Samling

20120913 09:27:16
Svarnotat

20. september 2002                                                                                EM 2002/129

Forslag til forespørgselsdebat om miljøforbedrende tiltag, herunder indførsel af miljøafgifter og retursystemer.

(Landstingsmedlem Ole Lynge)

Svarnotat

Landstingsmedlem Ole Lynge har fremsat forslag om en forespørgselsdebat om miljøforbedrende tiltag, herunder indførsel af miljøafgifter og retursystemer.

Indledningsvis vil landsstyret fastslå, at ansvaret for at bortskaffe affald - også det der ligger og flyder på veje, i grøfterne og i vores natur - ligger hos kommunalbestyrelserne.

Affald i naturen, i byer og bygder udgør ikke kun et problem for landets egne borgere. Det udgør også et reelt problem i forhold til at kunne sælge vort land som et rent turistmål med en uspoleret natur. Landsstyret finder det derfor nødvendigt at tage affaldsproblemet alvorligt og har anlagt en flersidig strategi for at få det løst sammen med andre relevante aktører.

Landstinget tilsluttede sig i 1996 en handlingsplan for affaldshåndtering i Grønland, landsstyret forventer at kunne fremlægge en opdateret udgave på forårssamlingen i 2003, hvori de initiativer, der er eller bør sættes i gang, er beskrevet.

Der er  økonomiske konsekvenser forbundet med indsamling, håndtering og bortskaffelse af affald. Et af delprojekterne, der er igangsat, er at redegøre for de forskellige muligheder der er for finansieringen af affaldshåndteringen, herunder afgifter/gebyrer på udvalgte produkter. Arbejdsgruppen udgøres af Kanukoka, Skattedirektoratet, Direktoratet for Miljø og Natur samt Miljøstyrelsen. Landsstyret vil sørge for, at de fraktioner og problemstillinger, der er nævnt i forslaget, medtages i arbejdsgruppens redegørelse. Arbejdsgruppen skal også se på økonomiske styringsredskaber, der kan have en adfærdsregulerende effekt, herunder fordelingspolitiske og administrative virkninger af de enkelte afgifter/gebyrer.

Landsstyret kan ligeledes gøre opmærksom på at affaldsproblematikken i bygderne indgår også som et element i landsstyrets handlingsplan omkring bæredygtighed på natur- og miljøområdet.

Hidtil har der mange steder i Grønland været tradition for, at man som en lokal forårsbegivenhed arrangerer en fælles oprydningsdag. Denne aktivitet skal vi forsætte med og udbygge. Vi kunne f.eks. udbygge den med også at omfatte oprydningsdage uden for byer og bygder.

Forslagsstilleren kommer ind på, at vi alle har et medansvar for ikke at efterlade affald i naturen, dette er landsstyret meget enig i. Landstingsmedlem Ole Lynge påpeger også, at det ikke er alle borgere, der føler dette ansvar. Landsstyret finder det interessant at høre Landstingets forslag til, hvordan vi kan få gjort disse borgere mere ansvarlige.

Lad os derfor debattere, hvordan vi sammen kan arbejde videre med en holdningsændring, så det bliver en naturlig del af den enkelte borgers adfærd at bortskaffe eget affald fornuftigt og forsvarligt. Landsstyret finder det vigtigt, at vi i dag tager fat på den debat, der som overskrift kan hedde AHvordan vi får et rent Grønland@.

Akissuteqaat

20. september 2002                                                                                                     UKA 2002/129



Avatangiisinut pitsaanerulersitsisussanik iliuuseqarnissaq, taakkununnga ilanngullugit avatangiisinut akitsuutinik utertitsisarnermillu aaqqissuussinermik atuutilersitsinissaq pillugu apeqquteqaat aallaavigalugu oqallinnissamik siunnersuut.


(Inatsisartunut ilaasortaq Ole Lynge)





Akissuteqaat


(Peqqinnissamut Avatangiisinullu Naalakkersuisoq)



Avatangiisinut pitsaanerulersitsisussamik iliuuseqarnissaq, taakkununnga ilanngullugit avatangiisinut akitsuutinik utertitsisarnermillu aaqqissuussinermik atuutilersitsinissaq pillugit siunnersuut inatsisartunut ilaasortap Ole Lyngep saqqummiuppaa.



Aallarniutitut Naalakkersuisut erseqqissassavaat eqqagassanik - aqqusinerniiginnartut, kussinerniiginnartut pinngortitamiiginnartullu ilanngullugit - eqqaanissamut akisussaaffik kommunalbestyrelsiniimmat.



Pinngortitami, illoqarfinni nunaqarfinnilu eqqagassat nunap nammineq innuttaanut ajornartorsiutaaginnanngillat. Nunatta innarlerneqanngitsumik avatangiiseqarnissaa takornarianit ornigarneqartussatut nioqqutiginissaanut aamma ajornartorsiutaavoq piviusoq. Taamaattumik Naalakkersuisut isumaqarput eqqagassat ajornartorsiutitut ilungersunartutut isigisariaqartut, taamaattumillu susassaqartut allat suleqatigalugit ajornartorsiutip qaangerniarnissaanut iliuusissat assigiinngitsut aqqutigalugit suliniuteqartariaqartugut.



Nunatsinni eqqagassalerinermut iliuusissanut pilersaarut 1996-imi Inatsisartunit akuersaarneqarpoq Naalakkersuisullu naatsorsuutigaat taassuma nutarternera 2003-mi upernaakkut ataatsimiinnermi saqqummiunneqarumaartoq, tassani allaaserineqarsimassallutik suliniutit aallartinneqarsimasut aallartinneqartariaqartulluunniit.



Eqqagassanik katersuineq, suliarinninneq suujunnaarsitsinerlu aningaasatigut kinguneqartarput. Suliassat ilaat aallartinneqarsimasoq tassaavoq eqqagassalerinerup aningaasalersuiffigineqarnissaanut, soorlu pineqartunut toqqakkanut akitsuuteqartitsisarnikut akiliuteqartitsisarnikkullu, periarfissat assigiinngitsut pillugit nassuiaasiorneq. Suleqatigiissitami



KANUKOKA, Akileraartarnermi Pisortaqarfik, Avatangiisinut Pinngortitamullu Pisortaqarfik danskillu avatangiisit pillugit aqutsisoqarfiat, Miljøstyrelsi, peqataapput. Siunnersuummi eqqagassat ajornartorsiutillu taakkartorneqartut suleqatigiissitap nassuiaatissaani ilanngunneqarnissat Naalakkersuisut isumaginiarpaat. Suleqatigiissitap aamma misissuiffigissavai aningaasatigut aqutsinissamut tunngasut ileqquliussimasanut sunniuteqarsinnaasut, matumanittaaq akitsuutit/akiliutit ataasiakkaat inuiaqatigiinni pisuussutit agguarsimanerannut allaffissornikkullu sunniutissaat.


Naalakkersuisut ilanngullugu malugeqqussavaat nunaqarfinni eqqagassat ajornartorsiutaanerat pinngortitamut avatangiisinullu tunngatillugu piujuartitsinissaq eqqarsaatigalugu naalakkersuisut iliuusissanut pilersaarutaanni pingaartutut ilaatinneqarmat.


Nunatsinni sumiiffinni amerlasuuni maannamut upernaakkut ileqquuvoq ataatsimoorluni saliisarnermik aaqqissuussisarneq. Taamatut ingerlatsineq nangissavarput annertusisillugulu. Assersuutigalugu illoqarfiit nunaqarfiillu avataanni aamma saliisarneq annertusisinniarparput.


Pinngortitami atornikorsuarnik imminiiginnaasarnitsigut akisussaaqataanerput siunnersuuteqartup ilanngullugu oqaatigaa. Tamanna Naalakkersuisut isumaqatigisorujussuuaat. Inatsisartunut ilaasortap Ole Lyngep ilanngulluguttaaq tikkuarpaa innuttaasut tamakkerluta akisussaaqataasutut misigisimanngitsugut. Innuttaaqataasut taakku qanoq iliorluta akisussaassuseqarnerulersinneqarnissaannut Inatsisartut siunnersuutigisinnaasaat Naalakkersuisuni tusarusussavagut.


Taamaattumik nammineq igitassaatitta isumatuumik isumannaatsumillu suujunnaarsinneqarnissaasa innuttaasunit ataasiakkaanit ileqqussatut isigilersinniarlugu periuserisartakkatta allanngortinneqarnissaat anguniarlugu qanoq suleqatigiissinnaanersugut oqaluuseriniartigu. ”Qanoq iliorluta nunarput eqqiluitsuutissavarput” qulequtsiullugu ullumikkumiit oqallisilernissarput pingaartuusoq Naalakkersuisut isumaqarput.