Samling

20120913 09:27:17
Anordning om ikrafttræden for Grønland af Lov om visse erhvervsdrivende virksomheder

EM 2002 / 61

Anordning nr. xx af xx. xx 200x

UDKAST

ANORDNING OM IKRAFTTRÆDEN FOR GRØNLAND AF

LOV OM VISSE ERHVERVSDRIVENDE VIRKSOMHEDER

VI MARGRETHE DEN ANDEN, af Guds Nåde Danmarks Dronning, gør vitterligt:

I medfør af § 29 i lov om visse erhvervsdrivende virksomheder, jf. lovbekendtgørelse nr. 11 af 9. januar 2002, bestemmes, at loven skal gælde for Grønland i følgende affattelse:

Kapitel 1

Anvendelsesområde og definitioner

§ 1. Loven finder anvendelse på virksomheder, der har til formål at fremme virksomhedens deltageres økonomiske interesser gennem erhvervsdrift.

Stk. 2. Ved virksomheder forstås i denne lov enkeltmandsvirksomheder, interessentskaber, kommanditselskaber, andelsselskaber (andelsforeninger) samt andre selskaber og foreninger med begrænset ansvar, som ikke er omfattet af aktieselskabsloven, anpartsselskabsloven eller lov om erhvervsdrivende fonde. Filialer af tilsvarende udenlandske virksomheder er tillige omfattet af loven.

Stk. 3. En virksomhed anses efter denne lov for at udøve erhvervsdrift, hvis den


overdrager varer eller immaterielle rettigheder, erlægger tjenesteydelser eller lignende, for hvilke virksomheden normalt modtager vederlag, eller

udøver virksomhed med salg eller udlejning af fast ejendom eller

har den i aktieselskabslovens § 2, stk. 2, jf. stk. 4 og 5, anførte forbindelse med et aktie- eller anpartsselskab eller med en anden virksomhed, der udøver den i nr. 1 eller 2 nævnte erhvervsdrift, eller

udøver en bestemmende indflydelse over en anden virksomhed i henhold til vedtægt eller aftale og har en betydelig andel i dens driftsresultat uden at have den i nr. 3 anførte forbindelse med den anden virksomhed.


§ 2. Ved et interessentskab forstås i denne lov en virksomhed, hvor alle deltagerne hæfter personligt, uden begrænsning og solidarisk for virksomhedens forpligtelser.

Stk. 2. Ved et kommanditselskab forstås i denne lov en virksomhed, hvor en eller flere deltagere, komplementarerne, hæfter personligt, uden begrænsning og solidarisk for virksomhedens forpligtelser, mens en eller flere deltagere, kommanditisterne, hæfter begrænset for virksomhedens forpligtelser. For kommanditselskaber, der er stiftet efter den 1. juni 1996, skal de fuldt ansvarlige deltagere have forvaltningsmæssige og økonomiske beføjelser.

Stk. 3. Bortset fra reglerne i kapitel 1, 2 og 7 finder loven ikke anvendelse på enkeltmandsvirksomheder, interessentskaber og kommanditselskaber. Interessentskaber og kommanditselskaber, hvori alle interessenterne henholdsvis komplementarerne er aktieselskaber, partnerskaber (kommanditaktieselskaber), anpartsselskaber eller selskaber med en tilsvarende retsform, skal dog anmeldes til registrering i Erhvervs- og Selskabsstyrelsen, idet §§ 10-17 finder tilsvarende anvendelse på disse virksomheder. Erhvervs- og Selskabsstyrelsen kan fastsætte nærmere regler om, hvilke oplysninger der skal registreres om disse virksomheder.

§ 3. Ved en virksomhed med begrænset ansvar forstås i denne lov en virksomhed, hvor ingen af deltagerne hæfter personligt, uden begrænsning og solidarisk.

§ 4. Ved et andelsselskab (andelsforening) forstås i denne lov en virksomhed omfattet af § 2, stk. 1 eller stk. 2, eller § 3, hvis formål er at virke til fremme af deltagernes fælles interesser gennem deres deltagelse i virksomheden som aftagere, leverandører eller på anden lignende måde, og hvor virksomhedens afkast, bortset fra normal forrentning af den indskudte kapital, enten fordeles blandt medlemmerne i forhold til deres andel i omsætningen eller forbliver indestående i virksomheden.

_____________

EM 2002 / 61

Sekr. 60.09.05

§ 5. Loven gælder ikke for


virksomheder, der er godkendt i henhold til § 64 i Landstingslov om kommunalbestyrelser og bygdebestyrelser m.v.,

virksomheder, der er omfattet af sølovens regler om partrederier, og

virksomheder, der er under tilsyn af Finanstilsynet eller tilsvarende tilsynsmyndighed inden for EF eller i lande, som Fællesskabet har indgået samarbejdsaftale med.


Stk. 2. Erhvervs- og Selskabsstyrelsen kan bestemme, at en virksomhed eller særlige typer af virksomheder helt eller delvis undtages fra loven. Beslutning herom træffes dog først efter, at Grønlands hjemmestyre har haft lejlighed til at udtale sig.

Kapitel 2

Virksomhedens navn og prokura

 

§ 6. Ved en virksomheds navn forstås i denne lov det navn, hvorunder virksomheden udøver sin erhvervsdrift eller en del af denne, og som anvendes ved underskrift for virksomheden.

Stk. 2. Virksomheders navne skal tydeligt adskille sig fra hinanden. I virksomhedens navn må ikke optages slægtsnavn, selskabs-, fonds- eller virksomhedsnavn, særegent navn på fast ejendom, varemærke, forretningskendetegn og lignende, der ikke tilkommer virksomheden, eller noget, som kan forveksles hermed.

Stk. 3. En virksomheds navn må ikke være egnet til at vildlede. Det må ikke indeholde angivelse af foretagender, der ikke står i forbindelse med den erhvervsaktivitet, som virksomheden udøver. Angiver navnet en bestemt erhvervsaktivitet, må det ikke benyttes uforandret, når erhvervsaktivitetens art væsentligt forandres.

Stk. 4. Interessentskaber, kommanditselskaber og andelsselskaber (andelsforeninger) må i deres navn benytte disse betegnelser eller forkortelser heraf. Ingen andre må benytte disse betegnelser eller betegnelser, der kan forveksles hermed.

Stk. 5. Udtræder nogen som ansvarlig deltager i en virksomhed, kan den pågældendes navn opretholdes i virksomhedens navn, hvis der foreligger tilladelse fra den pågældende eller dennes arvinger.

Stk. 6. Navnet for en virksomhed med begrænset ansvar skal indeholde oplysning om ansvarsbegrænsningen. Som forkortelse for andelsselskaber med begrænset ansvar kan alene benyttes »A.M.B.A.«

Stk. 7. Bestemmelserne i stk. 1-6 finder tilsvarende anvendelse på virksomhedernes binavne. Ved benyttelse af binavnet skal virksomhedens hovednavn tilføjes binavnet i parentes.

Stk. 8. En filial af en udenlandsk virksomhed skal i sit navn optage ordet »filial« og tydeligt angive virksomhedens nationalitet.

§ 7. Prokura kan kun meddeles af den eller de fuldt ansvarlige deltagere eller af det ledelsesorgan, der efter virksomhedens vedtægter er beføjet hertil. Prokuristen er bemyndiget til at handle for virksomheden i alle forhold, der hører til driften, og til at forpligte virksomheden. Prokuristen må dog ikke uden udtrykkelig bemyndigelse afhænde eller pantsætte virksomhedens faste ejendomme.

Stk. 2. Prokura kan gives til flere personer, således at den kun kan benyttes af disse i forening (kollektivprokura).

Stk. 3. Prokura kan ikke begrænses med virkning over for tredjemand, jf. dog stk. 2.

Stk. 4. En prokurist kan ikke overføre prokuraen til en anden.

Stk. 5. Prokura kan til enhver tid tilbagekaldes. Fuldmagtsgiverens død medfører ikke prokuraens ophør.

Kapitel 3

Registrering og retsevne

 

§ 8. Virksomheder med begrænset ansvar, jf. § 3, skal af bestyrelsen, direktionen eller det tilsvarende ledelsesorgan anmeldes til registrering i Erhvervs- og Selskabsstyrelsen.

Stk. 2. Filialer af udenlandske virksomheder med begrænset ansvar skal anmeldes til registrering af filialbestyreren.

§ 9. En virksomhed med begrænset ansvar, som ikke er registreret i Erhvervs- og Selskabsstyrelsen, kan ikke som sådan erhverve rettigheder og indgå forpligtelser. Virksomheden kan heller ikke være part i retssager bortset fra søgsmål om stiftelsen.

Stk. 2. For en forpligtelse, der før registreringen indgås på vegne af en virksomhed med begrænset ansvar, hæfter de, der har indgået forpligtelsen eller har medansvar herfor, personligt, uden begrænsning og solidarisk. Ved registreringen overtager virksomheden disse forpligtelser.

Stk. 3. Er der før registreringen af en virksomhed med begrænset ansvar truffet en aftale, og var medkontrahenten vidende om, at virksomheden ikke var registreret, kan medkontrahenten, medmindre andet er aftalt, hæve aftalen, såfremt anmeldelse til registrering ikke er foretaget inden udløbet af den i § 10, stk. 2, fastsatte frist eller registrering nægtes. Var medkontrahenten uvidende om, at virksomheden ikke var registreret, kan denne hæve aftalen, så længe virksomheden ikke er registreret.

Kapitel 4

Anmeldelse og offentliggørelse

§ 10. I Erhvervs- og Selskabsstyrelsen føres et register over virksomheder, der er registreret i medfør af denne lov.

Stk. 2. Anmeldelse i henhold til § 8 skal være modtaget i Erhvervs- og Selskabsstyrelsen senest 11 uger efter stiftelsen eller efter, at virksomheden omfattes af anmeldelsespligten. Anmeldelsen vedlægges et eksemplar af vedtægterne for virksomheden.

Stk. 3. I registeret optages oplysning om navn og adresse på medlemmer af bestyrelsen, direktionen eller tilsvarende ledelsesorgan, samt om, hvem der er tegningsberettiget for virksomheden. Desuden optages oplysning om virksomhedens navn, adresse, hjemstedskommune og regnskabsår. Skal virksomheden aflægge årsrapport i henhold til årsregnskabslovens § 3, stk. 1, nr. 4, optages tillige revisors navn i registeret.

Stk. 4. Er anmeldelse om stiftelse af en virksomhed ikke indgivet inden fristen i stk. 2, kan registrering ikke finde sted.

Stk. 5. (Udgår).

§ 10 a. De frister, der er fastsat i eller i henhold til denne lov, begynder at løbe fra og med dagen efter den dag, hvor den begivenhed, som udløser fristen, finder sted. Dette gælder ved beregning af såvel dage- som uge-, måneds- og årsfrister.

Stk. 2. Er fristen angivet i uger, udløber fristen, jf. stk. 1, på ugedagen for den dag, hvor den begivenhed, som udløste fristen, fandt sted.

Stk. 3. Er fristen angivet i måneder, udløber fristen, jf. stk. 1, på månedsdagen for den dag, hvor den begivenhed, som udløste fristen, fandt sted. Hvis den dag, hvor den begivenhed, som udløste fristen, fandt sted, er den sidste dag i en måned, eller hvis fristen udløber på en månedsdato, som ikke findes, udløber fristen altid på den sidste dag i måneden uanset dens længde.

Stk. 4. Er fristen angivet i år, udløber fristen, jf. stk. 1, på årsdagen for den dag, hvor den begivenhed, som udløste fristen, fandt sted.

Stk. 5. Udløber en frist i en weekend, på en helligdag, grundlovsdag, juleaftensdag eller nytårsaftensdag, udstrækkes fristen til den førstkommende hverdag.

§ 11. Sker der ændring i virksomhedens vedtægter eller noget andet forhold, hvorom anmeldelse er sket, skal anmeldelse herom, for så vidt ikke andet er bestemt i denne lov, foretages, så anmeldelsen er modtaget i Erhvervs- og Selskabsstyrelsen senest 7 uger efter ændringens vedtagelse. Sker der ændring i virksomhedens vedtægter, for så vidt angår hjemsted, eller sker der ændringer i virksomhedens bestyrelse eller direktion eller tilsvarende ledelsesorgan, eller vælges ny revisor, skal anmeldelse herom være modtaget i Erhvervs- og Selskabsstyrelsen senest 5 uger efter beslutningens vedtagelse.

Stk. 2. Omfattes en virksomhed ikke længere af loven, jf. § 1, stk. 1, og likvideres den ikke, jf. § 20, skal dette anmeldes efter stk. 1. Med anmeldelsen skal indsendes en erklæring udarbejdet af en statsautoriseret eller registreret revisor om, at virksomheden utvivlsomt er solvent. Erhvervs- og Selskabsstyrelsen sletter virksomheden af registeret, når denne erklæring er modtaget.

§ 12. Erhvervs- og Selskabsstyrelsen kan forlange de oplysninger, som er nødvendige for, at der kan tages stilling til, om loven er overholdt.

§ 13. Registrering skal nægtes, hvis det anmeldte ikke er i overensstemmelse med loven, vedtægterne eller bestemmelser udstedt i medfør af loven.

Stk. 2. Kan en anmeldelse ikke registreres på grund af en fejl eller mangel, kan Erhvervs- og Selskabsstyrelsen fastsætte en frist til berigtigelse. Sker berigtigelse ikke inden den fastsatte frist, nægtes registrering.

Stk. 3. Anmelderen skal have skriftlig meddelelse om nægtelse af registrering og grunden hertil.

§ 14. Registreringer efter denne lov skal straks offentliggøres i Grønlandsposten og Erhvervs- og Selskabsstyrelsens EDB-informationssystem. Registreringer samt modtagne anmeldelser med bilag er offentligt tilgængelige.

Stk. 2. Det, som er blevet offentliggjort i Grønlandsposten og Erhvervs- og Selskabsstyrelsens EDB-informationssystem, anses for at være kommet til tredjemands kundskab. Bestemmelsen i 1. pkt. finder dog ikke anvendelse på dispositioner, der er foretaget inden den 16. dag efter offentliggørelsen, dersom tredjemand beviser, at han ikke har haft mulighed for at få kendskab til det offentliggjorte forhold.

Stk. 3. Så længe offentliggørelse i Grønlandsposten og Erhvervs- og Selskabsstyrelsens EDB-informationssystem ikke har fundet sted, kan forhold, der skal anmeldes og offentliggøres, ikke gøres gældende imod tredjemand, medmindre det bevises, at denne har haft kundskab herom. Den omstændighed, at et sådant forhold endnu ikke er offentliggjort, hindrer ikke tredjemand i at gøre forholdet gældende.

Stk. 4. I tilfælde af uoverensstemmelse mellem indholdet af offentliggørelsen i Grønlandsposten og indholdet af registeret for virksomheder med begrænset ansvar kan virksomheden ikke gøre den offentliggjorte tekst gældende mod tredjemand. Denne kan derimod gøre den offentliggjorte tekst gældende mod virksomheden, medmindre det bevises, at den pågældende kendte registerets indhold.

§ 15. (Udgår).

§ 16. Breve, udskrifter og andre dokumenter, som Erhvervs- og Selskabsstyrelsen udsteder, kan være i såvel papirbaseret som elektronisk form. Dokumenterne er ligestillede i retlig henseende uanset formen. Dokumenterne kan være med eller uden underskrift, kan forsynes med maskinelt gengivet underskrift, digital signatur eller tilsvarende efter styrelsens valg.

Stk. 2. Anmeldelser, regnskaber og andre dokumenter, som Erhvervs- og Selskabsstyrelsen modtager i henhold til denne lov, kan være i såvel papirbaseret som elektronisk form. Dokumenterne er ligestillede i retlig henseende uanset formen. Dokumenterne kan være med personlig underskrift, med maskinelt gengivet underskrift, med digital signatur eller tilsvarende efter styrelsens nærmere bestemmelse. Styrelsen fastsætter regler om elektronisk indsendelse af de omhandlede dokumenter, herunder at indsendelse skal ske i en af styrelsen fastsat struktureret form. Styrelsen kan endvidere stille nærmere krav til de anvendte elektroniske systemer.

Stk. 3. Styrelsen fastsætter regler om anmeldelse og registrering m.v., herunder hvilke forhold anmeldere eller andre selv kan registrere i styrelsens edb-system, og for brugen af dette system. Sådanne registreringer træder i stedet for indsendelse af anmeldelse. § 11 gælder også for sådanne registreringer.

Stk. 4. Ved anmeldelse og registrering efter regler fastsat i medfør af stk. 2 og 3 kan styrelsen i indtil 5 år fra registreringstidspunktet stille krav om indsendelse af bevis for, at anmeldelsen eller registreringen er lovligt foretaget, jf. § 13, stk. 1.

Stk. 5. Styrelsen kan fastsætte regler om gebyrer for anmeldelse, udskrifter m.v., bekendtgørelse, for brugen af styrelsens edb-system, rykkerbreve ved for sen betaling samt for ikke særligt prissatte ydelser.

 

§ 17. Mener nogen, at en stedfunden registrering er vedkommende til skade, hører spørgsmålet om registreringens udslettelse under domstolenes afgørelse. Sag herom skal anlægges mod virksomheden inden 6 måneder efter registreringens offentliggørelse. Retten tilstiller Erhvervs- og Selskabsstyrelsen udskrift af dommen. Om sagens udfald skal der uden betaling optages bemærkning i Grønlandsposten og i registeret over de virksomheder, der er registreret i medfør af denne lov, og ske offentliggørelse, jf. § 14.

Stk. 2. Andre afgørelser truffet af Erhvervs- og Selskabsstyrelsen i henhold til loven eller forskrifter udstedt i medfør af loven kan indbringes for Erhvervsministeriets Erhvervsankenævn senest 7 uger efter, at afgørelsen er meddelt den pågældende.

Stk. 3. Erhvervs- og Selskabsstyrelsens afgørelse efter § 12 og afgørelser som følge af overskridelse af de frister, der er fastsat i §§ 10 og 13, om fastsættelse af frist efter § 13, stk. 2, samt afgørelser efter §§ 20 og 21, stk. 1, kan dog ikke indbringes for højere administrativ myndighed.

Kapitel 5

Ledelsens og revisors pligter

§ 18. For de virksomheder omfattet af denne anordning, der i henhold til anordning om ikrafttræden for Grønland af lov om erhvervsdrivende virksomheders aflæggelse af årsregnskab m.v. (årsregnskabsloven) skal aflægge årsrapport, skal ledelsen give revisor de oplysninger, som må anses af betydning for bedømmelsen af virksomheden og, hvis virksomheden er en modervirksomhed, koncernen.

Stk. 2. Ledelsen skal give revisor adgang til at foretage de undersøgelser, denne finder nødvendige, og skal sørge for, at revisor får de oplysninger og den bistand, som revisor anser for nødvendig for udførelsen af sit hverv. Ledelsen i en virksomhed, der er dattervirksomhed i henhold til årsregnskabsloven, har tilsvarende forpligtelser over for modervirksomhedens revisor.

§ 19. Fratræder revisor, eller ophører revisionen på anden måde, inden revisors hverv udløber, skal revisor straks meddele dette til Erhvervs- og Selskabsstyrelsen.

Kapitel 6

Opløsning

 

§ 20. For likvidation af virksomheder med begrænset ansvar gælder aktieselskabslovens kapitel 14 med de fornødne afvigelser under hensyn til virksomhedernes særlige karakter.

§ 21. Erhvervs- og Selskabsstyrelsen kan beslutte, at virksomheder med begrænset ansvar skal opløses af Grønlands Landsret, hvis virksomheden ikke har den i vedtægterne foreskrevne ledelse, eller hvis styrelsen ikke rettidigt har modtaget erklæring efter § 11, stk. 2, 2. pkt., eller årsrapport eller undtagelseserklæring efter årsregnskabsloven og mangelen ikke afhjælpes inden udløbet af en frist, der fastsættes af styrelsen. Beslutning herom træffes dog først efter, at Grønlands hjemmestyre har haft lejlighed til at udtale sig.

Stk. 2. Tvangsopløsningen gennemføres efter bestemmelserne i § 117 i lov om aktieselskaber med de fornødne afvigelser under hensyn til virksomhedernes særlige karakter.

Kapitel 7

Foranstaltninger m.m.

.

§ 22. Undlader bestyrelsen, direktionen eller det tilsvarende ledelsesorgan i rette tid at efterkomme de pligter, der ifølge loven eller bestemmelser fastsat i medfør af loven påhviler dem i forhold til Erhvervs- og Selskabsstyrelsen, kan styrelsen som tvangsmiddel pålægge de pågældende daglige eller ugentlige bøder, der tillægges udpantningsret.

§ 23. Medmindre strengere foranstaltning er forskyldt efter kriminalloven, idømmes bøde for overtrædelse af § 2, stk. 3, 2. pkt., § 6, stk. 3, stk. 4, 2. pkt., og stk. 6-8, samt § 8, § 10, stk. 2, og §§ 11 og 12.

Stk. 2. I forskrifter, der udfærdiges i henhold til loven, kan der fastsættes foranstaltning i form af bøde for overtrædelse af bestemmelser i forskrifterne.

Stk. 3. Er en overtrædelse begået af et selskab, en forening, en fond eller lignende, kan der pålægges den juridiske person som sådan bødeansvar. Er overtrædelsen begået af den danske stat, Grønlands hjemmestyre, en kommune eller et kommunalt fællesskab, kan der pålægges staten, hjemmestyret, kommunen eller det kommunale fællesskab bødeansvar, jf. § 64 i landstingslov om kommunalbestyrelser og bygdebestyrelser m.v.

Kapitel 8

Ikrafttrædelsesbestemmelser m.v.

 

§ 24. (Udgår).

§ 25. Anordningen træder i kraft den .

Stk. 2. Samtidig ophæves anordning nr. 210 af 19. marts 1997 om ikrafttræden for Grønland af lov om erhvervsdrivende virksomheder.

Stk. 3. (Udgår).

§ 26. (Udgår).

§ 27. (Udgår).

§ 28. (Udgår).

§ 29. (Udgår).

§ 30. Følgende bekendtgørelser, der er udstedt efter loven, gælder også for Grønland, indtil der er udstedt nye bekendtgørelser efter loven: 

Erhvervs- og Selskabsstyrelsens bekendtgørelse nr. 72 af 11. februar 2002 om anmeldelse, registrering, gebyr samt offentliggørelse m.v. i Erhvervs- og Selskabsstyrelsen (Anmeldelsesbekendtgørelsen) med følgende ændringer:

a) § 1, stk. 1, nr. 2, litra b og e, nr. 7-9, og kapitel 6 udgår.

b) I § 9, stk. 1, § 13, stk. 1, § 15, stk. 1, og § 28, stk. 1, ændres »4 uger« til: »7 uger«.

c) I § 21, stk. 1 og 2, indsættes foran »www.publi-com.dk. «: »Grønlandsposten og«.

d) I overskriften til kapitel 11 ændres »Straf« til: »Foranstaltninger«, i § 29 ændres »straf« til: »foranstaltning«, og »straffeloven« ændres til: »kriminalloven«.

e) I bilag 1udgår kollonnen vedrørende »Forretningssted af europæiske økonomisk firmagruppe«. Endvidere ændres »skifteretten« til: »Grønlands Landsret«.

f) I bilag 2, 1. pkt., udgår »For følgende ydelser skal der ikke tillægges moms:« og »For følgende ydelser skal der tillægges moms:«

Stk. 2. Erhvervs- og Selskabsstyrelsens bekendtgørelse nr. 21 af 14. januar 1998 om undtagelse af visse virksomheder fra lov om erhvervsdrivende virksomheder gælder ikke for Grønland.

 

Givet på Amalienborg, den xx. xx 2002

Under Vor Kongelige Hånd og Segl

MARGRETHE R.

Sulliviit inuussutissarsiutitut ingerlatat ilaat pillugit inatsisip Kalaallit Nunaanni atortuulersinneqarneranik peqqussut

19. august 2002                                                                                                          UKA 2002 / 61


Peqqussutnr. xx.xx.xx.200x-imeersoq


MISSILIUUT


Sulliviit inuussutissarsiutitut ingerlatat ilaat pillugit inatsisip Kalaallit Nunaanni


atortuulersinneqarneranik peqqussut


UAGUT MARGRETHE AAPPAAT, Guutip Saammaanneranik Danmarkip Dronningia, nalunaarpugut:


Sulliviit inuussutissarsiutitut ingerlatat ilaat pillugit inatsimmi, tak. inatsimmik nalunaarut nr. 11, 9. januar 2002-imeersoq, § 29 naapertorlugu aalajangerneqarpoq, inatsit Kalaallit Nunaanni atuutissasoq imatut oqaasertaqarluni:


Kapitali 1


Atuuffii nassuiaatillu


§ 1. Inatsit atuutissaaq sullivinnut, sullivimmi peqataasut inuussutissarsiutitut ingerlatsineq aqqutigalugu aningaasarsiornikkut soqutigisaasa siuarsarnissaannik siunertaqartunut.


Imm. 2. Inatsimmi matumani sulliviit pineqartut paasineqassapput tassaasutut inuit ataasiakkaat sulliviutaat, interessentskabit, kommanditselskabit, andelsselskabit (andelsforeningit) aammalu ingerlatseqatigiiffiit peqatgiiffiillu allat killilimmik akisussaassuseqartut, aktieselskabit pillugit inatsimmi, anpartsselskabit pillugit inatsimmi imaluunniit aningaasaateqarfiit inuussutissarsiutitut ingerlatat pillugit inatsimmi pineqanngitsut. Maani pineqartunut assingusutut nunani allamiut sulliviisa immikkoortortaqarfii aamma inatsimmi matumani pineqarput.


Imm. 3. Sullivik inatsit manna malillugu inuussutissarsiutitut ingerlatsisutut isigineqassaaq, imaappat



       nioqqusianik pisinnaatitaaffinnilluunniit saqquminngitsunik allanut tunniussisarpat, sullissinerit assigisaallu, sulliviup nalinginnaasumik akissarsissutigisartagai, akilertarpagit, imaluunniit


     illuutinik tuniniaanermik imaluunniit attartortitsinermik ingerlassippat imaluunniit


     aktieselskabit pillugit inatsimmi § 2, imm. 2-mi, tak. imm. 4 aamma 5, taaneqartutut aktieselskabimut imaluunniit anpartsselskabimut sullivimmulluunniit allamut, nr. 1-imi imaluunniit 2-mi taaneqartutut inuussutissarsiutitut ingerlatsisumut, attuumassuteqarpat, imaluunniit


     malittarisassat imaluunniit isumaqatigiissut naapertorlugu sullivimmut allamut aalajangiisuusutut sunniuteqarpat aammalu taassuma ingerlatsinikkut angusaani annertuunik pisassaqaateqarpat nr. 3-mi taaneqartutut sullivimmut allamut tassunga attuumassuteqanngikkaluarluni.



§ 2. Interessentskabi inatsimmi maani paasineqassaaq tassaasutut sullivik, tassani peqataasut tamarmik namminneerlutik, killiliinertaqanngitsumik aammalu nammaqatigiinnikkut sulliviup pisussaaffiinut akisussaaffiginnittuusut.


_________________


UKA 2002 / 61


Sekr. J. nr. 60.09.05






Imm. 2. Kommanditselskabi inatsimmi maani paasineqassaaq tassaasutut sullivik, tassani peqataasoq ataaseq arlallilluunniit, komplementarit, namminneerlutik, killiliinertaqanngitsumik aammalu nammaqatigiillutik sulliviup pisussaaffiinut akisussaaffiginnittut, peqataasoq ataaseq arlallilluunniit, kommanditistit, killilimmik sulliviup pisussaaffiinut akisussaaffiginnitsillugit. Kommanditselskabini 1. juni 1996-ip kingornagut pilersitaasuni tamakkiisumik akisussaaffiginnittutut peqataasut aqutsinikkut aningaasaqarniarnikkullu peqataanissamut pisinnaatitaasimassapput. 


Imm. 3. Kapitali 1-imi, 2-mi 7-imilu maleruagassat eqqaassanngikkaanni inatsit atuutissanngilaq inuit ataasiakkaat sulliviinut, interessentskabinut aamma kommanditselskabinut. Taamaattorli interessentskabit kommanditselskabillu, taakkunani tamani peqataasut tamarmik tassaatillugit aktieselskabit, partnerskabit (kommanditaktieselskabit), anpartsselskabit imaluunniit selskabit  inatsisitigut taamatulli aaqqissuussivigisat, Erhvervs- og Selskabsstyrelsimi nalunaarsugassatut nalunaarutigineqartassapput, sullivinnut taakkununnga §§ 10-17 taamatulli atortuutinneqassammata. Erhvervs- og Selskabsstyrelsi erseqqinnerusunik malittarisassiorsinnaavoq sulliviit taakku pillugit paasissutissat suut nalunaarsorneqarnissaat pillugu.



§ 3. Sullivik killilimmik akisussaassuseqartoq inatsimmi matumani paasineqassaaq tassaasutut sullivik, tassani peqataasut arlaannaalluunniit nammineerluni, killiligaanngitsumik aammalu nammaqatigiinnikkut akisussaatitaangitsutut.



§ 4. Andelsselskabi (andelsforening) inatsimmi matumani paasineqassaaq tassaasutut sullivik § 2, imm. 1-imi imaluunniit 2-mi, imaluunniit § 3-mi pineqartoq, tassani peqataasut pisisartutut, suliassanik pilersuisutut assigisaasulluunniit peqataanermikkut peqataasut tamarmik ataatsimut soqutigisaasa siuarsarniarnissaanik siunertaqartoq, aammalu sulliviup iluanaarutitigut pissarsiaanik, aningaasaliissutit nalinginnaasumik erniaat eqqaassanngikkaanni, peqataasut kaaviiaartitsinermi peqataassutaannut naapertuuttumik taakkununnga agguaassisartoq imaluunniit sullivimmi sillimmatissatut uninngatitsisartoq.



§ 5. Inatsit atuutissanngilaq



     sullivinnut, kommunalbestyrelsit nunaqarfinnillu aqutsitut il.il.pillugit Inatsisartut inatsisaanni § 64 naapertorlugu akuerisanut,


     sullivinnut, umiartorneq pillugu inatsimmi umiarsuaatileqatigiit pillugit maleruagassani pineqartunut, aamma


     sullivinnut, Finanstilsynimit tamatumunngaluunniit assingusumik EF-ip iluani imaluunniit nunani, Fællesskabimit suleqatigiinnissaq pillugu isumaqatigiissusiorfigisani, nakkutilliisutut oqartusaassusilimmit nakkutigisaasunut.



Imm. 2. Erhvervs- og Selskabsstyrelsi aalajangiisinnaavoq, sulliviup imaluunniit immikkut ittumik pissusilittut sulliviit tamakkiisumik ilaannakortumilluunniit inatsimmit pineqartunut ilaatitaannginnissaat pillugu. Tamannali aatsaat aalajangiiffigineqassaaq Namminersornerullutik Oqartussat oqaaseqaateqarnissamut periarfissinneqareerpata.



Kapitali 2



Sulliviup taaguutaa aamma sinniisitut iliuuseqarsinnaatitaaneq



§ 6. Sulliviup taaguutaa inatsimmi maani paasineqassaaq tassaasusutut taaguut, sulliviup inuussutissarsiutitut ingerlatsinermini  tamatumaluunniit ilaani tunngavigisaa, aammalu sullivik sinnerlugu atsiuinermi atorneqartussaq.


Imm. 2. Sulliviit taaguutaat ersarissumik imminni immikkooruteqassapput. Sulliviup taaguutaani ilanngunneqassanngillat eqqarleriit aqqi, ingerlatseqatigiiffiup, aningaasaateqarfiup sulliviulluunniit allap aqqi, nunaatit illuutillu aqqi immikkuullarissut, nioqqutissap ilisarnaataa, niuernermi ilisarnaat assigisaalllu, sullivimmut attuumassuteqanngitsut, imaluunniit taassumunnga paarlaanneqarsinnaasut.


Imm. 3. Sulliviup taaguutaa tammarsaarnissamut piukkunnartuussanngilaq. Taaguut sulissutigisanik inuussutissarsiutitut sulianut attuumassuteqanngitsunut innersuussisumik imaqassanngilaq. Inuussutissarsiutitut suliaq aalajangersimasoq atsiunneqarsimappat, taaguut allanngortinneqarnani atuinnarneqassanngilaq inuussutissarsiutitut suliat suussusii annertuumik allannguuteqarpata.


Imm. 4. Interessentskabit, kommanditselskabit andelsselskabillu (andelsforeningit) aterminni taaguutinik taakkuninga taakkualuunniit naalisarnerinik atuissapput. Allat arlaannaalluunniit taaguutinik taakkuninnga imaluunniit taaguutinik taakkununnga paarlaanneqarsinnaasunik atuissanngilaq.


Imm. 5. Peqataasut arlaat sullivimmi akisussaassusilittut peqataajunnaarpat, pineqartup aqqa sulliviup aqqani atatiinnarneqarsinnaavoq, pineqartoq taassumaluunniit kingornussisussai tamatumunnga akuersisimassappata.


Imm. 6. Sulliviup killilimmik akisussaassuseqartup taaguutaa killilimmik akisussaassuseqarnera pillugu paasissutissartaqassaaq. Andelsselskabit killilimmik akisussaassuseqartut kisimik naalisaanermik “A.M.B.A.”-mik atuisinnaapput.


Imm. 7. Imm. 1-6-imi aalajagersakkat taamatulli atuutissapput sulliviit saniatigut taaguutaannut. Saniatigut taaguummik atuinermi sulliviup taaguutivia ungaluuserlugu ilanngunneqassaaq.


Imm. 8. Nunani allamiut sulliviata immikkoortortaqarfiata taaguumminut oqaaseq “immikkoortortaqarfik” ilanngutissavaa aammalu sulliviup sumiuussusia erseqqissumik nalunaarlugu.



§ 7. Sullivik sinnerlugu iliuuseqarsinnaatitaaneq taamaallaat tunniunneqarsinnaavoq tamakkiisumik akisussaassusilittut peqataasumit imaluunniit peqataasunit imaluuniit aqutsisoqarfimmit, sulliviup malittarisassai malillugit taamaasiornissamut piginnaatitaasumit. Sinniisitut iliuuseqarsinnaatitaasoq piginnaatitaavoqq pissutsini tamani, ingerlatsinermut attuumassutilinni, sullivik sinnerlugu iliuuseqartarnissamut, aammalu sullivimmik pisussaaffiliinissamut. Taamaattorli sinniisitut iliuuseqarsinnaatitaasoq erseqqivissumik piginnaatitsissuteqartoqarsimatinnagu sullivip pigisaanik aalaakkaasunik tunisisinnaananiluunniit qularnaveeqqusiussisinnaanngilaq.


Imm. 2. Sullivik sinnerlugu iliuuseqarsinnaatitaaneq inunnut arlalinnut tunniunneqarsinnaavoq, taamaasilluni aatsaat taakkunannga peqatigiinnikkut atorneqarsinnaanngorlugu (arlalinnut ataatsimoortunut sinniisitut iliuuseqarsinnaatitsineq).


Imm. 3. Sullivik sinnerlugu iliuuseqarsinnaatitaaneq killilerneqarsinnaanngilaq inummut allamut sunniuteqartussamik, taamaattoq tak. imm. 2.


Imm. 4. Sullivik sinnerlugu iliuuseqarsinnaatitaasup taamatut piginnaatitaanini allamut tunniussinnaanngilaa.


Imm. 5. Sullivik sinnerlugu iliuuseqarsinnaatitaaneq sukkulluunniit arsaarinnissutigineqarsinnaavoq. Piginnaatitsisuusup toqunera sinniisitut iliuuseqarsinnaatitaanerup atorunnaarneranik nassataqartussaanngilaq.



Kapitali 3



Nalunaarsuineq eqqartuussisutigoortitsisinnaanerlu



§ 8. Sulliviit killilimmik akisussaassuseqartut, tak. § 3, Erhvervs- og Selskabsstyrelsimi nalunaarsugassatut nalunaarutigineqartassapput siulersuisunit, pisortaqarfimmit tamatumunngaluun-niit assingusumik aqutsisoqarfimmit.


Imm. 2. Nunani allamiut sulliviisa killilimmik akisussaassuseqartut immikkoortortaqarfii nalunaarsugassatut nalunaarutigineqartassapput immikkoortortaqarfiup pisortaanit.



§ 9. Sullivik killilimmik akisussaassusilik, Erhvervs- og Selskabsstyrelsimi nalunaarsorneqanngitsoq, taamaattutut pisinnaatitaaffinnik pissarsisinnaananilu pisussaaffilersorsinnaanngilaq. Sullivik aamma eqqartuussisutigut suliassani illuatungiliussinnaanngilaq pilersitsineq pillugu suliassiissutaaneq eqqaassanngikkaanni.


Imm. 2. Pisussaaffimmut, nalunaarsorneqarneq sioqqullugu sullivik killilimmik akisussaassusilik sinnerlugu pisussaaffiulersumut akisussaaffiginnissapput pisussaaffiliisuusut imaluunniit tamatumunnga akisussaaqataasut, namminneerlutik, killiliinertaqanngitsumik nammaqatigiiffiunngitsumillu. Nalunaarsorneqarnikkut pisussaaffiit taama ittut sulliviup tigussavai.


Imm. 3. Sulliviup killilimmik akisussaassuseqartup nalunaarsorneqarnera sioqqullugu isumaqatigiissusiortoqarsimappat, isumaqatigiissusioqataasullu ilisimappagu sulliviup nalunaarsorneqannginnera, isumaqatigiissusioqataasup taassuma, allatut isumaqatigiissuteqartoqarsiman-ngippat, isumaqatigiissut atorunnaarsissinnaavaa, piffissaliussaq § 10, imm. 2-mi aalajangerneqartoq naatinnagu nalunaarsugassatut nalunaarutiginnittoqanngippat imaluunniit nalunaarsorneqarnissaaq itigartitsissutaappat. Isumaqatigiissusioqataasup sulliviup nalunaarsorneqannginnera nalusimappagu, taassuma isumaqatigiissut atorunnaarsissinnaavaa sullivik nalunaarsorneqariartinnagu.



Kapitali 4



Nalunaarutiginninneq tamanullu saqqummiussineq



§ 10. Erhvervs- og Selskabsstyrelsi sulliviit inatsit manna naapertorlugu nalunaarsukkat pillugit nalunaarsuiffeqassaaq.


Imm. 2. § 8 naapertorlugu nalunaarut Erhvervs- og Selskabsstyrelsimi tiguneqareersimassaaq sulliviup pilersinneqareerneraniit imaluunniit nalunaarutiginissaanut pisussanngoreernermiit kingusinnerpaamik sapaatit akunnerisa aqqanillit qaangiunneranni. Nalunaarut ilanngussivigisaassaaq sulliviup malittarisassaasa naqinnerannik ataatsimik.


Imm. 3. Nalunaarsuutini ilanngunneqassapput siulersuisunut ilaasortat, pisortat tamatumungaluunniit assingusumik aqustsisuusut aqqi najugaallu pillugit paasissutissat, kiisalu kiap sullivik sinnerlugu iliuuseqarsinnaatitaanera. Tamatuma saniatigut ilanngunneqassapput sulliviup aqqa, najugaa, kommuni angerlarsimaffigisaa ukiorlu naatsorsuusiorfia pillugit paasissutissat. Sullivik ukiumoortumik naatsorsuutit pillugit inatsimmi § 3, imm. 1, nr. 4, naapertorlugu ukiumoortumik nalunaarusiamik saqqumiussisassappat aamma kukkunersiuisup aqqi nalunaarsuiffimmut ilanngunneqassapput.


Imm. 4. Sullivimmik pilersitsineq pillugu nalunaarut imm. 2-mi piffissaliussaq naatinnagu nassiunneqanngippat nalunaarsuisoqarsinnaanngilaq.


Imm. 5. (Atorunnaarsinneqarpoq).            



§ 10 a. Piffissaliussat, inatsimmi matumani imaluunniit inatsit manna naapertorlugu aalajangersagaasut, aallartittassapput ulloq, piffissaliisitsisumik pisoqarfiusimasoq, aallarnerfigalugu ilanngullugulu. Taamaassaaq ullunut sapaatillu akunnerinut, qaammatinut ukiunullu piffissaliussanik naatsorsuinerni.


Imm. 2. Piffissaliussaq sapaatit akunnerinut tagginneqarpat, naassaaq, tak. imm. 1, sapaatit akunnerata ulluani piffissaliisitsisumik pisoqarfiusimasumi.


Imm. 3. Piffissaliussaq qaammatinut tagginneqarpat, naassaaq, tak. imm. 1, qaammatip ulluani piffissaliisitsisumik pisoqarfiusimasumi. Ulloq taanna, piffissaliisitsisumik pisoqarfiusimasoq, qaammatip ulluisa kingullersarippassuk, imaluunniit piffissaliussaq qaammammi ikinnerusunik ullulimmi naassappat, tamatigut qaammatup ulluisa kingullersaanni naasussaatitaasassaaq qaam-matip qassinik ulloqarnera apeqqutaatinnagu.


Imm. 4. Piffissaliussaq ukiunut tagginneqarput, naassaaq, tak.imm. 1, ukiup ulluani piffissalliisitsisumik pisoqarfiusimasumi.


Imm. 5. Piffissaliussap naassappat sapaatit akunnerata naanerani, nalliuttumi, inatsisitaarfimmi, juulliaqqami imaluunniit ukiutoqqami, ulluinnarmut siullermut tulliuttumut sivitsorneqartassaaq.



§ 11. Sulliviup malittarisassai imaluunniit allatigut pissutsit, nalunaarutiginnissutaasut, allannguuteqartinneqarpata, tamanna nalunaarutigineqassaaq, inatsimmi matumani allatut aalajangiisoqarsimanngippat nalunaarut Erhvervs- og Selskabsstyrelsimi tiguneqareersimasussanngorlugu, allannguutit akuersissutigineqarneranniit kingusinnerpaamik sapaatit akunnerisa arfineq-marluk qaangiunneranni. Sulliviup malittarisassaani angerlarsimaffigisap tungaatigut allannguuteqartitsisoqarpat, imaluunniit sulliviup siulersuisuini, pisortaqarfiani tamatumunngaluunniit assingusutut aqutsisoqarfiani allannguuteqartitsisoqarpat, imaluunniit kukkunersiuisumik nutaamik qinersisoqarpat, tamatuminnga nalunaarut Erhvervs- og Selskabsstyrelsimi tiguneqareersimassaaq aalajangiinerup akuersissutigineqareerneraniit kingusinnerpaamik sapaatit akunnerisa tallimat qaangiunnerani.


Imm. 2. Sullivik inatsimmi pineqartunut ilaajunnaarpat, tak. § 1, imm.1, atorunnaarsinneqanngippallu, tak. § 20, tamanna imm. 1 malillugu nalunaarutigineqassaaq. Nalunaarummut ilan-ngullugu nassiunneqassaaq sulliviup qularutissaanngitsumik akiliisinnaassuseqarnera pillugu kukkunersiuisup naalagaaffimmit akuerisap imaluunniit nalunaarsukkap uppernarsaatitut nalunaarusiaa. Uppernarsaat taama ittoq tiguneqareerpat Erhvervs- og Selskabsstyrelsip sullivik nalunaarsuiffimmiit piissavaa.



§ 12. Inatsit malinneqarsimanersoq isummerfiginiarlugu Erhvervs- og Selskabsstyrelsi paasissutissanik pisariaqartitaminik piumasaqartarsinnaavoq.



§ 13. Nalunaarsorneqarnissaq itigartitsissutaassaaq nalunaarutigineqartut inatsimmut, malittarisassanut imaluunniit inatsit naapertorlugu aalajangersakkanut naapertuutinngippata.


Imm. 2. Kukkuneq amigaatilluunniit pissutigalugit nalunaarutigineqartut nalunaarsorneqarsinnaanngippata, iluarsineqarnissaannut Erhvervs- og Selskabsstyrelsi piffissaliisinnaavoq. Piffissaliussaq naatinnagu iluarsiisoqanngippat, nalunaarsuinissaq itigartitsissutaassaaq.


Imm. 3. Nalunaarutiginnittoq nalunaarsuinissap itigartitsissutaaneranik tamatumunnga pissutaasunik allakkatigut nalunaarfigineqassaaq.



§ 14. Inatsit manna malillugu nalunaarsuinerit erniinnaq tamanut saqqummiunneqartassapput Atuagagdliutitigut aammalu Erhvervs- og Selskabsstyrelsip qarasaasatigut paasissutissiisarfiagut. Nalunaarsuinerit kiisalu nalunaarutiginnissutit ilanngussartallit kikkunnulluunniit takuneqarsinnaatitaapput.


Imm. 2. Atuagagdliutitigut aammalu Erhvervs- og Selskabsstyrelsip qarasaasiatigut paasissutissiisarfiagut tamanut saqqummiunneqartut inummit allamit ilisimaneqalersutut naatsorsuunneqassapput. Taamaattorli 1.pkt.-imi aalajangersagaq atuutissanngilaq iliuutsinut, tamanut saqqum-miussereernermiit ullut 16-issaat nallertinnagu iliuusaasimasunut, inuup allap uppernarsarsinnaappagu pissutsit tamanut saqqummiunneqartut ilisimalernissaat periarfissaqarfigisimanngikkini.


Imm. 3. Atuagagdliutitigut aammalu Erhvervs- og Selskabsstyrelsip qarasaasiatigut paasissutissiisarfiagut tamanut saqqummiussisoqanngikkallartillugu, pissutsit, nalunaarutiginnissutaallutillu tamanut saqqummiunneqartussat, inummut allamut atuutsinniarneqarsinnaanngillat, taassuma tamakkuninga ilisimannereernera uppernarsarneqarsinnaanngippat. Pissutsilli taamaattut suli tamanut saqqummiunneqannginnerat inuup allap pissutsinik atuutsitsiniaanissaminut akornutigissanngilaa.


Imm. 4. Atuagagdliutitigut tamanut saqqummiussat imarisaat sullivimmut killilimmik akisussaassusilimmut nalunaarsuutit imarisaannut naapertuutinngippata, sulliviup tamanut saqqummiussat oqaasertaat inummut allamut atuutsinniarsinnaanngilai. Akerlianilli taassuma tamanut saqqummiunneqartut oqaasertaat sullivimmut atuutsinniarsinnaavai, uppernarsarneqarsinnaanngippat pineqartup nalunaarsuutit imarisaanik ilisimannereernera.



§ 15. (Atorunnaarsinneqarpoq).



§ 16. Allakkat, nuutitikkat allakkiallu allat, Erhvervs- og Selskabsstyrelsimit tunniunneqartussat, pappialanngorlugit taamatullu qarasaasiakkoortillugit tunniussaasinnaapput. Allakkiat inatsit naapertorlugit naligititaassapput qanoq iluseqarneri apeqqutaatinnagit. Allakkiat atsiugaasinnaapput atsiugaanatilluunniit, atsiorneri maskiinamik allataasinnaapput digitalimik imaluunniit styrelsip qinigaanik taamatupajaaq allataasinnaallutik.


Imm. 2. Nalunaarutiginnissutit, naatsorsuutit allallu allakkiat Erhvervs- og Selskabsstyrelsimit inatsit manna naapertorlugu tiguneqartussat, pappialanut qarasaasiamulluunniit allataasinnaapput. Allakkiat inatsit naapertorlugit naligititaassapput qanoq iluseqarneri apeqqutaatinnagit. Allakkiat inummit namminermit atsiugaasinnaapput, atsiorneri maskiinamik allataasinnaallutik, digitalimik imaluunniit styrelsip erseqqinnerusumik aalajangiinera malillugu taamatupajaaq allataasinnaallutik. Allakkianik eqqartorneqartunik qarasaasiatigut nassitsisarneq, tamatumani aamma nassitsinerup styrelsip aalajangigaanik iluseqartitaanissaa, pillugit styrelsi malittarisassiussaaq. Styrelsi aammattaaq qarasaasiat nassitsivissat pillugit erseqqinnerusunik piumasaqaateqarsinnaavoq.


Imm. 3. Nalunaarutiginnittarneq nalunaarsuisarnerlu il.il. pillugit maleruagassanik styrelsi aalajangersaassaaq, tamatumani aamma pissutsit suut nalunaarutiginnittunit allanilluunniit namminneq styrelsip qarasaasiakkoortitsiviani nalunaarsorneqarsinnaanerat pillugu. § 11 taamatut nalunaarsuinernut taamatulli atuutissaaq.


Imm. 4. Imm. 2 aamma 3 naapertorlugit maleruagassiat malillugit nalunaarsuinerni styrelsi piffissamit nalunaarsuiffiusumiit ukiut tallimat tikillugit nalunaarutip nalunaarsuinerulluuniit inatsisinut naapertuuttumik pineranut uppernarsaamik nassinneqartarnissamik piumasaqaateqarsinnaavoq, tak. § 13, imm. 1.


Imm. 5. Styrelsi nalunaaruteqarnernut, nuutiterinernut il. il., tamanut nalunaarutinut, styrelsip qarasaasiakkoortitsivianik atuinermut aammalu kingusinaartumik akiliisoqarnerani eqqaasitsissutitut allakkanut akiliutissat pillugit malittarisassanik aalajangersaasinnaavoq



§ 17. Isumaqartoqarpat nalunaarsuisimaneq imminut ajoqusiisoq, nalunaarsuinerup piiarneqarnissaanik apeqqut eqqartuussiviit aalajangiiffigisassaraat. Tamanna pillugu eqqartuussisutigut sullivimmik suliassiisoqassaaq nalunaarsuinerup tamanut saqqummiunneqarneraniit qaammatit arfinillit qaangiutsinnagit. Eqqartuussiviup eqqartuussutip assilineqarneranik Erhvervs- og Selskabsstyrelsi nassissavaa. Suliap qanoq inerneqarnera Atuagagdliutini aammalu nalunaarsuutini sulliviit, inatsit manna naapertorlugu nalunaarsorneqarfigisaanni, oqaaseqaatitut ilanngunneqassaaq tamanullu saqqummiussisoqassaaq, tak. § 14.


Imm. 2. Taamaattorli Erhvervs- og Selskabsstyrelsip § 12 malillugu aalajangiineri aammalu piffissaliussanik, §§ 10-mi aamma 13-imi aalajangersarneqartunik, sinniisuuinerit kingunerisaat-tut aalajangiinerit, § 13, imm. 2 malillugu piffissaliinerit, kiisalu §§ 20 aamma 21, imm. 1, malillugit aalajangiinerit allaffissornikkut oqartussaasunut qulliunerusunut saqqummiunneqarsinnaanngillat. 


Kapitali 5


Siulersuisuusut kukkunersiuisullu pisussaaffii


§ 18. Sullivinni inatsimmi matumani pineqartuni, sulliviit inuussutissarsiutitut ingerlatat ukiumoortumik naatsorsuutinik il. il. saqqummiussisarnerat pillugu inatsit (ukiumoortumik naatsorsuutit pillugit inatsit) naapertorlugu ukiumoortumik nalunaarusiamik saqqummiussisussaasuni siulersuisuusut kukkunersiuisumut paasissutissiisassapput, sulliviup aamma, sullivik piginnittutut sulliviuppat, ingerlatseqatigiissuup qanoq-issusersiornissaanut pingaaruteqarsorinartunik.


Imm. 2. Siulersuisut kukkunersiuisoq piginnaatissavaat pisariaqarsorisaminnik misissuiffiginninnissamut, isumagissavaallu kukkunersiuisup suliassaminik ingerlatsinissamut pisariaqarsorisaanmik paasissutissillugulu ikiorsertarnissaa. Sullivimmi, ukiumoortumik naatsorsuutit pillugit inatsit naapertorlugu pigisatut sulliviusumi, siulersuisut sulliviup piginnittuusup kukkunersiuisuanut taamatulli pisussaaffeqarput.


§ 19. Kukkunersiuisoq tunuassappat, imaluunniit kukkunersiuisumut suliassarititaasut naammassineqariartinnagit kukkunersiuineq allatut iliornikkut unitsinneqassappat kukkunersiuisup tamanna Erhvervs- og Selskabsstyrelsimut nalunaarutigipallassavaa.


Kapitali 6


Atorunnaarsitsineq


§ 20. Sullivinnik killilimmik akisussaassusilinnik atorunnaarsitsinermi aktieselskabit pillugit inatsimmi kapitali 14 atuutissaaq sulliviit immikkut ittumik pissuseqarnerat tunngavigalugu pisariaqarneratut allaassutitalimmik.


§ 21. Erhvervs- og Selskabsstyrelsi sulliviit killilimmik akisussaassuseqartut Kalaallit Nunaata Eqqartuussivianit atorunnaarsinneqarnissaannik aalajangiisinnaavoq, sullivik malittarisassani peqqussutigineqartutut siulersuisoqanngippat, imaluunniit § 11, imm. 2, oqaaseqatigiit aappaat malillugit uppernarsaatitut nalunaarummik imaluunniit ukiumoortumik nalunaarusiamik imaluunniit ukiumoortumik naatsorsuutit pillugit inatsit malillugu pissusissamissut suliaasunik piffissaq eqqorlugu styrelsimut nassitsinngippat, tamannalu styrelsip piffissaliussaata naannginnerani aaqqiivigineqanngippat. Tamannali aatsaat aalajangiiffigineqassaaq Namminersornerullutik Oqartussat oqaaseqaateqarnissamut periarfissinneqareerpata.


Imm. 2. Pinngitsaaliissummik atorunnaarsitsisoqartassaaq aktieselskabit pillugit inatsimmi § 117-imi aalajangersakkat sulliviit immikkut ittumik pissuseqarnerat tunngavigalugu pisariaqarneratut naleqquttunngorsakkat malillugit.


Kapitali 7


Pineqaatissiissutit il.il.


§ 22. Siulersuisut, qullersaqarfik taassumunngaluunniit assingusutut aqutsisoqarfik pisussaaffinnik, inatsit imaluunniit aalajangersakkat inatsit naapertorlugu aalajangersarneqartut naapertorlugit Erhvervs- og Selskabsstyrelsimut naleqqiullugu pisussaaffigisaminnik, piffissaq eqqorlugu naammassinninngippata, styrelsip pineqartut taakku ullormoortunik imaluunniit sapaatit akunneranoortumik pinngitsaaliissutitut akiliisussanngortissinnaavai, pigisanik qularnaveeqqusiussisinnaanertalimmik.


§ 23. Pinerluttulerinermik inatsit malillugu sukanganerusumik pineqaatissiinissaq pissutissaqartinneqanngippat § 2, imm. 3, oqaaseqatigiit appaannik, § 6, imm. 3-mik, imm. 4, oqaaseqatigiit aappaannik aamma imm. 6-8-mik, kiisalu § 8-mik, § 10, imm. 2-mik aamma §§ 11-mik 12-imillu unioqqutitsinerit akiliisitsissutaassapput.


Imm. 2. Peqqussutini, inatsit naapertorlugu suliarineqartussani, aalajangersarneqarsinnaavoq peqqussutit aalajangersagartaannik unioqqutitsineq akiliisitaanertut pineqaatissiissutaasinnaasoq.


Imm. 3. Ingerlatseqatigiiffik, peqatigiiffik, aningaasaateqarfik assigisaalluunniit unioqqutitsisuuppat, pineqartoq inatsisilerinermut tunngassuteqartoq taamaattutut akiliisitassanngortinneqarsinnaavoq. Qallunaat naalagaaffiat, Namminersornerullutik Oqartussat, kommuni kommunilluunniit suleqatigiiffiat unioqqutitsisuuppat, naalagaaffik, Namminersornerullutik Oqartussat, kommuni kommunilluunniit suleqatigiiffiat akiliisitassanngortitaasinnaavoq, tak. kommunalbestyrelsit nunaqarfinnillu aqutsisut pillugit inatsisartut inatsisaanni § 64.


Kapitali 8


Atortuulersitsissutitut aalajangersakkat il.il.


§ 24. (Atorunnaarsinneqarpoq).


§ 25. Peqqussut atuutilissaaq ulloq   .


Imm. 2. Peqatigisaanik atorunnaassaaq Sulliviit inuussutissarsiutitut ingerlatat pillugit inatsisip Kalaallit Nunaanni atortuulersinneqarnissaanik peqqussut nr. 210, 19. marts 1997-imeersoq.


§ 26. (Atorunnaarsinneqarpoq).


§ 27. (Atorunnaarsinneqarpoq).



§ 28. (Atorunnaarsinneqarpoq).


§ 29. (Atorunnaarsinneqarpoq).


§ 30. Nalunaarutit, inatsit malillugu suliaasut, makku aamma Kalaallit Nunaanni atuutissappput inatsit malillugu nutaanik nalunaarusiortoqarnissaata tungaanut:


Nalunaarutiginninneq, nalunaarsuineq, akiliutit aammalu Erhvervs- og Selskabsstyrelsimi tamanut saqqummiussisarneq il.il. pillugit nalunaarut (Nalunaarutiginninneq pillugu nalunaarut), nr. 72, 11. februar 2002-imeersoq imaattunik allannguutitalerlugu:


a) § 1, imm. 1, nr. 2, litra b aamma e, nr. 7-9, aamma kapitalit 6 piissapput.


b) § 9, imm. 1-imi, § 13, imm. 1-imi § 15, imm. 1-imi, aamma § 28, imm. 1-imi “sapaatit akunnerini sisamani” allanngortinneqassapput ukununnga: “sapaatit akunnerini arfineq-marlunni”.


c) § 21, imm. 1-imi 2-milu “www.publi-com.dk.” siornatungaannut ivertinneqassapput: “Atuagagdliutitigut aamma”.


d) Kapitali 11-ip qulequtaani “Pillaatissat” allanngortinneqassapput ukununnga: “Pineqaatissiissutissat”, § 29-mi “pillaatissat” allanngortinneqassapput ukununnga: “pineqaatissiissutissat”, aamma “pillaasarnermik inatsit” allanngortinneqassaaq ukununnga: “pinerluttulerinermik inatsit”.


e) Ilanngussaq 1-imi piissaaq „Europamiut aningaasarsiornikkut firmaasa niuerfiat“ pillugu ammukartoq. Aammattaaq „eqqartuussivimmi pigisanik agguaasartut“ allanngortinneqassapput ukununnga: „Kalaallit Nunaata Eqqartuussivia“.


f) Ilanngussaq 2, oqaaseqatigiinni siullerni piissapput “Tunniussat makku momsitalerneqassanngillat” aamma “Tunniussat makku momsitalerneqassapput”.


Imm. 2. Sulliviit ilaasa sulliviit inuussutissarsiutitut ingerlatat pillugit inatsimmi pineqartunut ilaatitaannginnissaat pillugu Erhvervs- og Selskabsstyrelsip nalunaarutaa nr. 21, 14. januar 1998-imeersoq Kalaallit Nunaanni atuutissanngilaq.


Tunniunneqarput Amalienborg-imi, ulloq xx.xx 2002


Kunngiussutitsinnik Atsiorpugut Naqissusiillutalu


MARGRETHE R.[S]