Samling
Anthon Frederiksen Den 12. marts 2003
UPA – 2003- 25 / 01
Førstebehandling af forslag til landstingslov om ændring af landstingslov om fangst og jagt.
Under henvisning til de utallige debatter i landstinget om fangst og jagt og under henvisning til Kattusseqatigiits tidligere udtalelser har jeg på vegne af Kattusseqatigiit følgende bemærkninger til forslag til landstingslov om ændring af landstingslov om fangst og jagt:
I forlængelse af Landstingslov nr. 12 af den 29. oktober 1999 om fangst og jagt ændret den 12. november 2001, har jeg nu på vegne af Kattusseqatigiit med sædvanlig interesse gennemgået Landsstyrets ønske om hjemmel til at kunne bemyndige foreninger og organisationer til at udpege en leder af fællesfangst.
I § 8 ønskes tilføjet følgende, citat starter: I forbindelse med fællesfangst kan Landsstyret bemyndige foreninger og organisationer til at udpege lederen af fællesfangst” citat slut.
Som en med grønlandsk tankegang og som en opvokset blandt erhvervsfangere, kan man ikke undgå at blive betænkelig ved at læse sådan en tekst i et lovforslag, gad vide om hvad Aabiarsuaq og Qunaaq ville have sagt, hvis de var blevet præsenteret sådan en formulering, det vil ganske enkelt have været meget interessant at høre deres udtalelser, jeg er ikke i tvivl om, at de vil have reageret med dybt alvorlige og meningsfyldte svar, men vi grønlændere af i dag er efterhånden så fordanskede og er så vilde med at efterabe europæerne, at vi efterhånden har gevaldigt svært ved at forstå fangernes behov.
Lad mig som et eksempel nævne, mens jeg var ude på fangst umiddelbart først efterårets start hørte jeg et par jollefangere efterlyse andre som kan være interesseret i at forfølge og fange en større sildepisker over radioen. To andre interesserede stødte til da andre var ellers interesserede, men var først ved at gøre sig klar i Ilulissat men var også dog i tvivl om de nu skulle, da det også småt var ved at blive mørkt og da de kaldende lå omkring 16 sømil væk. De fire forfulgte sildepiskeren i 2-3 timer, men fangede den ikke da de kun var fire, jeg kunne over radioen høre at de ærgrede sig, da de jo ellers godt kunne fange den men i henhold til gældende lov er de forpligtet til at være flere.
Sådanne forhold harmonerer ikke med fangernes behov og må rettes op. Naturligvis skal der være love, men lovene skal ikke være en hindring for fangerne eller formuleringerne i lovene må ikke animere fangerne til at begå ulovligheder, vi må derfor så vidt muligt tilpasse lovene så de passer til de faktiske forhold.
Hvis fangerne skal begynde med først at indhente tilladelser fra landsstyremedlemmer der sidder i deres varme kontorer, vil denne praksis være i modstrid med fangernes ånd.
Jeg håber derfor at vi i landtinget lærer at udvise større forståelse for fangernes vilkår og begynder at beslutte love der letter fanger vilkår og forenkler administrationen.
Med disse bemærkninger anbefaler jeg at punktet bliver genstand for seriøs behandling i det relevante udvalg.
Politik-ikkut suliniaqatigiiffik ATTAVIITTUT KATTUSSEQATIGIIT |
||
Anthon Frederiksen Upa – 2003-25/01 |
ulloq, 12. marts 2003 |
Piniarneq aallaaniarnerlu pillugit Inatsisartut inatsisaata allanngortinneqarneranik Inatsisartut inatsisissaattut siunnersuutip siullermeerneqarnera.
Piniarneq aallaaniarnerlu pillugit inatsisartuni oqallittarnerpassuit aammalu ilaatigut Kattusseqatigiinniit siusinnerusukkulli oqaaseqaatigisartakkavut innersuussutigalugit piniarneq aallaaniarnerlu pillugit Inatsisartut inatsisaata allanngortinneqarnissaanut inatsisartut inatsisissaattut siunnersuut imaattumik Kattusseqatigiit sinnerlugit oqaaseqarfigissuara:
Piniarneq aallaaniarnerlu pillugit inatsisartut inatsisaata nr. 12, 29. oktober 1999-imeersup 2001-imilu November-ip 12.ani allanngortinneqartup manna piniaqatigiittarnerni aqutsisussamik toqqaasarnissaq pillugu aammalu piniarneq pillugu siunnersuisoqatigiinnik pilersitsinissaq pillugu allannguutissatut siunnersuutit Kattusseqatigiit sinnerlugit pisarnertut soqutigalugit misissorsimavakka.
§ 8-imut ilanngunneqartussaq imaattumik oqaasertalik: “piniaqatigiinnernut atatillugu piniaqatigiinnermi aqutsisussamik toqqaasussamik toqqaanissaannut peqatigiiffiit kattuffiillu Naalakkersuisut piginnaatissinnaavaat”. - Issuaaneq naavoq.
Kalaallisut eqqarsartaaseqarluni aammalu piniarnermik inuutissarsiuteqartut akornanni peroriartorsimalluni inatsimmi oqaaseqatigiit taamaattut takullugit atuarlugillu eqqarsariaallannanngitsuunngilaq, ila Nunatta Naalakkersuinikkut oqaluttuarisaanerani piniartorssuit ilaat ataqqinartut Aabiarsuakkut Qunaarlu, Nunatsinni landsråd-iqarallarnerata nalaani landsråd-imi ilaasortaasimasut maannakkut siunnersuutigineqartumik tusarlerneqaraluarunik qanormitaava oqassangaluarnersut soqutiginaqqajaqaaq, qularnanngilaq oqaatsinik pikkunartunik oqaasertaliissangaluarput, kisianni maannakkut uagut kalaallit qallunaajusaarnermut Europami-lu pisunik ilaarsiniarnermut kiisa piniartortatta pisariaqartitaat immaqa paaserpiarneqarsinnaajunnaalerput.
Assersuutigalugu oqaatigilara, siorna ukiassakkut angalaapajutsillunga angallatit radio-atigut tusalerpakka umiattaat aquuteralallit marluk tikaagullimmik anginngitsumik naammattuuerpallallutik radio-kut piniaqatissarsiorpaluttut. Piniarniarniartut taakkua sisamanngorpallapput ilassasiarisaralui aatsaat Ilulissaniit aallarniarpalukkaluarput nalornerpalullutillu, tassami taarsiartungajalertussaammat aammalu ornitassaat minnerpaamik 16 sømil-it missaani ungasitsingisumiimmat. Tikaagullik piniaqatigiinniaraluit sisamaannaallutik 2-3 time-t malittarerujooraluarpaat pisariniarsinnaanagu sisamaannaangamik, radio-kullu assut ugguarlutik oqaluuppaluttut tusaavakka qangaammalli pisarisinnaasaraluartik annaaginnaramikku inatsisit malillugit piniaqatigiit naammatsinngimmata.
Pissutsit taamaattut piniartut atungaannut naapertuutinngillat iluarsisariaqarlutillu. Soorunami inatsiseqassooq, kisianni inatsisit piniartunut akornusiisunngorlugit imaluunniit piniartut inatsisinik unioqqutitsisussanngorlugit aaqqittariaqanngillat, taamaattumik inatsisiliorneq Nunatsinni pissutsinut piviusunut atuisunullu sapinngisamik naapertuuttariaqarnerat anguniartariaqarpoq.
Piniartormi piniarniarnermini naalakkersuisut kialaartumi issiasut akuersiseqqaarlugit piniarniartalissappat tamanna piniartup anersaavanut naapertuutinngilaq.
Taamaammat neriuppunga inatsisartut piniartut atungaannut paasinninnerulluta piniartunut oqilisaataasinnaasunik allaffissornermullu millisaataasinnaasunik aaqqiiniartarnernut paasinninnerussasugut.
Naggataatigut piniarneq aallaaniarnerlu pillugit Siunnersuisoqatigiinnik pilersitsinissaq aamma tamakkiisumik isumaqatigisinnaanngilara, tassami Peqatigiiffippassuit Kattuffiit aammalu maannakkut suliniutit assigiinngitsut ilaatigut piujuaannartitsinissamik anguniagaqarluni suliaqartut atorluaannarneqarsinnaanerat tamamut akikinnerpaajussangaluartoq isumaqarama, tassami allaffissornermut ingerlatsinermullu aningaasartuuterpassuit apparsarniarneqarnerannut siunnersuutit manna saqqummiunneqartut naapertuutinngillat.
Taamatut oqaaseqarlunga suliap aappassaanneerneqannginnerani ataatsimiititaliami susassaqarfiusumi suliarilluarneqarnissaa inassutingaara.