Samling

20120913 09:27:00
Svarnotat-2


7. december 2003 EM 2003/159


 


 


(Landsstyremedlemmet for Boliger, Infrastruktur og Miljø)


 


Svarnotat


 


2. behandling


Landsstyret har modtaget betænkningen fra Landstingets Frednings- og Miljøudvalg vedrørende 2. behandlingen af forslag til landstingslov om naturbeskyttelse. Landsstyret noterer med tilfredshed, at det er et enigt udvalg, der overgiver forslaget til 2. behandling med en indstilling om, at forslaget vedtages i uændret form.


Landsstyret har taget udvalgets tilkendegivelser til efterretning.


Til Udvalgets bemærkninger om de økonomiske konsekvenser vil landsstyret understrege, at lovforslaget generelt er en rammelov, som i sig selv kun vil få begrænset administrativ og økonomisk betydning sammenlignet med ordningen efter den gældende Naturfredningslov fra 1980.


Når landsstyret vælger at udmønte det foreliggende lovforslag gennem bekendtgørelser vil de økonomiske konsekvenser blive belyst og afvejet i forhold til nødvendigheden og effekten af hver enkelt ny bekendtgørelse.


Hvad angår finansieringen og placeringen af Naturklageudvalget pågår der for øjeblikket drøftelser i landsstyrets administration om, hvorledes sekretariatsbetjeningen af en række nævn og udvalg organiseres mest rationelt – både i faglig og økonomisk henseende. Naturklageudvalget indgår i disse drøftelser.


I betænkningen nævnes begrebet truede arter. Landsstyret vil benytte denne lejlighed til at understrege, at en række arter er overudnyttede og dermed i tilbagegang. Men ingen arter er for nærværende truet af udryddelse.


Landsstyret finder det glædeligt, at der hersker så stor overensstemmelse mellem Landsstyret og Landstingets Frednings- og Miljøudvalg i synspunkter og prioriteringer i forhold til dette forslag. Der er tale om en solid og fremsynet ramme for naturbeskyttelse i Grønland, som også vil give os mulighed for at leve op til vore forpligtelser i henhold til internationale aftaler.


Men loven gør det ikke alene. At sætte handling bag ordene i dette nye forslag er ikke blot en opgave for de grønlandske politikere, men for hele den grønlandske befolkning.


Afslutningsvis vil landsstyret vil takke Landstingets Frednings- og Miljøudvalg for det smidige og konstruktive samarbejde op til lovforslagets 2. behandling.


Jeg skal for god ordens skyld oplyse, at Landsstyret til 2. behandlingen har omdelt et ændringsforslag, hvor en mangel på grund af en teknisk fejl i den grønlandske lovtekst § 40, stk. 3 er blevet udbedret. Landsstyret beklager denne fejl.


Akissuteqaat-2


7. december 2003 UKA 2003/159


 


Pinngortamik illersuineq pillugu Inatsisartut inatsisissaattut siunnersuut


(Ineqarnermut, Attaveqarnermut Avatangiisinullu Naalakkersuisoq)


 


Akissuteqaat


Aappassaaneernera


Naalakkersuisut Inatsisartut Eqqissisimatitsinermut Avatangiisinullu ataatsimiititaliaannit pinngortitamik illersuineq pillugu Inatsisartut inatsisissaattut siunnersuutip aappassaaneernissaanut tunngatillugu isumaliutissiissut tiguaa. Naalakkersuisut iluarisimaarlugu maluginiarpaat ataatsimiititaliap tamarmiulluni siunnersuut aappassaanneernissaanut tunniukkaat inassutigalugulu siunnersuut allanngortinneqarani akuerineqassasoq.


Ataatsimiititaliap isummiussai Naalakkersuisut tusaatissatut tiguaat.


Ataatsimiititaliap siunnersuutip aningaasatigut kingunissai pillugit oqaaseqaataanut Naalakkersuisut erseqqissassavaat, inatsisissatut siunnersuut Pinngortitamik allanngutsaaliuineq pillugu inatsimmut atuuttumut 1980-imeersumut naleqqiullugu ataatsimut isigalugu inatsissaammat tunngavissiaq immini allaffitsigut aqutsinikkut aningaasatigullu killilimmik sunniuteqartussaq.


Naalakkersuisut inatsisissatut siunnersuummik matumannga nalunaarutitigut malitseqartitsineranni aningaasatigut kingunissai qulaajarneqartassapput, nalunaarutillu ataasiakkaat nutaat pisariaqassusiannut sunniutissaannullu sanilliullugit oqimaalutarneqartassallutik.


Ataatsimiititaliap Pinngortitaq pillugu naammagittaalliortarfiup (Naturklageudvalg) aningaasalersornissaa sumilu inissinneqarnissaa pillugit maannakkut Naalakkersuisut allaffitsigut aqutsisoqarfianni oqallisigineqarpoq ataatsimiititaliat arlallit allattoqarnikkut sullinneqarnerat qanoq pitsaanerpaamik aaqqissugaassanersoq - sulianut ilisimasaqassutsimut aningaasanullu tunngatillugu. Ataatsimiititaliaq Pinngortitaq pillugu naammagittaalliortarfik oqallisigineqartunut ilaavoq.


Isumaliutissiissummi uumasut amerlassutsimikkut aarlerinartorsiortitaasut taaneqarput.


Naalakkersuisut tamanna iluatsillugu erseqqissarumavaat uumasut assigiinngitsut arlallit annertuallaamik pisarineqartarmata taamalu ikiliartorlutik. Uumasulli arlaannaalluunniit maanna nungutaanissaminnut aarlerinartorsiortitaanngillat.


Naalakkersuisut nuannaarutigaat, siunnersuut manna pillugu isummat pingaarnersiunerillu Naalakkersuisut Inatsisartullu Eqqissisimatitsinermut Avatangiisinullu Ataatsimiititaliaata akornanni taama isumaqatigiissutaatigimmata. Nunatsinni pinngortitap illersorneqarnissaa pillugu pitsaasumik siumullu isigisumik sinaakkutissaqalissaagut, nunat tamalaat akornanni isumaqatigiissutinut peqataaffigisatsinnut naammassinissinnaasumittaaq.


Inatseqarnerli immini naammanngilaq. Siunnersuutip uuma timitalerneqarnissaa nunatsinni naalakkersuinikkut suliallit kisimik suliassarinngilaat. Suliassaavoq nunatsinni innuttaasut tamarmiusut peqataaffigisassaat.


Naggataatigut Naalakkersuisut Inatsisartut Eqqissisimatitsinermut Avatangiisinullu Ataatsimiititaliaat qutsavigissavaat inatsisissap aappassaaneernissaata tungaanut eqaatsumik pitsaasumillu suleqatigiissimanermut.


Eqqortuliornerussammat nalunaarutigissavara, aappassaanneernissaanut Naalakkersuisut allannguutissamik siunnersuummik agguaassaqarsimammata, tassani teknikkikkut kukkussuteqartoqarneratigut inatsisip kalaallisut oqaasertaani § 40-mi, imm. 3 amigaataasoq ilanngunneqarluni. Kukkuneq tamanna Naalakkersuisut ajuusaarutigaat.