerullutik Oqartussanut nammagissiisussaassanani.


Taarsiissuteqarnissamut akisussaaffiginninneq pillugu inatsisip allannguutai Kalaallit Nunaanni atortuulersinneqassappata atortuulersitsineq pisariaqarpoq peqataasunut il.il. attorneqartussanut malittarisassanik nutaanik atuilernissaq naammattumik piareersarfissalerlugu. Forsikring & Pension-ip tamatumunnga atatillugu nalunaarutigisimavaa, sillimmasiisarfiit minnerpaamik qaammatinik pingasunik piareersarfissaqartitaasariaqartut aammalu 1. januar killigalugu atortuulersitsinissaq kissaatiginartinneqartoq.


Ilanngullugu taaneqassaaq taarsiissuteqarnissamut akisussaaffiginninneq pillugu inatsit kingullermik allannguuteqartitaammat inatsisikkut nr. 434, 10. juni 2003-imeersukkut. Inatsisip allannguutaasigut inatsimmi § 16, imm. 2-mi erniat annertussusaat allanngortinneqarpoq, taamaasilluni nutaaq naapertuuttunngorlugu erniat pillugit inatsit, inatsisikkut nr. 379-ikkut 6. juni 2002-meersukkut allannguuteqartitaq, malillugu pillaammik ernialiussaasartumut. Erniat pillugit inatsisip allannguutaasa Kalaallit Nunaanni atortuulersinneqarnissaannik apeqqut maannakkut Kalaallit Nunaanni Namminersornerullutik Oqartussani suliarineqarpoq taamaattumillu peqqussummut missiliuummi ilanngunneqarani.